Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Bakgrund: Belöningssystem Àr idag ett hett Àmne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör frÀmst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen Àr idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de Àr inom den privata sektorn beroende pÄ att finansieringen inom den offentliga sektorn Àr mer begrÀnsad Àn inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det Àr andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera befintliga belöningssystem för lÀrare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor.

Syftet med denna uppsats Àr undersöka elevers och lÀrares syn pÄ vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat fem elever och fyra lÀrare.Elever anser att det Àr viktigt att veta vad vetenskap Àr och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap Àven utanför skolans dörrar. Anledningen till att det Àr obligatoriskt att lÀsa naturkunskap pÄ gymnasiet Àr att eleverna skall fÄ ett vetenskapligt synsÀtt. Med hjÀlp av lÀraren skall eleverna kunna inhÀmta den kunskap som behövs för att fÄ rÀtt uppfattning gÀllande vetenskapsbegreppet. Enligt bÄde elever och lÀrare sÄ tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen.

Relationen mellan lÀrare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framtrÀdande roll. BÄde nationella och internationella studier har pÄvisat elevers efterfrÄgan aven djupare relation med lÀraren och sagda relations pÄverkan pÄ elevens skolprestation. Syftet medföljande studieÀr att fördjupa förstÄelsen av vad som i lÀrarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lÀrande och i förlÀngningen deras skolprestation. Studiens empiri bestÄr avÄtta intervjuer genomförda med gymnasielÀrare som arbetarpÄ en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes dÄ mÄlsÀttningen för studien Àr att skapa en djupare förstÄelse av vilka förestÀllningar som de intervjuade lÀrarna har om lÀrar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lÀrarna anseratt den goda relationen Àr beroende av.

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnÀrlig praktik kan formuleras och utvecklas. UppmÀrksamheten vÀnds mot elevens konstnÀrliga arbetsprocess dÀr det reflekterande förhÄllningsÀttet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnÀrliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att anvÀnda sig av olika fÀrdigheter, metoder och samarbetsförmÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och fÄ kunskap om den konstnÀrliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts pÄ en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lÀrande, (PBL) vilket baseras pÄ bÄde individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri bestÄr av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.

I denna studie undersöktes elevers uppfattningar om hur de anser att lÀrares arbetssÀtt, Àmnets lektionsinnehÄll och om vad som motiverar dem till att delta i Àmnet idrott och hÀlsa. Det un-dersöktes Àven om det fanns nÄgra eventuella skillnader mellan könen, det vill sÀga om flick-or och pojkar hade olika uppfattningar i frÄgorna. EnkÀter anvÀndes och delades ut pÄ en gymnasieskola och besvarades av 105 elever i olika klasser som lÀste idrott och hÀlsa 1. Ele-verna som deltog i enkÀten valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ kontakter pÄ skolan fanns sedan tidigare. Teorin som anvÀnds genom studien Àr Deci & Ryans motivationsteori ?Self-Determination Theory?.

Denna studie baserar sig pÄ det faktum att LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) slÄr fast att skolan i allmÀnhet och de utbildade lÀrarna i synnerhet ska arbeta för att alla elever ska stimuleras till att utifrÄn sina förutsÀttningar och behov fÄ vidareutvecklas i sitt lÀrande. I detta arbete spelar elevers motivation en avgörande roll. Syftet med studien bestÄr i att beskriva lÀrare och elevers motivation vad gÀller grammatik och grammatikundervisning i tyska samt att ge en förstÄelse för relationer dÀremellan. Studien innefattar bÄde en enkÀt-undersökning, som besvarats av elever vid en gymnasieskola i en kommun i Norrbotten, och en kvalitativ undersökning, dÀr fyra gymnasielÀrare i tyska tillfrÄgats. LÀrarenkÀten har utförts och analyserats med hjÀlp av metoden self report.

Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nĂ„ en utökad dialog med hjĂ€lp av molntjĂ€nster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, SĂ€rskild LĂ€rarutbildning för lĂ€rare i yrkesĂ€mnen pĂ„ gymnasiet, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola.

Skolan Àr en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och frÀmja hÀlsa. Ett redskap i detta arbete Àr skolmÄltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och ÄterhÀmtning, men ocksÄ ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gÀllande mÄltidssituationen under skollunchen med fokus pÄ skolmÄltiden som social och lÀrande situation och dess pÄverkan pÄ hÀlsa. Avsikten var Àven att undersöka skolmÄltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. UtifrÄn elevernas berÀttelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmÄltidens syfte.

I skolans styrdokument stÄr att skolan ska gestalta och förmedla jÀmstÀlldhet, attundervisningen ska ha ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rÀttigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att vÄga bryta könsnormer samt att det Àr förbjudet att elever diskrimineras pÄgrund av kön i skolan. DÀrför Àr syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan Àr jÀmstÀlld. Studiens resultat tyder pÄ attkillar upplever att skolan Àr jÀmstÀlld i större utstrÀckning Àn tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna Àn tjejerna upplever att lÀrare talar likadant till killar och tjejer,att lÀrare tillÄter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att fÄ höga betyg, att jÀmstÀlldhet ingÄr i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och krÀnkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutstrÀckning Àn tjejerna svarat ja pÄ frÄgan om de anser att skolan Àr jÀmstÀlld.SÄledes upplever tjejerna i mindre utstrÀckning att skolan Àr jÀmstÀlld.

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frÄnvaro pÄ ett gymnasium i VÀsterÄs utifrÄn elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det fÄr för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de tvÄ huvudteman om olovlig frÄnvaro/skolk, Skolk pÄ grund av skolans brister samt skolk pÄ grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skÀl till olovlig frÄnvaro. Den metod vi anvÀnts oss av Àr Grundad teori (GT) dÀr vi valt Glasers sÀtt att arbeta pÄ.

Studier visar att dagens elever kÀnner oro inför framtiden och de klimatförÀndringar vÄr vÀrld utsÀtts för. Skolverkets nationella kartlÀggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hÀlften av de tillfrÄgade gymnasielÀrarna inte bedriver nÄgon undervisning i Àmnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrÄgor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förstÄelse kring klimatförÀndringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta Àr ett realistiskt problem dÄ en mÀngd studier visar att dagens ekosystem utsÀtts för en mÀngd stressfaktorer, med ursprung i klimatförÀndringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt som specialpedagogik tillÀmpas pÄ en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen nÀr det Àven förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsÀttning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller ÄtgÀrder och har elev och förÀldrar kunnat ta aktiv del i hur ÄtgÀrderna skall utformas? Vad Àr specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lÀrarkÄren nÀr det gÀller elever med en fysisk funktionsnedsÀttning. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever pÄ praktisk gymnasieskola anvÀnder minirÀknaren och hur de ser pÄ anvÀndandet. Studien gÄr ocksÄ ut pÄ att undersöka hur elevernas lÀrare ser pÄ anvÀndandet av minirÀknaren och vilka attityder de har gentemot anvÀndningen av den. Det ingÄr ocksÄ att se vilka skillnader som finns i attityden till minirÀknare hos elever och lÀrare.En elevenkÀt och lÀrarintervjuer pÄ tvÄ praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar pÄ en positiv attityd bland eleverna dÀr mÄnga anser att minirÀknaren inte har nÄgra nackdelar. LÀrarna Àr mer ÄterhÄllsamma och framför viss kritik mot minirÀknaren.