Denna studie handlar om språkets påverkan på elevens förståelse i matematik i åk 4-6. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bättre språkförståelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bättre förståelse i matematik och vilka slags ord är svåra för invandrarelever respektive svenska elever när det gäller lärandet i matematik. Detta är en jämförande studie som bygger på observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. Två intervjuer genomfördes, den ena med en lärare i mellanstadiet och den andra med en speciallärare.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlärningssvårigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om ämnet. Jag undersöker också vad som kan leda till matematiksvårigheter och vad matematiksvårigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie där jag undersöker vad dagens lärare i matematik har för kunskaper och tankar om inlärningssvårigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlärningssvårigheter i matematik. Om ett barn lider av allmänna matematiksvårigheter är det oftast svagt i andra ämnen också.

Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers inställning till matematik och derasval av arbetssätt. Syftet är också att studera pedagogers erfarenheter från deras egenskoltid av matematik. I en enkätundersökning ställdes frågor dels med fastasvarsalternativ, dels öppna frågor. 35 stycken pedagoger besvarade de 21 frågorna somenkäten innehöll. Studiens resultat visar att de flesta av pedagogerna anser att matematikär mycket viktigt på förskolan.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollärares inställning till matematik. Hur förskollärare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de är om principerna. Tidigare forskning pekar på vikten av att barn får förståelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundläggande matematisk förståelse. I vår studie visar vi på hur man kan arbeta med principerna på förskolan.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år, använder bild som verktyg för lärande i ämnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska ämnet bild i matematikundervisningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte använder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förväntade oss.

Syftet med denna studie var att undersöka om aktivitetsbaserad matematik förekommer i förskoleklasen. Undersökningen genomfördes i fem förskoleklasser, fyra av dessa i två småstadskommuner i södra Sverige och en på en svensk skola i Europa. Observationer användes som undersökningsmetod och observatörerna var okända för barnen i de observerade klasserna. Resultatet från undersökningen visade att aktivitetsbaserad matematik användes i tre av de fem förskoleklasserna. I en av de två förskoleklasser som inte visade något exempel på aktivitetsbaserad matematik, gav observationen information om att den fortsatta aktiviteten skulle innehålla matematik som var aktivitetsbaserad.

Syftet var att undersöka hur fyra förskollärare uppfattade sitt arbete med matematik i förskolan med fokus på hinder och möjligheter. Syftet var också att undersöka om förskollärarnas syn och arbetssätt skiljde sig åt beroende på i vilken åldergrupp förskolläraren arbetade.Jag valde att intervjua förskollärare eftersom jag tycker att de har en viktig roll i barns tidiga matematiska utveckling. Resultatet visar att förskollärarna anser att matematik är en viktig del i förskolan och att det är viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med matematiken samt att matematik är mer än bara plus och minus men även att matematik inte behöver planeras utan finns ofta i alla förekommande moment i förskolans verksamhet. Skillnaderna jag upptäckte bland intervjuerna var att några antydde att det var brist på planeringstid, medan andra tyckte att de gjorde vad de kunde, eftersom matematiken inte så ofta behöver planeras utan finns naturligt i alla förskolans moment..

Syftet med denna undersökning var att få kunskap om hur ett antal lärare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. Utifrån undersökningens syfte ställdes denna frågeställning: Vad har en grundskolelärare för fokus när den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lärare som arbetade med ämnet matematik på grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lärarens planeringsarbete kunde utföras på många olika sätt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jämfördes med resultatet i slutsatsen..

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lärarna anser de gör för att främja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare i årskurs 2-3.  Resultat från undersökningen visar att ingen lärare anser att de inte uppnår målen i Lgr 11. Men lärarna säger att tiden är en avgörande faktor. De stora klasserna gör att läraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. Vår syn på den tid och resurser lärarna måste lägga ner på enbart kommunikation har förändrats.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.

Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt.

Matematikundervisning på grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptäcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har även en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett särskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlärning. Pedagoger kommer emellanåt i kontakt med elever i inlärningssvårigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlärningssvårigheter i matematik.