Denna uppsats är en diskursteoretisk analys av den amerikanska dokumentärfilmen Countdown to Zero (2010). När jag för en tid sedan såg filmen för första gången fick jag idén om att skriva denna uppsats. Anledningen var att filmen inte alls förmedlade det budskap som jag hade förväntat mig. Jag vill försöka förklara vad det är för faktorer som ger dokumentärfilmen sitt specifika uttryck i allmänhet och Countdown to Zeros uttryck i synnerhet d.v.s att problematisera hur och varför filmen är producerad på sitt specifika sätt samt hur detta påverkar dess budskap. Filmen handlar om kärnvapen och hotet som de utgör för mänsklighetens välbefinnande och överlevnad.

Syftet med uppsatsen är att se hur Aftonbladets rapportering om Olof Palme och Anna Lindh mordet skiljer sig åt. För att uppnå syftet är uppsatsens frågeställningar: Hur skriver Aftonbladet om mördarna 1986 respektive 2003? Hur beskrivs morden 1986 och 2003? Hur ser Aftonbladets nyhetsvärdering ut 1986 respektive 2003? Hur är dramaturgin uppbyggd 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de misstänkta personerna 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de anhöriga 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om polisarbetet 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet att mordet kunde ske 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet sin rapportering 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om Olof Palme och Anna Lindh? Vi exemplifierade Aftonbladets journalistik genom en kvalitativ studie med textanalyser på artiklar om mordet på Olof Palme och Anna Lindh. Vi antog att det skulle vara en skillnad i rapporteringen eftersom medierna genomgått stora förändringar under de år som skiljde morden åt. Vi valde två lika händelser för att lättare kunna urskilja förändringar och likheter.

AbstractDenna C-uppsats i journalistik heter Författare från den afrikanska kontinenten i pressen ? framställning under 2012 och 2013 och är skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare från Afrika framställs i media. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur författare från den afrikanska kontinenten framställs i svensk dagspress på dess nätupplagor, alltså vilka diskurser finns det kring dessa författare? Frågeställningarna är:Hur framställs författare från den afrikanska kontinenten i den svenska dagspressens nätupplagor 2012-2013?På vilket sätt får författare från den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna?Hur framträder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i så fall till utestängning/integrering av författarna? En huvudsaklig teori är postkolonial teori som behandlar hur synen på folk från Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden.

Abstract Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Denna studie jämför det visuella materialet från Gudrun Sjödéns klädkataloger med Kilroys resekataloger. Huvudfrågan i undersökningen är vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna från Gudrun Sjödéns klädkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berättar dessa bilder om? Hur berättas det? Och till Vem berättas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlärare, en lektor i journalistik och ungdomar från ett estetiskt gymnasieprogram.

Titel Hundra år av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsättningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskattFörfattare Tina HildebrandKurs Examinationsarbete i Medie- och ommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Nicklas HåkanssonSidantal 44 inklusive bilagaSyfte Syftet med denna studie är att belysa förändringar i hur partierna har använt valaffischer för att locka väljare under det senaste seklet.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En databas med 1 410 svenska valaffischer från åren 1911-2010Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrågor ökar över tid. De sakfrågeområden som dominerar är arbetsmarknad och social välfärd. Partierna är i huvudsak trogna sina ideologier, vänsterpartierna i något högre grad än höger- och mittenpartier.Tillsammans med sakfrågor används logos, till ideologiska budskap används pathos. Kombinationen sakfråga & logosargument används främst av vänsterpartier under åren 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010.Kombinationen ideologi & pathos används mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vänsterpartier (1976-2010). Layouten består i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att använda textaffischer, 60 procent består av text & bild.

Problem: Underhållningsutbudet i TV ökar och televisionens möjligheter att stimulera till debatt och fungera som kunskapskälla riskerar att försvagas. Paradise Hotel, en så kallad realityserie, sändes flitigt i TV4 under våren 2005. Detta program och dess deltagare får stort offentligt utrymme medan många andra program, människor och idéer utesluts från televisionen.Syfte: Vårt syfte är att undersöka Paradise Hotels framställning av genuskategorier och kroppsideal samt att urskilja vilka kulturella mönster som genomsyrar programmet. Vårt syfte är också att diskutera vad Paradise Hotel och TV4:s allt mer underhållningsinriktade programutbud kan tänkas innebära för medborgarnas deltagande i det offentliga livet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ dokumentanalys och litteraturstudier. Vårt empiriska material består av tio avsnitt av Paradise Hotel samt material från seriens officiella hemsida.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället.Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren.

Under ett politiskt val ökar det politiska intresset bland medborgarna. Därmed ökar också intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik och politiker. Vid valet 2006 bestämde sig en tredjedel av väljarna för vilket parti de skulle rösta på under den sista veckan före valet. Därmed blir journalistiken i valrörelsens slutskede ett viktigt element till hur medborgare ser på politik och politiker. Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel i stället för som sakfrågor.

Titel: ?Det finns ju inte en käft som skulle betala för att läsa en blogg?? En studie om svenska dagstidningars övergripande strategier bakomuppstarten av bloggar på sina nätupplagor.Författare: Therése Kristiansson och Sofia WallqvistUppdragsgivare: Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Sedan 1979 har de bedrivit forskning om medieanvändning med fokuspå dagstidningar och dess publik.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för Journalistik, Medier och kommunikation, Göteborgsuniversitet (JMG)Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jonas OhlssonOrd: 17 835Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av bloggar på svenskadagstidningars nätupplagor och att ur ett redaktionelltledningsperspektiv undersöka vilka övergripande strategier som liggerbakom uppstarten av bloggar på deras webbplatser.Metod: Kvantitativ kartläggning av svenska dagstidningars nätupplagor ochbloggar kopplade till deras webbplatser, samt kvalitativa samtalsintervjuermed tidningarnas chefredaktörer, redaktionschefer och webbchefer.Material: Analys av 56 stycken svenska nättidningar med bloggar kopplade till sinwebbplats, samt 14 stycken semi-strukturerade samtalsintervjuer.Huvudresultat: En stor majoritet av nättidningarna har bloggar på sin webbplats, endast två av 56 har valt att inte anamma trenden. Etableringen av bloggarnahar inte varit blixtsnabb, men under loppet av fyra år har bloggarna nått nästan total spridning. Först ut att anamma trenden var de nättidningar som är störst där samtliga nättidningar som i dag har bloggar startadeupp sin bloggverksamhet år 2005. De flesta tidningarna saknade uttalade strategier vid uppstarten, det handlade snarare om ett?flockbeteende? där tidningarna i branschen påverkade varandra och valde att hoppa på bloggtrenden för att hänga med i utvecklingen.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och används.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för själva verket, för dem själva och för samhällets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media på olika sätt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier är främst hämtade från estetiken och kultursociologin. Vägen fram till slutsatsen påbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förståelse för populärkulturen i det sociala där det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan påvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag är att vara på jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt även blir en makt över det estetiska värdet.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.