Förmågan att hantera konflikter och kriser har blivit en huvuduppgift för många av Europasförsvarsmakter. Marinstridskrafternas förmåga att kunna operera med andra nationer ställer krav påinteroperabilitet. Att kunna kommunicera med varandra och kunna delge information i realtid är avyttersta vikt för att undvika vådabekämpning vid internationella insatser.Denna uppsats syftar till att ge en sammanställd beskrivning av tre taktiska datalänkar för marint bruk.Vidare skall uppsatsen kunna ligga till grund för ett framtida val av datalänk. Inledningsvis görs enredovisning av de interoperabilitetsmål som Sverige ingått med Nato samt erfarenheter fråninternationella övningar där svenska marina förband deltagit. De länkar som ligger till grund för dentekniska beskrivningen är: 8000-systemet, Link 11 samt Link 22.

Översvämningsfrågan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförändringar. Även om Sverige är relativt milt drabbat, så kommer också vårt land att påverkas framgent. Det område som vi har koncentrerat oss på ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid Vänerns södra strand. Vänerregionen är ett utpekat område som kommer att drabbas oftare av översvämningar i framtiden. En försmak på detta kom 2000/2001 då Vänerns nivå var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvämmade.

Kärnkraften tillgodoser idag en stor del av Sveriges behov av elektricitet, men med kärnkraften kommer även ett avfall som är långlivat och högradioaktivt. Omhändertagande av detta avfall är omdiskuterat och det är kärnkraftindustrins ansvar att ta hand om avfallet. För att lyckas med detta har ett gemensamt bolag för den svenska kärnkraftindustrin skapats, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Syftet med studien har varit att utreda i vilken omfattning alternativa metoder till Svensk Kärnbränslehantering AB:s metod för slutförvaring av högradioaktivt kärnavfall har studerats. Resultatet och diskussionen visar att ovissheterna kring slutförvaring av högradioaktivt kärnavfall är stora på grund av den långa förvaringstiden.

Examensarbetet utförs åt Räddningstjänsten Karlstadregionen, som slagits samman till ett förbund. Man hanterar kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad. Det är meningen att verksamheten ska fungera som gränslös, dvs att det ska vara samma förutsättningar oavsett vilken kommun som berörs. För att detta ska vara möjligt krävs att det finns kartmaterial för alla kommuner. Räddningstjänsten är intresserade av att införa GIS i sin verksamhet och de vill få stöd för hur de ska göra.

Personas (typanvändare) är ett populärt verktyg för interaktionsdesigners och gör det möjligt att, bland annat, uppfatta skillnader mellan en ofta stor mängd potentiella användare och därefter anpassa en design efter detta. Men hur användbart är detta verktyg om användarantalet är litet och deras mål i huvudsak styrs av deras identiska arbetsuppgifter?Interaktionsdesigners som vill försäkra sig om att de skapar användarvänliga applikationer bedriver ofta någon from av datainsamling och testning, från och med användare. Det finns flera kända metoder för analys av data som samlats in från kvalitativa studier. Det finns dock färre konkreta riktlinjer för vilka frågor man bör söka svar på under själva datainsamlingen.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menas påtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigt närvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremål för diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ?rätt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden och misskännanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Bakgrunden till examensarbetet är att vägverket region Skåne har planer på att utöka antalet detektorer på E6 i Skåne. Denna sträcka har en förhållandevis hög olycksfrekvens. Med anledning av detta finns ett intresse hos Vägverket att få reda på vilken nytta som trafikdetektorer längs E6 medför. Rapportens syfte är att, med hjälp av en metod som utvecklats av WSP Samhällsbyggnad i Göteborg, beräkna nyttan av trafikdetektorer och VMS för realtidsinformation på en utvald vägsträcka. Metoden utgår från de informationssystem, Internet, radio och VMS, som är viktigast vid trafikdetektering.

Bakgrund: Inom ett byggprojekt är det många aktörer inblandade vilket gör kedjan mycketkomplex. Det finns flertalet logistiska strategier som har till syfte att förbättra logistiken. Enav dessa strategier är Lean vars huvudsyfte är att skapa värdeökande aktiviteter för sinakunder. Under de senaste åren har Building Information Modelling (BIM) blivit allt mer känt.Det är ett informationssystem och en arbetsprocess som har till syfte att bryta ned ettbyggprojekts processer för att skapa ett högre värde för kunden. BIM är ett verktyg som ritar3D-modeller och innehåller information om varje objekt.

Syftet med den här studien är att se hur kommunikationen och informationsflödet ser ut mellan familjehem och kommunen samt hur familjehemmen upplever kommunikationen. Anledningen till att vi ville undersöka detta var eftersom vi var intresserade av ämnet, att media har påpekat problem inom familjehem samt att vi inte hittade någon tidigare forskning som undersökte detta. Då vi var intresserade av hur familjehemmen upplever kommunikationen valde vi att utföra studien ur familjehemmens perspektiv.Ett familjehem är en familj som tar emot ett barn som inte kan bo hemma hos sina egna föräldrar på uppdrag av en kommun eller ett företag som arbetar åt kommunen (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a)Teorierna som vi har valt att använda oss utav för att senare analysera resultatet har berör ämnena kommunikation och information. Anledningen till att vi valde dessa teorier var därför att de passar vårt syfte samt att missförstånd och konflikter kan bero på bristande kommunikation eller brister i informationsflödet.För att utföra den här studien så har vi använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat tre olika familjehem, ett ansikte-mot-ansikte och två via telefon. Intervjuerna har haft en halvöppen struktur med en intervjuguide (se bilaga 1) med mestadels öppna frågor.

