FÀrska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhÄllande till övriga vÀrldens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer Àn andra. Detta fick oss att fundera över om lÀrstilsmetodiken kunde tillföra nÄgot till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar dÀr undervisningen matchat elevernas lÀrstilar har elevernas resultat anmÀrkningsvÀrt förbÀttrats VÄr studie har dÀrför ett huvudspÄr - lÀrarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda pÄ hur lÀrare undervisar i matematik och hur de tÀnker sig nÄ alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lÀrare i Är 1-3.

Studies show that the performance of Swedish students in the subject of mathematics is to be considered somewhat average. The government has therefore decided to assist with extended project funding to schools on a local level in order to improve these results.Schools will, unlike before, practice teaching suited for the individual needs of students based on their previous experiences, knowledge level, language comprehension and their environment. This is also clearly stated in the Swedish school curriculum.My survey shows how three teachers in primary school actually work towards individualized teaching of mathematics and what methods they prefer. This survey also answered what these teachers considered to be the obstacles and opportunities with individualized teaching methods. The difference in approach of how to practice this has also been documented.The survey, based on interviews and class observations, have been analyzed and compared to previous research and theories in the field of teaching practices.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lÀra matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet Àr att frÀmja barns lÀrande och förstÄelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har anvÀnt oss av olika forskningsmetoder sÄsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev ocksÄ om teoretisk bakgrund och dÀr representerades lÀroplanens kunskapsmÄl i matematik. Vi beskrev Àven tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lÀrandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Forskning pekar pÄ brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i Àmnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mÄl, sjÀlvförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.Motivation Àr ett begrepp som har utvecklats av mÄnga forskare under en lÀngre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan Àr mÄl, sjÀlvförtroende och inflytande nÄgra av möjliga faktorer som pÄverkar elevers motivation. Elevernas mÄl i undervisningen betraktas med utgÄngspunkt i relationen mellan lÀrandemÄl och prestationsmÄl.

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i Ärskurs sex, Malmö: LÀrarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försÀmrats de senaste Ären. Ur ett konstruktivistiskt synsÀtt undersökte jag hur elevernas attityder och förhÄllningssÀtt Àr gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försÀmrade kunskaper i Àmnet. Studien Àr gjord i Ärskurs sex pÄ tre olika skolor i nordvÀstra SkÄne.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket lÀromedel pedagoger vÀljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade ocksÄ till att ta reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder lÀromedel i sin undervisning, samt att ta reda pÄ om pedagogernas behörighet spelar nÄgon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmÀrksammade vi att det fanns fÄ forskare som skrivit om just det som vi riktat vÄr undersökning mot. DÀremot fanns kÀllor som bland annat skrev om förhÄllandet mellan lÀromedlet och lÀroplanen (Johansson, 2006) och förhÄllandet mellan pedagog och lÀromedel (Stendrup, 2001). Vi har Àven tittat pÄ rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

 SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det Ă€r som pĂ„verkar lĂ€rare att anvĂ€nda eller inte anvĂ€nda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med Ă„rskurs 3.Laborativ matematik innebĂ€r i detta arbete matematiklektioner dĂ€r lĂ€rare och elever tar hjĂ€lp av nĂ„gon form av konkret material, bĂ„de vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstĂ„ och lösa problem inom Ă€mnesomrĂ„det matematik.Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av enkĂ€ter till elva lĂ€rare i förskoleklass till Ă„rskurs 3 pĂ„ tre olika skolor i en och samma kommun.Resultatet visar att samtliga av de lĂ€rare som svarade, alltid eller nĂ€stan alltid anvĂ€nder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska omrĂ„den detta sker Ă€r varierande.Varför lĂ€rare i denna undersökning anvĂ€nder laborativt material eller inte pĂ„ en lektion pĂ„verkas inte av vilken utbildning de har eller om de har nĂ„gon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur lĂ€nge lĂ€rarna har undervisat, utan detta beror enligt lĂ€rarna sjĂ€lva pĂ„ andra faktorer sĂ„ som: elevens förstĂ„else, tron pĂ„ metoden, intresse/attityd hos lĂ€rare och elevers, tid/lektionens lĂ€ngd och gruppstorlek.Knappt Ÿ av lĂ€rarna har deltagit i nĂ„gon form av vidareutbildning i matematik. Alla lĂ€rarna som svarade ansĂ„g dock att det laborativa materialet Ă€r sjĂ€lvklart och nödvĂ€ndigt för att eleverna ska fĂ„ en djupare förstĂ„else, dĂ„ materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. LĂ€rarna ansĂ„g ocksĂ„ att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lĂ€r med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lĂ€ttare, matematiken blir Ă€ven roligare. .

