Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhÀllslivet, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former dÀr eleven ska kunna vara med och pÄverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fÄtt ett ökat inflytande i skolan men inte i den utstrÀckning som förvÀntas i en fungerande demokrati.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar pÄ elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. FrÄgestÀllningarna i studien Àr sÄledes; Kan elever pÄ gymnasieskolan pÄverkas av socialt tryck i den mÄn att de konformerar/Àndrar Äsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebÀr detta för skolvÀrlden? Samt vilken typ av elever Àr det som Àr mer eller mindre benÀgna att konformera? Data inhÀmtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment dÀr en riktig elevs Äsikter mÀttes i en enkel bedömningssituation under pÄverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens Äsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.

Försvarsmakten stÄr idag inför en stor utmaning att tÀcka sitt personalbehov. I och med övergÄngen frÄn pliktbaserat till frivilligbaserat försvar, konkurrerar de om arbetskraften och det blir allt svÄrare att rekrytera nödvÀndig personal. De som pÄbörjar utbildningar som Àr tÀnkta att leda till fast anstÀllning, slutar i hög grad innan utbildningen genomförts. Avsikten med vÄr undersökning Àr att belysa försvarsmaktens rekrytering och personalförsörjningssystem samt bidra med förbÀttringsförslag av deras rekryteringsprocess.En metodkombination har genomförts i form av intervjuer, tre observationer samt litteraturstudie. Elva intervjuer med representanter frÄn arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan inom Försvarsmakten. Observationerna bestod av ett besök pÄ informationscenter, medverkan pÄ ett seminarium samt ett event med informatörer pÄ en gymnasieskola.Resultatet visade pÄ stor okunskap i mÄlgruppen om vad en anstÀllning inom Försvarsmakten innebÀr.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn pÄ mÀn pÄverkas av förekomsten av vÄldtÀkter. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för att vÄldtÀkter Àven pÄverkar de tjejer som inte sjÀlva blivit utsatta för vÄldtÀkt och frÀmst hur detta pÄverkar deras syn pÄ mÀn pÄ olika sÀtt. Studien Àr gjord genom kvalitativa intervjuer pÄ en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet frÄn intervjuerna har analyserats med hjÀlp av socialpsykologiska begrepp sÄ som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okÀnd man som en potentiell vÄldtÀktsman, att sjÀlva existensen av en okÀnd man innebÀr en risk för en tjej.

Different methods for shelterwood cutting have been used in differ-ent parts of Europe since the middle ages. The use of shelter wood cutting in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) forests in Sweden met a revival in the early 1990s as an alternative for the dominating clear-cutting system when silvicultural costs increased dramatically for the latter. Shelterwood cutting systems involve some possible problems but also a lot of positive effects. Among the problems are increased risk of wind throw and damage of the remaining shelter trees caused by the cutting operation. Positive effects are for example a valuable growth in the remaining trees and increased biological di-versity. This study is based on a total of 79 trees from 4 different treatments in a spruce shelterwood, cut in 1994, in the middle of Sweden (62,4Âș N).

För att möta vÀxande regioners efterfrÄgan pÄ bostÀder har förtÀtning i kollektivtrafiknÀra lÀgen lyfts fram som fördelaktigt ur hÄllbarhetssynpunkt. I Göteborgsregionen har sÀrskilt fokus lagts pÄ förtÀtning av orter lÀngs med de större kollektivtrafikstrÄken. I takt med att förtÀtning sker kan ocksÄ bilden av dessa orter förÀndras. Denna uppsats syftar till att under-söka mÀnniskors uppfattning av platsen efter en förtÀtning i en sÄdan ort. I en fallstudie har en förtÀtning av stationssamhÀllet Ytterby strax utanför Göteborg studerats.

Studiens syfte var att förstÄ för ungdomar, mellan 17-19 Är, upplevelser av hur de pÄverkas i sitt identitetsskapande. TvÄ frÄgestÀllningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan anvÀnda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhÀlle pÄverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och gÄr pÄ samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus pÄ ungdomars vÀlmÄende.

En studie av hur lÀrare pÄ gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lÀrarnas arbete och kunskaper i hbt-frÄgor. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med vÀrdegrundsfrÄgor, speciellt hbt-frÄgor, vilken kompetens kring hbt-frÄgor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer Àr pÄ skolan. Mot detta stÀlls liknande frÄgor till eleverna för att kunna jÀmföra lÀrarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lÀrare, sex elever och en skolsköterska.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva bÄde gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till anvÀndningen av svÀrord i skolmiljön. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har jag valt utföra en enkÀtundersökning som skickats till elever och skolpersonal pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola.Det Àr inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehÄlla könsord och andra hÀdelser.Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva kÀnslor till svordomar. Fler kvinnor Àn mÀn upplever att det svÀrs för mycket i skolan.

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i samhÀllskunskap arbetar med begreppen jÀmstÀlldhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte Àr jÀmstÀllt i skolan idag. Vilka problem uppstÄr i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför Àr inte skolan jÀmstÀlld idag? FrÄgestÀllningarna som undersöks Àr: Hur arbetar en grupp samhÀllskunskapslÀrare med begreppen genus och jÀmstÀlldhet i dagens gymnasieskola? Vilka svÄrigheter identifierar dessa lÀrare i arbetet med dessa begrepp? Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra gymnasielÀrare i samhÀllskunskap har intervjuats. UtifrÄn Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.