VÄr studie baserar sig pÄ det faktum att skolan enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förvÀntningar i de naturvetenskapliga Àmnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos sÄvÀl elever som lÀrare. Studien innefattar bÄde en enkÀtundersökning samt efterföljande intervjuer med sÄvÀl elever som gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för bÄde enkÀten och intervjun anvÀnde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebÀr att man Àmnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som pÄverkar detta. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor kommer jag Àven att studera hur lÀrarna överlÄter ansvar till eleverna samt vad lÀrarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgÄr ifrÄn fyra lÀrare pÄ det estetiska programmet samt fyra stycken elever frÄn det estetiska programmet.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mÄngfald, för att förstÄ hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och dÀrmed kan pÄverka lÀrandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mÄngfald. Litteraturen behandlar Àven den kulturella mÄngfalden i relation till lÀrandet samt pedagogiska riktningar som kan tillÀmpas pÄ de mÄngkulturella skolorna. Med hjÀlp av fokuserade intervjuer undersöktes lÀrarens förstÄelse för begreppet kulturell mÄngfald, pÄ vilket sÀtt lÀraren kan arbeta för att öka förstÄelsen för begreppet hos eleverna och hur det i sÄ fall kan pÄverka lÀrandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vÄr studie pÄ att lÀrare i första hand förknippar begreppet kulturell mÄngfald till förekomst av olika etniciteter.

This empirical work and base has been to analyze the new high school reform that the Swedish government introduced as a statement 2008/09:199 about: Higher demand and quality within the high school. This statement became legal through the government vote in spring 2010. But above all it is the investigation (SOU 2008:27) that is the central piece for these new examination changes for high school students that will come into effect 1 of July 2011. The purpose and questions asked in this analyze has been if the reform takes its base in a modernistic (traditional) way or a late modern scientific perspective. And also to find out how these new quality amendments in the investigation makes visible about the high school and what the purpose are about the changes. When scientific theories in these analyze is placed against the reform, the result shows that the modernization process reflects more of a late modern aspect, which constantly reappraise in a changeable society.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka hÀlsans roll i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Dalarna.FrÄgestÀllningar:? Vad stÄr det i de konkretiserade betygskriterierna om hÀlsa i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad bedriver de tvÄ lÀrarna i idrott och hÀlsa A för undervisning i hÀlsa pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad har eleverna i Ärskurs tvÄ pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hÀlsa?MetodUndersökningen utgÄr ifrÄn en textgenomgÄng av de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om tvÄ lÀrares bedrivna hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingÄr ett kunskapsprov i hÀlsa pÄ tvÄ klasser om elevers kunskaper i hÀlsa utifrÄn de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ.ResultatBegreppet hÀlsa i de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A bestÄr av faktorer som pÄverkar hÀlsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspÀnning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hÀlsa för livskvalitet samt drogers pÄverkan.

Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Massmedia har en stor makt över tonÄringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att anvÀnda media. DokusÄpor Àr ett populÀrt mediefenomen dÀr det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte Àr nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en orovÀckande ökning av den psykiska ohÀlsan bland tonÄringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns nÄgon samvariation mellan de icke-hÀlsobefrÀmjande budskapen i dokusÄporna Big Brother samt Top Model och tonÄrstjejers sjÀlvkÀnsla, bruk av alkohol samt upplevda stress.

Introduktion. NÀtmobbning, krÀnkande handlingar och sexuella trakasserier Àr ett ofta förekommande fenomen pÄ sociala medier, sÀrskilt bland ungdomar. Det kan ge allvarliga konsekvenser i form av psykisk ohÀlsa. Barnmorskor och övriga professionella som kommer i kontakt med unga individer behöver kunskap om deras unika livsvÀrld för att kunna möta deras behov av stöd. Syftet med studien var att beskriva ungdomarnas tankar kring fenomenet krÀnkningar pÄ sociala medier samt sex- och samlevnadsundervisningen och ungdomsmottagningens roll i relation till det.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom omrÄdet marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmÀrksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden frÄn slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. UtifrÄn ovanstÄende syfte har vi genom en litteraturstudie velat fÄ svar pÄ frÄgan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rÀtta med detta problem. VÄr teoretiska utgÄngspunkt och förförstÄelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförstÄelse i gymnasieskolans utveckling frÄn 1970-talet och framÄt. I resultatet av vÄr analys framkommer att de elever som beskrivs i större utstrÀckning Àn andra riskera marginalisering Àr bl a elever som tidigare haft skolsvÄrigheter i grundskolan, elever pÄ de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utlÀndsk bakgrund.

SamhÀllets förÀndrade kommunikationssÀtt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vÀgledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning pÄ betydelsen av att satsa pÄ oberoende och lÀttillgÀnglig vÀgledning. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr studie att fÄ förstÄelse för hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar för att vara tillgÀngliga för mÄlgruppen som föredrar vÀgledning via digitala medier framför den traditionella vÀgledningen. UtifrÄn tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vÀgledare tar sig an förÀndringarna som uppkommer med vÀgledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra Ätta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ bÄde grundskola och gymnasieskola med följande frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare för att möta mÄlgruppen som föredrar vÀgledningssamtal via digitala medier i förhÄllande till traditionella vÀgledningssamtal? ? I vilken utstrÀckning upplever studie- och yrkesvÀgledare att de sjÀlva kan pÄverka i vilken omfattning de anvÀnder sig av vÀgledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvÀgledare om sin kompetens i att vÀgleda via digitala medier, i förhÄllande till traditionell vÀgledning? VÄr analys tar utgÄngspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Vi har idag god tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska CentralbyrÄns [SCB] undersökningar frÄn Sverige visar att nÀstan alla i Äldrarna 16-24 Är har tillgÄng till en dator i hemmet. För mÄnga av vÄra barn och ungdomar Àr det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsÀttningar för ett fortsatt anvÀndandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att anvÀndandet av mediepedagogik Àr gynnsamt för sprÄkutvecklingen och ett vÀlutvecklat matematiskt sprÄk Àr en av förutsÀttningarna för att kunna utveckla den matematiska förstÄelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner pÄ internet. Syftet Àr att studera hur gymnasielever anvÀnder sig av dem, vilka parametrar som fÄngar elevernas förstÄelse och intresse samt att fÄ svar pÄ vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.