Detta arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningen om vad det finns för förutsÀttningar för att anvÀnda elektroniska spel med avseende att anvÀndas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser sÀrskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lÀrarutbildning, men ocksÄ till vilka krav som skolan stÀller pÄ ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frÄgestÀllning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har ocksÄ litteratur och förelÀsningsinformation studerats.Resultatet tyder pÄ att matematikundervisningsspel behöver betraktas och anvÀndas som ett pedagogiskt medel av bÄde elever och lÀrare för att de ska vara effektiva. MatematiklÀrare behöver utbildas om hur dessa spel ska anvÀndas, dÄ spelen blir som mest effektiva först nÀr eleverna fÄr reflektera över sitt spelande och dÄ lÀraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning.

AnvÀndning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De anvÀnds dock inte lika mycket av varje lÀrare. Genom denna studies syfte vad det Àr som gör att lÀrare vÀljer eller inte vÀljer att anvÀnda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda pÄ studiens syfte, genomfördes intervjuer pÄ tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare Är.

Internationella studier visar att svenska elever har försÀmrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas mÄluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt hur dessa lÀrare ser pÄ möjligheter respektive begrÀnsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förÀndrade synen pÄ den traditionella ekonomistyrningen. De tvÄ mÄlstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet mÄlkongruens beskrivs pÄ olika sÀtt av olika författare, varför begreppet Àr intressant att undersöka samt hur mÄlkongruens kan uppnÄs i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva planeringsprocessen i mÄlstyrningssystem samt att förklara hur mÄlkongruens uppnÄs. Vidare Àr syftet att precisera begreppet mÄlkongruens samt formulera en metod för att stÀrka mÄlkongruens.Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har tvÄ fallstudier gjorts med tvÄ företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts pÄ respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med mÄlstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De bÄda mÄlstyrningssystemen Àr mycket lika.

Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom lektioner, observationer, utvÀrderingar samt intervjuer med elever och lÀrare fÄ en uppfattning om hur nÀrmiljön vid skolan anvÀnds idag i matematikundervisningen, hur den skulle kunna anvÀndas mera samt fÄ en uppfattning av hur eleverna upplever utomhusundervisning i matematik och hur det pÄverkar elevernas lÀrande. Efter en litteraturstudie genomfördes ett projekt utomhus med matematiklektioner som handlade om geometri. Lektionerna bestod bland annat av att öva pÄ geometriska former, skala, mÀta med olika mÀtredskap, berÀkna omkrets och area, uppskatta lÀngder och anvÀnda gamla mÀtmetoder. Resultatet av projektet och intervjuerna visar att lÀrarna till viss del, mestadels sporadiskt, anvÀnder utemiljön i sin matematikundervisning speciellt tillsammans med de yngre barnen. Det finns en vilja bland lÀrare att anvÀnda nÀrmiljön mer om tid kan frigöras till att fÄ idéer, inspiration och planera övningar. En fördel som lÀrarna ser med matematikundervisning ute Àr att eleverna verkar komma ihÄg och fÄ en djupare kunskap för de moment som genomförts ute.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad för lÀromedel lÀrarna anvÀnder i sin matematikundervisning, och pÄ vilka grunder lÀromedlet vÀljs ut och tillÀmpas. I studien jÀmför vi svenska och finska förskollÀrare och Är1 lÀrare för att urskilja likheter och skiljaktigheter dem emellan. Vi har bland annat studerat hur lÀrarna i respektive land beaktar sina styrdokument vid val och tillÀmpning av lÀromedel i matematikundervisning. I den teoretiska bakgrunden beskrivs de olika skolformerna och styrdokumenten. Vi presenterar litteratur som anknyts till resultatdiskussionen, redogör för olika syner pÄ vad matematik Àr samt behandlar tre olika inlÀrningsteorier i matematik.

SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails.

Denna studie undersöker effekterna av ett inkluderande respektive exkluderande förhÄllningssÀtt inom stödundervisningen i matematik i grundskolan. Fokus ligger pÄ effekterna pÄ elevernas sjÀlvförtroende och deras prestationer i Àmnet. Syftet Àr sÄledes att synliggöra vad forskningen sÀger om vilka effekter som finns. Resultatet visar att det finns fler fördelar Àn nackdelar med inkludering, till exempel finns fler lÀrare tillgÀngliga att hjÀlpa eleverna och sociala relationer Àr lÀttare att utveckla, vilket leder till bÀttre sjÀlvförtroende hos eleverna. LÀrarens roll i ett inkluderat klassrum har inverkan pÄ elevernas prestationer och sjÀlvförtroende.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med vÄr studie var att öka kunskapen om verksamma lÀrares undervisningspraktik i Àmnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (KÀnsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras pÄ denna studie. Ett underordnat syfte med studien var Àven att utveckla och utvÀrdera en metod för lÀrare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i Àmnet matematik bedrivna av tre utbildade lÀrare i Är 3 och jÀmförde med hur eleverna i respektive lÀrares klass upplevde undervisningen utifrÄn begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.