The purpose of this study is to investigate whether the new Swedish curriculum, GY11 brought with it changes to how non-religious world-views are presented in five different books in religious education, RE. The method used to analyze the material was a qualitative content analysis as well as counting the pages that dealt with secular world-views. This was later analyzed using philosopher Charles Taylors description and theory on secularization. This was used to identify secular processes as well as to define wether the books definition and description of secular world-views using Taylors concept of ?exclusive humanism?.The research questions are:? What are the authors writing about when describing the secular world- views?? What differences and similarities are there between the different editions prior and after the implementation of the new curriculum, GY11?? Are the secular world-views presented in a way that is compatible with Taylors concept of ?exclusive humanism??The results that are being presented are, first of all that the change between the different editions are not big.

Syftet med denna studie Àr att studera nÄgra utvalda lÀrares syn pÄ individualise­ring i matematikundervisningen för Ärskurs 4-6. Denna studie belyser och analyserar hur lÀrarna i studien ser pÄ individualisering och vilka möjligheter och begrÀnsningar de upplever, vad lÀrare grundar sin individuali­sering pÄ och hur de sedan planerar och anpassar den i sin matematikunder­visning. Med hjÀlp av en urvalsenkÀt, dÀr lÀrare svarade kortfattat pÄ ett fÄtal frÄgor angÄende deras individualisering i matematikundervisning, valdes lÀrare ut till sex olika kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes för att fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares syn, förhÄllningssÀtt, mÄlsÀttningar och planeringar med individualisering. De intervjuade lÀrarna har alla en god medvetenhet om individualisering och genomför den framförallt genom olika arbetsmoment och arbetsmaterial i sin undervisning.

I vÄrt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens vÀrld, en studie av skolorsanvÀndning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen Àr attundersöka möjligheter och anledningar till att anvÀnda konkret och laborativ materiel vidinlÀrning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lÀrandet med extra fokus pÄ matematiken. UtifrÄnlitteraturen Àr det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet Àr för inlÀrning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken pÄ ett sÄdant sÀtt atteleverna kan lösa svÄrare uppgifter. NÀr eleven ges möjligheten att fÄ anvÀnda konkret ochlaborativt materiel kan de nÄ en högre abstraktionsförmÄga.Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ undersökningen.

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

The aim of the study was to do an analysis about the conceptions of units and unit con-version. Investigating the studentsÂŽ attitudes towards their own mathematical ability and the studentsÂŽ understanding of the conception of units..

Mathematics is a central topic in today?s society. There are many different approaches each teacher has their own way. In this essay, I compare four teachers? mathematics teaching in two different countries with regard to ways of learning, particularly in the four operations.

The purspose of this study is to investigate how teachers are working to individualize mathemathics education relative to high-performing students and how they define the therm individualization. According to the Swedish curriculum the teaching process should be based on the students prevoius knowledge and experiences. The teachers should in their preperation take every student in to consideration. To be able to investigate these subjets I prepared following questions:What does the concept of individualization in mathematics mean for the teachers?What does it mean to work with an individualized mathematics teaching?How does teachers individualizes teaching mathematics relative to high performing students?This study is based on a qualitative method with both interviews and observations.

Jag har genomfört en undersökning i tvÄ olika klasser i Ärskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns nÄgra större skillnader mellan de tvÄ undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft nÄgon inverkan pÄ elevernas utveckling i Àmnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lÀrarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkÀter Resultatet pÄvisar betydande skillnader mellan de undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material anvÀnds.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med matematikbegÄvning vill bli bemöttaav skolan/lÀrare för att behÄlla sin motivation och lust att lÀra. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för Àmnet? Vad har eleverna sjÀlva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lÀrare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begÄvning? Hur gör elever för att motivera sig sjÀlva? För att fÄsvar pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever frÄn lÄg-, mellan- och högstadiet, samt tvÄ högskolestuderande.Studien visar bland annat att nÄgra av dessa elever anser att nivÄgruppering Àr ett bra sÀtt för attbehÄlla sin lust att lÀra för Àmnet, dÄ de arbetar i en grupp dÀr alla ligger pÄ samma nivÄ. Detsom fÄr dessa elever att tappa motivationen Àr dÄ lÀraren ger dem repetitionsuppgifter.

Laborativ matematik har under flera Är varit ett viktigt inslag i min matematikundervisning. NÀr jag skulle göra en undersökning passade det bra att titta pÄ vilka faktorer som pÄverkar inlÀrningen med hjÀlp av laborationer. Vi fick fram faktorerna genom en diskussion i fokusgrupp. Dessa faktorer viktades och betygsattes bÄde allmÀnt för laborationer och efter en laboration vi utförde i klassen. Det jag kan se utifrÄn elevernas betygsÀttning och viktning Àr att de tycker att samarbetet i gruppen och respekten för individens egna tankar Àr det viktigaste.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

VÄrt syfte med undersökningen var att med hjÀlp av matematisk problemlösning, aktualisera regula de tri begreppet. Vi ville undersöka om metoden ökar elevernas förmÄga till problemlösning, förstÄelse för begrepp och enhetsomvandlingar inom matematiken. UtgÄngspunkten togs i styrdokumentens mÄl för matematikundervisning. Regula de tri Àr ett gammalt tankesÀtt inom matematiken som funnits sedan urminnes tider men har de senaste 25 Ären helt försvunnit. Regula de tri handlar om en metod att reducera problem.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀraren bör ta hÀnsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus pÄ arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbÀttra inlÀrningseffekterna hos eleverna pÄ det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus pÄ individuellt arbete (med lÀrobok) i matematikundervisning pÄ det svenska högstadiet med lÀrare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper pÄ högstadiet har försÀmrats till en genomsnittlig nivÄ (eller under) sedan dess vilket innebÀr att den svenska skolan mÄste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras pÄ rÀtt sÀtt, att mer undervisning i helklass ? utfört pÄ rÀtt sÀtt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet pÄ det sÀtt som det ofta utförts i Sverige, borde anvÀndas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform Àr tillrÀcklig för inlÀrningen och att arbetsformerna borde varieras beroende pÄ det matematiska omrÄdet som ska lÀras eller pÄ den förmÄga som ska utvecklas samt klassammansÀttningen.

Syftet med denna uppsats var att fÄ ökad kunskap om pedagogernas syn pÄ hur matematikundervisningen bedrivs inom förskola och sÀrskola pÄ trÀningsskolenivÄ. Vidare att fÄ kunskap om de beröringspunkter som de bÄda skolformerna hade samt visa exempel pÄ forskning som enligt pedagoger fanns rörande matematikundervisningen inom förskola och trÀningsskola. Metoder för att fÄ ökad kunskap i detta har varit genom litteraturstudier samt intervjuer med förskollÀrare som Àr verksamma inom förskolan samt med specialpedagoger och speciallÀrare verksamma inom sÀrskolan. Huvudresultatet i undersökningen visar att trots att verksamheterna har olika styrdokument och i sig Àr tvÄ olika skolformer sÄ finns det beröringspunkter. En beröringspunkt var att man sÄg matematikundervisningen tillsammans med övrig verksamhet som en helhet och en naturlig del i arbetet pÄ förskolan och inom sÀrskolans trÀningsskoleklasser.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur lÀroplan och kursplaner förhÄller sig till dessa argument. DÀrigenom hoppas jag kunna befÀsta skolmatematiken som sÄdan, men Àven bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. DÀrefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar pÄ en ganska osÀker grund, medan andra Àr vÀl underbyggda.