In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really iÂŽsnt equality.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. De intervjuade skulle samtliga ha fÄtt diagnosen inom de tre senaste Ären och gÄr pÄ olika program pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det Àr att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Hur det pÄverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det pÄverkar deras mÄende och framtidstro.   De intervjuade tillfrÄgades om sin medverkan av respektive speciallÀrare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet nÀrsomhelst under arbetets gÄng.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Sammanfattning Kristina Adolfsson Anna Thelander Vad ska du bli nÀr du blir stor? Maj 2006 Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva anser sig ha blivit pÄverkade till detta val. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som gÄr ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de vÀrderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievÀgledning de fÄtt innan sitt val. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod och gjort en enkÀt undersöking bland avgÄngselever pÄ de studieförberedande programmen pÄ en gymnasieskola. LitteraturgenomgÄngen utgÄt frÄn frÄgestÀllningarnas olika omrÄden.

Distansundervisning ses som ett sÀtt att erbjuda fler individer möjlighet att studera pÄ egna villkor. Hittills Àr det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer ocksÄ i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras pÄ flera olika sÀtt med allt frÄn videoöverförda förelÀsningar till sjÀlvstudier vid datorn. FjÀrrundervisning Àr en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs pÄ grundskolenivÄ och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna dÀr avstÄnden till nÀrmaste skola Àr alltför lÄnga för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en Àr fjÀrrundervisningen.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan sÄ har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan Àr en grund- och gymnasieskola belÀgen i Hylte kommun, det som gör den speciell Àr att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna Àr ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som hÄller sig frÄnvÀnda frÄn det omgivande samhÀllet. Trots detta fick skolan Är 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillÄtelse att starta sin skola.

Gymnasieungdomar Àr en grupp dÀr ett stort antal elever Àr fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt dÀr eleverna fÄr möjlighet att spela fotbollsmatch pÄ lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet gÄr pÄ en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvÀrderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlÀgga ungdomars motivationsfaktorer och barriÀrer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt.

Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlÀgga vilka marknadsföringsÄtgÀrder som gymnasieskolorna anvÀnde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan pÄverka eleverna. För att besvara syftet anvÀndes dessa frÄgestÀllningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsÄtgÀrderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur pÄverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. UtifrÄn sammanstÀllningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förÀndrats under de senaste tio Ären i samband med att konkurrensen förÀndrats. Konkurrensen har förÀndrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristÄende gymnasieskolor.

Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.

I studien undersöks lĂ€roböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrĂ„gor som tas upp i Ă€mnet och vilket utrymme frĂ„gorna fĂ„r. De perspektiven lĂ€roböckerna har pĂ„ miljöfrĂ„gorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad lĂ€roböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebĂ€ra att miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n flera olika perspektiv. LĂ€roböckernas perspektiv pĂ„ miljöfrĂ„gornas orsak, konsekvens samt vem som bĂ€r ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n och huruvida nĂ„gon mellanmĂ€nsklig konflikt presenterades studeras. LĂ€roböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem lĂ€roböcker i Ă€mnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att lĂ€roplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka morfologiska och syntaktiska strukturer i det svenska sprÄket som stÀller till problem för de som lÀr sig svenska som ett andra sprÄk. Den undersöker ocksÄ om inlÀrningsgÄngarna ser lika ut för inlÀrare med olika modersmÄl, eller om det gÄr att se nÄgon pÄverkan frÄn sprÄket som inlÀraren har med sig i bagaget. Metoden som anvÀnds Àr samtal tillsammans med fem informanter som studerar svenska pÄ en gymnasieskola i Sverige. TvÄ informanter har arabiska som modersmÄl och tre informanter har thailÀndska som modersmÄl. I dessa samtal har bÄde antalet rÀtta och felaktiga morfologiska och syntaktiska strukturer rÀknats.