Som blivande lärare har vi upplevt att elever känner stress och otrygghet i skolan. Vi vill öka elevernas välbefinnande och fastnade för kompismassage som blivit lovordat i de lägre stadierna i grundskolan, vi ville se om det skulle fungera även i högstadiet. Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på högstadieelevers tankar och upplevelser av kompismassage. Vi valde att ha kompismassage i 5-10 minuter, två gånger i veckan i början av lektionen i en åttondeklass. Vi genomförde undersökningen under vår slutpraktik, från vecka 5-11.

Beröring är en grundläggande del i mänskligt beteende och därför behöver människor såväl ta emot som ge beröring till andra. I dagens teknologiska och opersonliga kultur behöver vi närhet och fysisk intimitet mer än någonsin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av terapeutisk beröring/massage i omvårdnad. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna hur energin ökar i kroppen och smärtan lindras, att känna sig avslappnad och lugn för att kunna sova, att känna sig uppskattad och värdefull när någon ägnar tid åt en, att acceptera sin förändrade kropp och få känna säkerhet, närhet och delaktighet.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och kostar samhället mycket pengar i form av utebliven arbetskraft och sjukvårdskostnader. Den traditionella behandlingen med analgetika har vista sig ha motsägande resultat vid behandling av spänningshuvudvärk och kan leda till läkemedelsberoende samt ge biverkningar. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga de sjukgymnastiska behandlingsmetoder som finns att tillgå vid spänningshuvudvärk samt värdera deras effekt. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar som behandlade sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid spänningshuvudvärk. Behandlingsmetoderna var akupunktur, avslappning, el-akupunktur, kombinerad sjukgymnastik, manipulation samt massage.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att medvetandegöra eleverna om det gemensamma talutrymmet i klassrummet, kan öka jämställdheten mellan flickor och pojkar gällande den muntliga kommunikationen. Undersökningen genomfördes i en årskursblandad 5-6:a. Vi använde oss av "lyssnarövningar", där tyngdpunkten låg på aktivt lyssnande och koncentration. Jämsides med övningarna samtalade vi med eleverna om vad begreppet talutrymme innebär, vikten av att lyssna, samt diskuterade och reflekterade tillsammans i klassen runt övningarna. Resultatet av vårt arbete visar tendenser på att eleverna har medvetandegjorts om vad det gemensamma talutrymmet är, och har börjat reflektera över hur det används.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan påverka arbetsmiljön i klassrummet under lektioner då eleverna arbetar individuellt. Med hjälp av en före- och efterdesign med tillhörande enkäter och observationer, hoppades jag få en bra bild över hur den klassiska bakgrundsmusiken påverkade eleverna och miljön i klassrummet. Genom två enkäter hoppades jag att få reda på hur eleverna upplevde arbetsmiljön i klassrummet, före och under försöket. Vidare frågade jag hur vanligt det var bland eleverna att lyssna på musik under läxläsning och om de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när musik spelades. Resultaten av studien visade att de flesta eleverna, innan försöket, tyckte att miljön i klassrummet kunde bli bättre och då gärna lugnare och tystare.

Uppsatsens syfte är att undersöka och kartlägga hur lärare i praktiken arbetar för att uppnå målen om jämställdhet i klassrummet. De frågeställningar som är vägledande för arbetet är: Hur arbetar lärare för att i praktiken uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Lyckas lärare uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Tio lärare har intervjuats angående hur de anser att de uppnår målen om jämställdhet i läroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lärarna har problem med att uppnå målen, att mer tid och resurser behövs.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka könsmönster som fanns i klassrummet. För att få svar på detta utgick vi främst ifrån frågorna: Är lärare och elever medvetna om könsmönster? Hur bemöts pojkar och flickor i klassrummet? Hur fördelas talutrymmet? Undersökningen genomfördes dels i en årskurs 5 i Piteå kommun, dels i en årskurs 4-5 i Luleå kommun. Metoden har varit kvantitativa strukturerade observationer samt kvantitativa lärar- och elevenkäter med frågor av kvalitativ natur. Utifrån våra undersökningar har vi kommit fram till att talutrymmet fördelas lika mellan könen av läraren, flickor och pojkar bemöts likvärdigt av läraren och att läraren delvis arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor i klassen.

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag..

Smärta påverkar livskvalitet negativt. Vid smärtbehandling uppstår ibland situationer då farmaka inte är tillräckligt för att smärtlindra. Då är sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smärtbehandlingsmetod ofta kan påverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementära behandlingsmetoder och förmåga att tänka holistiskt krävs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. Användning av avledning med komplementära metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smärtintensitet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur regelbunden massage i skolan påverkar elevers upplevelse av det sociala klimatet i klassen.? Vilka förändringar kan ses i elevernas sinnesstämning efter fyra veckors massage i skolan?? Upplever eleverna någon påverkan på det sociala klimatet i klassen efter genomförd massageperiod?? Hur upplever den enskilde eleven regelbunden massage i skolan?MetodDenna undersökning har genomförts med en aktionsstudiedesign där vi på plats har genomfört en förändring i elevers vardag för att se om det ger någon påverkan på det sociala klimatet. Urvalet för studien gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket baserades på elever i årskurs 5-7 i Stockholmsområdet. Totalt deltog fem klasser fördelat på tre skolor, fyra klasser i årskurs 7 och en klass i årskurs 5. Datainsamlingen har varit kvantitativ då för- och efterenkäter har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.