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar berörande lÀrares definition av begreppet individualisering, individualiseringsÀtt i undervisning, vilka faktorer som styr detta samt möjligheter och begrÀsningar med individualisering. VÄr insamlade data grundar sig pÄ intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. Materialet tematiserades och analyserades utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter; ramfaktorteorin samt Bernsteins begrepp klassifikation, inramning och kod. Resultatet pÄvisar en variation i definitionen av begreppet individualisering, men generellt kopplar lÀrarna samman begreppet med att möta elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare och elever igrundskolans tidiga Är kan arbeta med en interaktiv skrivtavla pÄ matematiklektioner samt hur en lÀrare kan bygga upp dess innehÄll. Tanken har ocksÄ varit den att bidra med att hjÀlpa en klass att komma igÄng att anvÀnda den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Det Àr ingen generell undersökning utan jag har valt att undersöka tvÄ grundskolors erfarenheter. I undersökningen framkommer det bland annat att den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen frÀmjar mycket lÀrares och elevernas utvecklings- och undervisningsprocesser.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med sprÄkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. UtifrÄn syftet Àr följande frÄgestÀllningar centrala i studien: Hur beskriver lÀrarna sina elever som har sprÄkstörning? Hur beskriver lÀrarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lÀrarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande inom vilket kunskap ses som nÄgot som skapas tillsammans med andra, genom sprÄk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet pÄ kunskap och lÀrande Àr begreppet redskap. Redskapen kan vara bÄde fysiska, Àven kallade artefakter, och intellektuella (sprÄkliga).Studien Àr ocksÄ inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik Àr och hur lÀrare arbetar med det frÄn förskola till Är 5. Syftet Àr Àven att undersöka vad styrdokumenten har att sÀga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglÀdje och hur det har förÀndrats. Vad Àr meningsfull matematik? Hur gör lÀrare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus pÄ meningsfull matematikinlÀrning? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. LÀrarna tolkade att meningsfull matematik var nÀr eleverna fick utgÄ ifrÄn sin egen kapacitet och kÀnna att de klarar av det.

Detta Àr en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen pÄ högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan Àn för 35 Är sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever Àr ocksÄ betydligt sÀmre Àn för 35 Är sedan. En webbenkÀt skickades ut till matematiklÀrare runt om i Sverige, 148 stycken svarade pÄ hur deras undervisningstid ser ut och vilken instÀllning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan pÄ undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar pÄ att de flesta lÀrare tycker att kvaliteten och variationen pÄverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lÀrare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte rÀcker till för att nÄ de nationella mÄlen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

DÄ jag varit ute pÄ praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och rÀknar i lÀroboken. Vi matematiklÀrare mÄste bli bÀttre pÄ att variera och börja laborera i vÄr undervisning. BÄde för att fÄ med eleverna kunskapsmÀssigt i undervisningen och för att fÄ dem intresserade och engagerade. Jag har dÀrför i mitt examensarbete undersökt om lÀrare i Är 4-6 anvÀnder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:- Vad anvÀnder lÀrare i Är 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?- Hur gör lÀrare i Är 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?- Varför vÀljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?Metoder som jag anvÀnt i min undersökning Àr litteraturstudier och intervjuer.

Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.

"Att utöva matematikdidaktik" PÄ senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen Àr entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det rÀcker inte att matematiklÀrarna har kunskap i matematik utan de mÄste ocksÄ kunna förmedla den kunskapen till eleverna sÄ att lusten och intresset för matematik vÀcks och vidmakthÄlls. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka tvÄ fjÀrdeklasslÀrares tillÀmpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgÄr frÄn en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus Àr lagt pÄ begreppet matematikdidaktik.