Undervisningstidens roll för matematikundervisningen på högstadiet
En kvantitativ studie om hur matematiklärare uppfattar undervisningstiden
Detta är en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan än för 35 år sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever är också betydligt sämre än för 35 år sedan. En webbenkät skickades ut till matematiklärare runt om i Sverige, 148 stycken svarade på hur deras undervisningstid ser ut och vilken inställning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan på undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar på att de flesta lärare tycker att kvaliteten och variationen påverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lärare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte räcker till för att nå de nationella målen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta. När lärarna uppger vad de skulle göra om de fick mer undervisningstid så skulle de allra flesta förändra sin undervisning i enlighet med vad Skolverket menar skulle förbättra undervisningens kvalitet: mer variation i arbetssätt med högre andel laborativa inslag, diskussioner och gruppuppgifter.