Familjehemmens upplevelser av kommunikationen
Mellan familjehemmen och kommunen
Syftet med den här studien är att se hur kommunikationen och informationsflödet ser ut mellan familjehem och kommunen samt hur familjehemmen upplever kommunikationen. Anledningen till att vi ville undersöka detta var eftersom vi var intresserade av ämnet, att media har påpekat problem inom familjehem samt att vi inte hittade någon tidigare forskning som undersökte detta. Då vi var intresserade av hur familjehemmen upplever kommunikationen valde vi att utföra studien ur familjehemmens perspektiv.Ett familjehem är en familj som tar emot ett barn som inte kan bo hemma hos sina egna föräldrar på uppdrag av en kommun eller ett företag som arbetar åt kommunen (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a)Teorierna som vi har valt att använda oss utav för att senare analysera resultatet har berör ämnena kommunikation och information. Anledningen till att vi valde dessa teorier var därför att de passar vårt syfte samt att missförstånd och konflikter kan bero på bristande kommunikation eller brister i informationsflödet.För att utföra den här studien så har vi använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat tre olika familjehem, ett ansikte-mot-ansikte och två via telefon. Intervjuerna har haft en halvöppen struktur med en intervjuguide (se bilaga 1) med mestadels öppna frågor. Då informationen som kommer fram kan vara känslig så har vi valt att behandla informanterna med anonymitet.Resultatet visar på brister i både kommunikationen och informationsflödet och att familjehemmen är missnöjda med det. En av anledningarna till att det finns brister är att kommunikationskanalerna inte fungerar optimalt då familjehemmen har svårt att få tag på socialsekreterarna.I analysen kopplas teorierna ihop med resultatet, där vi kan se orsaker och anledningar till att familjehemmen upplever kommunikationen och informationsflödet på ett visst sätt samt vilka påföljder som kan uppstå av eventuella brister som till exempel varför kommunikationskanalerna inte fungerar optimalt och vad detta kan leda till.Sedan för vi en diskussion kring resultatet, kommer med förslag till förbättring samt diskuterar studiens validitet och reliabilitet. Vårt förslag till förbättring vore att ha ett informationssystem där familjehemmen och kommunen kan delge varandra relevant information som ett komplement till den muntliga kommunikationen.Avslutningsvis så kontrollerar vi om vi har besvarat syftet samt ger förslag till fortsatt forskning såsom att se på ämnet ur kommunernas perspektiv.