Syftet Àr att undersöka hur den svenska romantiken anvÀnds och uppfattas av svensk­lÀrare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielÀrare i svenska. ForskningsfrÄgorna Àr hur lÀrarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lÀrarna ser pÄ hur epoken berörs i styrdokumenten.Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken frÀmst sker med ut­gÄngspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterÀra epokar­beten, dÀr tidsbristen Àr en avgörande faktor för begrÀnsningen av undervisningens volym och upplÀgg­ning. Det framkommer Àven att det finns ett vÀrde i att knyta an till elevernas vÀrld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. DÀrför Àr val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och vÀcka intresse.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga Àmnen Àr en naturlig del av undervisningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ om man tar bort en möjlighet till inlÀrning och förstÄelse för eleverna om laborationer inte anvÀnds i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lÀrare och elever anser att laborationer utvecklar förstÄelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstÄr syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lÀrare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna har olika Äsikter om laborationens betydelse för förstÄelsen av Àmnet. DÀremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förstÄelse för naturkunskap.

Introduktion: En god tandhÀlsa innebÀr att tÀnderna och munhÄlan Àr fria frÄn smÀrtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. TandhÀlsa Àr en del av denallmÀnna hÀlsan och bidrar till vÀlbefinnande hos mÀnniskor.Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhÀlsa och munhygienvanorhos 16-19- Äringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhÀlsa.Material och metod: Studien Àr empirisk och kvantitativ och utfördes medanvÀndning av en enkÀt. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. TvÄ klasser frÄn varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrÄn vad den nya Àmnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen Àr att litteraturhistoria fÄr en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr textanalys dÀr den nya Àmnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann nÀrlÀsning. Enligt resultatet har det framgÄtt att principerna för den nya Àmnesplanen Àr tydlighet och att kurserna bygger pÄ varandra. Momentet litteraturhistoria Àr till stor del knutet till litteraturvetenskap och anvÀndning av dess begrepp, samt tolkning och vÀrdering av skönlitterÀra verk.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Hur stor pÄverkan har idrott och hÀlsa i jÀmförelse med andra faktorer pÄ valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden och vilka faktorer pÄverkar valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrÄn vÄra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hÀlsa som en faktor till att hjÀlpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet dÀr man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.

The purpose of the study is to analyse the representations of Jewish festivals and how they affect the teaching in three textbooks for Religious Education 1 in Secondary Upper Education. The textbooks are Religion och livet (2007) written by Börge Ring, Religionskunskap för gymnasiet (2009) written by Lars-Göran Alm and Religion 1 för gymnasiet (2012) written by Lennart Göth, Katarina Lycken RĂŒter and Veronica Wirström. The basis for the study is the phenomenological perspective as described by Émile Durkheim and in particular Carl-Henrik Grenholm and Karl-Johan Illman. It tells that religion cannot purely be understood as a religious belief without its rituals. This phenomenological perspective on religion both the curriculum and syllabus encourages.

I detta examensarbete undersöks lÀrarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete Àr att undersöka vilka egenskaper eleverna pÄ gymnasieskolan anser att en lÀrare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom anvÀnts Àr en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i Ärskurs tre pÄyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter har anvÀnts och analyserats i arbetet.LÀraren har en stor betydelse för eleverna och lÀraryrket Àr ett mÄngfasetterat yrke. Som lÀrare bör detskapas en god relation och lÄta eleven fÄ en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som fÄr eleverna att söka sig till Fordonsprogrammets inriktning Transportteknik. Studien undersöker Àven hur utbildningen motsvarat elevernas förvÀntningar samt hur eleverna ser pÄ sin motivation att slutföra studierna. Som metod har jag valt att göra en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ Transportteknik pÄ en gymnasieskola. Jag har lagt stor vikt vid att informanterna ska förbli anonyma. EnkÀten hade till största delen öppna svar för att jag ville minska risken att styra elevernas svar och för att fÄ reda hur eleverna ser pÄ sina studier ur deras perspektiv.

Med vÄrt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvÀgledare arbetar utifrÄn ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebÀr och vilka verktyg och metoder de anvÀnder sig av för att inte vÀgleda utifrÄn ett traditionellt synsÀtt pÄ könsroller. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning och har utgÄtt frÄn intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare inom gymnasieskola. De rÄdande genusstrukturer som finns idag pÄverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vÀgledare fÄr en ökad medvetenhet, sÄ att de kan fÄ de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus pÄverkar oss inom alla nivÄer i dagens samhÀlle och dÄ Àven val av utbildning och arbete. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvÀgledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begrÀnsade av sin könstillhörighet.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Syftet med denna undersökning var dels att undersöka vilken uppfattning nÄgra idrottslÀrare har om mental trÀning, dels att undersöka vilket syfte de har med undervisningen samt hur de sÀger sig jobba i praktiken. UtifrÄn underökningens syfte intervjuades sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. I arbetet sökte jag svar pÄ vilka skillnader respektive likheter det fanns i hur de olika idrottslÀrarna arbetar med mental trÀning i skolan samt pÄ vilket sÀtt undervisning och syfte med undervisning kring mental trÀning anpassats beroende pÄ vilken elevgrupp som undervisas.Studien visade att lÀrarna hade varierande utsagor om sÄvÀl uppfattningar, syfte, innehÄll och anpassning av mental trÀning. DÄ ingen konsensus rÄder kring Àmnet finns det en tydlig skillnad mellan vad som erbjuds i undervisningen och kursplanens innehÄll. Vidare kan man se att innehÄllet lÀrarna sÀger sig arbeta med skiljer sig frÄn varandra men att tidigare riktlinjer för vad som kan förknippas med begreppet mental trÀning utgör det vanligaste undervisningsunderlaget varför en slutsats dras om att implementeringen av Gy11 Ànnu inte kommit sÄ lÄngt..

Syftet med examensarbete var att belysa kosten och den fysiska aktivitetens betydelse för eleverna samt att beskriva vilka förutsÀttningar som en högstadieskola och en gymnasieskola skapar för elevernas kostvanor och fysisk aktivitet. En kvalitativ undersökning har legat till grund för vÄra resultat och dÄ i form av intervjuer. Informanterna var Ätta till antalet och vi sÄg dem som nyckelpersoner inom ovanstÄende omrÄden pÄ de respektive skolorna. Resultatet av undersökningen visade att det i dagslÀget fanns ett litet samarbete mellan personalen och mellan Àmnena, detta skulle med fördel kunna utökas för att skapa goda förutsÀttningar för att eleverna ska fÄ goda kostvanor och utöva daglig fysisk aktivitet. Högstadieskolan skapade bÀttre förutsÀttningar i nulÀget Àn gymnasieskolan för fysisk aktivitet.