Syfte ? Syftet är att undersöka om en merge-in-transit-lösning kan användas vid distributionen av prover inom ett klädföretag för att säkerställa låga kostnader, korta ledtider och kontroll.Metod ? En fallstudie har gjorts i samarbete med Didriksons för att uppnå studiens syfte. Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer och dokumentstudier har legat till grund för insamlandet av empiri, som kontinuerligt har analyserats mot studiens teoretiska ramverk. Därigenom har studiens resultat utformats.Resultat - Resultatet visar på att en merge-in-transit (MIT)-lösning skulle vara att föredra inom klädbranschen på grund av de tidskrav som finns på snabba leveranser. Vidare framgår det att det är av största vikt att få kommunikationen mellan aktörerna i försörjningskedjan att integrera om en MIT-lösning ska användas.En MIT-lösning kan sänka de direkta transportkostnaderna med 69 procent, samtidigt som studien tyder på att kapitalbindningen och tullkostnaderna minskas.

Bakgrund och problem: Dagens redovisning har allt mer utvecklats till ett informationssystem ochföretagen förväntas att, förutom den lagstadgade informationen, lämna ytterligare ochkompletterande frivillig information. Årsredovisningen är det mest heltäckande dokumentet överföretags verksamhet som finns tillgängligt för allmänheten och får därför anses som det huvudsakligaupplysningsverktyget. Problemet idag är inte att företag utesluter information av frivillig karaktärutan snarare att den information som lämnas riskerar att bli allt för omfattande och många gångersvårtolkad. Då utvecklingen går mot en alltmer innehållsrik informationsgivning är det av stor vikt attrapporterna är tillförlitliga och relevanta.Syfte: Studien syftar till att visa hur den frivilliga informationen har förändrats i årsredovisningenöver tid och att analysera denna förändring med avseende på användbarheten för företagensintressenter. Rapporten syftar vidare till att belysa områden som företaget anser vara så viktiga att detas upp i årsredovisningen samt att se hur de olika områdena behandlats över tid.Avgränsningar: Frivillig information kan erhållas från en mängd olika källor.

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen.

Samtidigt som informationsteknologins användning ökar i samhället riktas idag dessvärre för mycket fokus på själva tekniken och användarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om användarna själva inte varit med i processen att ta fram ett lämpligt system i verksamheten. Därför är användarinvolveringen en viktig aspekt när det kommer till systemutveckling.Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgång av information Vilket ställer krav på att informationen behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information är att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sätt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrån information är att använda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande.

Vårt syfte med uppsatsen är att framföra på vilka sätt datoriseringen har påverkat ledarrollens arbetssätt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa både för- och nackdelar som datoriseringen har bidragit till, och på vilka sätt som ledarna har fått anpassa sitt ledarskap efter datoriseringen. Tanken är att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka båda anses vara två mycket viktiga hörnstenar för att uppnå framgång i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svårigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom området.För att kunna genomföra studien har vi använt oss av nedanstående frågeställningar: Hur har datoriseringen inom organisationen påverkat ledarrollens arbetssätt när det gäller kommunikationen (främst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har användningen av informationstekniska redskap såsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. påverkat ledarens arbetssätt?Om arbetssätten har påverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur påverkats av detta?Kan man se några tydliga förändringar inom ledarskap som har några direkta kopplingar till datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har datoriseringen medfört?Studien har genomförts på ett kvalitativt sätt, genom tre personliga intervjuer med ledare på mellanchefsnivå från olika organisationer.

Titel - Nyttan med RFID i IKEAs försörjningskedja - Ett sätt för IKEA att uppnå spårbarhet.Författare - Sven MorénJesper SamuelssonHandledare - Mats Johnsson, Universitetslektor vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Daniel Hellström, Doktorand vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen.Nyckelord - Spårbarhet, Märkningssystem, RadioFrekvent IDentifikation, Information.Problembakgrund - Informationsteknologin har medfört stora förändringar för dagens företag. Några av utvecklingarna inom IT är Automatic Identification and Data Collection, vilket har inneburit en avsevärd förbättring med avseende på mängden korrektöverförd data. Radio Frequency IDentification (RFID) är en teknologi inom AIDC-området som har börjat användas allt mer, vilket också IKEA uppmärksammat. IKEA är ett multinationellt företag som expanderar kraftigt samtidigt som distributionen blir allt mer komplex, vilket ställer höga krav på ett effektivt och lättöverskådligt flöde. Det förekommer idag många och tidsödande mänskliga fel vid hanteringen av gods vid distributionscentralerna, vilket till stor del beror på olika standards och rutiner för de olika sändningarna.