Den matematiska identiteten och synen pÄ sig sjÀlv som lÀrande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte Àr statisk, utan omskapas stÀndigt, och den Àr beroende av situation och sammanhang. DÀrför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestÀmma och begrÀnsa vilka matematiska identiteter som Àr möjliga för eleven att skapa. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att beskriva nÄgra grundskolelevers syn pÄ matematik och pÄ sig sjÀlva som matematiker. FrÄgestÀllningar: ? Vilken syn pÄ matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn pÄ matematik pÄverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framtrÀder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lÀrandeteori anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

In this paper you can read about students? opinion of teaching in mathematics. The study is done with eight students that were interviewed. The study is based on 16 questions about mathematic teaching. The questions covered student participation, how teachers should be, if they think mathematics is important, which approach to take in lessons and how student best learn.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka ett arbetssÀtt med formativ bedömning i matematik pÄ gymnasienivÄ. MÄlet med den formativa bedömningen Àr att ge eleverna stöd i deras fortsatta lÀrande, att göra dem uppmÀrksamma pÄ hur de ligger till kunskapsmÀssigt och hur de kan förbÀttra sig. Arbetet bygger pÄ intervjuer med fem elever, som fÄtt göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer pÄ, samt för Àmnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kÀnde att de blev hjÀlpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmÀrksammades pÄ saker de behövde öva mer pÄ..

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.För att besvara frĂ„gestĂ€llningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbĂ€nksmatematiken?" har vi arbetat pĂ„ flera sĂ€tt.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur tvÄ specialpedagoger, tre speciallÀrare och fyra matematiklÀrare, verksamma pÄ tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik. Syftet Àr att genom intervjuer ta reda pÄ vilken syn de har pÄ matematiksvÄrigheter och hur denna tillÀmpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgÄng om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. DÀrefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvÄrigheter. Studiens ut-gÄngspunkt Àr att kunskap skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i ett sociokulturellt per-spektiv.

PÄ hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning pÄ matematik i skolan pÄ grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut pÄ fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lÀrare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv pÄ frÄgan varför elevernas resultat blivit sÀmre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik Àr meningsfull?Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt eleven i Ärskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jÀmföra det med det uppdrag som lÀroplanen uttrycker avseende matematikÀmnet och matematikundervisningen.

I internationella kunskapsmÀtningar har det framkommit att kunskapsnivÄ i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhÄllande till andra lÀnder sedan mitten av 90-talet. LÀsÄret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i Ärskurs nio som fick ett godkÀnt betyg i matematik. NÀr dessa elever kom till gymnasiet sÄ var det endast nÄgot över 83 procent av eleverna som klarade ett godkÀnt resultat pÄ det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnÄr lÀroplanens utbildningsmÄl har SÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie Àr att utifrÄn SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning fÄ ökad kunskap om vad som pÄverkar elevernas möjligheter att klara matematiken pÄ gymnasiet.

I denna uppsats studeras förekomsten av vĂ€rden i geometrikapitel i lĂ€romedel för gymnasieskolans Matematik A. En metod baserad pĂ„ innehĂ„llsanalys som anvĂ€nts i en tidigare studie om förekomst av vĂ€rden i algebrakapitel har vidareutvecklats. Sammanlagt 955 uppgifter i geometrikapitlen i fem olika lĂ€roböcker har analyserats. Resultatet visar pĂ„ en skillnad mellan intentionerna i gymnasieskolans styrdokument och det utrymme olika vĂ€rden ges. Även skillnader mellan det utrymme studerade lĂ€romedel ger Ă„t olika vĂ€rden har pĂ„visats..

I studien jÀmförs elevers tankar och upplevelser av tvÄ olika sÀtt att arbeta i matematik ? lÀroboksbaserad undervisning och laborationer. JÀmförelsen görs utifrÄn tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förstÄelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sÀttet att arbeta i matematiken Àr lÀroboksbaserad undervisning.

Vi har under Äret fÄtt larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning Àr undermÄlig. Enligt Skolverkets statistik fÄr vi ocksÄ detta bekrÀftat. Undersökningen avser att ta reda pÄ hur lÀrare uttrycker sig kring undervisning, elevens sjÀlvbild och kunskapsbedömning nÀr det gÀller att minimera antalet elever som lÀmnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklÀrare i grundskolans senare Är. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tÀnkbara orsaker till att svenska elever tappar mark nÀr det gÀller matematikkunskaper.

Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det Àr ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda pÄ kritiska aspekter för att göra lÀrande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lÀrandeobjektet och Äterintervjua om det erfarna lÀrandeobjektet, Àr min avsikt att komma till vÀrdering om det iscensatta lÀrandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study Àr ett utmÀrkt instrument för lÀrares egen lÀrande och gör det möjligt att finna och mÄlmedvetet fullgöra kritiska villkor för lÀrande..

Idag bestÄr en stor del av barn och ungdomars vardag av ett stort flöde av olika medier. Datorspel hör dÀrtill som en stor del av deras fritid. I detta arbete har vi försökt fÄ kunskap kring ett datorspels potential i en matematikundervisning dÀr kursplanens mÄl i skolÄr fem för Àmnet har varit i Ätanke. Analysen Àr gjord utifrÄn datorspelet The Sims 2 dÀr spelets delar samt kursplanens mÄl har studerats. Studien har visat att en fokusering av mÄlen Àr möjlig vid anvÀndningen av ett datorspel i undervisningssammanhang men Àven att ett spel har begrÀnsningar, frÀmst dÄ mÄl med ett konkret innehÄll ska behandlas..

Syftet med vÄr undersökning var att se om sÀrundervisning i pojk- och flickgrupper kunde vara ett sÀtt att förbÀttra elevers tilltro till den egna förmÄgan i Àmnet matematik. Undersökningen Àgde rum i en nia pÄ en skola i Kiruna kommun under hösten 2003. Avsikten var att inte förÀndra nÄgot i undervisningen, bara i gruppsammansÀttningen för att se hur eleverna reagerade pÄ det motsatta könets frÄnvaro. Vi anvÀnde oss av intervjuer och observationer för att fÄ en bild av undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att pojk- och flickgruper i matematik inte förbÀttrade tilltron till den egna förmÄgan..