Sök:

Sökresultat:

387 Uppsatser om Marknadens humör - Sida 25 av 26

Kalenderanomalier pÄ den svenska aktiemarknaden : En portföljstudie baserad pÄ Stockholmsbörsens tio branschindex

Sverige klassificerades Ă„r 2004 som det aktietĂ€taste landet i vĂ€rlden, dĂ„ hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i nĂ„gon form. År 2012 uppgick innehaven pĂ„ svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen pÄ aktiemarknaden Ă€r dĂ€rför nĂ„got som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sĂ€tt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod Ă€r kalenderanomalier, vilket baseras pĂ„ kĂ€nda mönster som tenderar att intrĂ€ffa under vissa perioder pĂ„ handelsĂ„ret.

Bolagsstyrningskoden och dess sanktioner : För bolaget och de enskilda ledamöterna

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav pÄ omdöme och uppförande som krÀvs av bo-lagsledningar för att rÀtt förvalta andra mÀnniskors pengar förstÀrker vÀsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet för det svenska nÀr-ingslivet. Ett Är senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete Àr den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingÄr i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och sjÀlvreglering, beslutet Àndock föll pÄ sjÀlvreglering genom kod, har sin förklaring i sjÀlvregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhÄllanden som rÄder inom svenskt nÀringsliv. Koden Àr dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebÀr att ett bolag kan vÀlja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

FöretrÀdaransvar : FörutsÀttningar enligt SFL

Företagsskandaler som intrÀffat under de senaste decennierna har pÄverkat marknadens och aktieÀgares efterfrÄgan pÄ en förbÀttrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket Àr nÀra relaterat bolagsstyrning. En vÀlfungerande intern kontroll Àr viktig för att undvika att aktieÀgarnas intressen försummas och för att i allmÀnhetens ögon stÀrka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en pÄverkan pÄ effektiviteten pÄ företagets bolagsstyrning.

Kvalitet pÄ bolagsstyrning : En studie om kvinnligt deltagande och beroendeförhÄllanden i svenska noterade bolag

Företagsskandaler som intrÀffat under de senaste decennierna har pÄverkat marknadens och aktieÀgares efterfrÄgan pÄ en förbÀttrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket Àr nÀra relaterat bolagsstyrning. En vÀlfungerande intern kontroll Àr viktig för att undvika att aktieÀgarnas intressen försummas och för att i allmÀnhetens ögon stÀrka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en pÄverkan pÄ effektiviteten pÄ företagets bolagsstyrning.

Vege stationssamhÀlle : om att bygga levande samhÀllen i en marknadsanpassad planering

Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering.

Pristak pÄ elcertifikat : ett nödvÀndigt skydd för konsumenten?

Det svenska elcertifikatsystemet Àr ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Genom att lÄta producenterna av förnybar el sÀlja elcertifikat till konsumenterna erhÄller de en extra inkomst som ökar deras intÀkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att mÄlen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i mÄlen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrÄgan pÄ dem och dÄ Àven ett högre elcertifikatspris. Det finns Àven andra osÀkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagslÀget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissÀttningen sköts pÄ en fri marknad och hamnar i teorin dÀr konsumenternas efterfrÄgekurva skÀr producenternas utbudskurva pÄ elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas vÀlfÀrd ifall det blir en utbudsbrist pÄ elcertifikat under dagens förutsÀttningar dÄ det inte finns nÄgot pristak pÄ elcertifikat och jÀmföra detta med ett scenario dÄ ett pristak införs.

Kulturens inverkan pÄ beslutsfattandet : en kvalitativ studie av Ingman och Milko

Organisationskulturen Àr en stabiliserande struktur i ett företag. Denna Àr till viss del omedveten och fungerar integrerande och mönsterbildande för medlemmarna i gruppen sÄ att osÀkerhet och friktion minskas i organisationen. Ett motiv för att studera beslutsprocessen i en organisation Àr att det dÄ framtrÀder kulturella mönster, som kan ge förstÄelse för hur kulturen pÄverkar beslut. Hur gruppen hanterar svÄrigheter, t ex sammanslagningar och nedlÀggningar, pÄverkar direkt gruppens normer och den framvÀxande kulturen. Syftet med projektet Àr att utröna hur organisationskulturen pÄverkar ledningen vid strategiska beslut samt hur förutsÀttningarna för vidareutvecklingen av beslutsfattandet kan se ut.

Marknadssignaler inom Swedish Meats : en tillÀmpning av supply chain management

Supply Chain Management Àr ett tankesÀtt som gÄr ut pÄ att kundernas önskemÄl skall identifieras och uppfyllas innan det kommer krav frÄn deras sida. Ett sÀtt att nÄ detta mÄl Àr att utgÄ frÄn kunden dÄ den framtida produktionen planeras. Supply Chain Management handlar om att man skall se till helheten, det Àr produktionskedjorna som konkurrerar med varandra och inte de enskilda företagen. För att kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ för kunderna gÀller det att vara med i den kedja som bÀst klarar av att uppfylla kundernas önskemÄl. Genom att se till hela kedjan kan man komma ifrÄn det dubbla arbete som Àr vanligt förekommande i mÄnga produktionskedjor.

Identifying the extent of Knowledge Management during staff turnover and the process of learning within Trading and Execution at Capital Markets, Handelsbanken AB.

PÄ aktiemarknaden skapas och förloras förmögenheter varje dag dÄ investerare försöker förutspÄ marknadens upp och nedgÄngar. En av förutsÀttningarna för att skapa en förmögenhet inom aktiehandeln krÀvs bland annat en intuition för att förutspÄ och tolka marknaden, men allra viktigast Àr en bred kunskapsbas i kombination med tillgodosedd information frÄn externa kÀllor. Processen för hur kunskap hanteras och överförs inom en organisation kallas, Knowledge management eller kunskapshantering. Fungerar denna process bra sÄ medför den flera fördelar inom organisationen; information behandlas snabbare, anstÀllda kan fatta rÀtt beslut kvickare och kunskap behöver inte lÀras om pÄ nytt. Vikten av att kunna fatta snabba beslut i osÀkra och stÀndigt förÀndrande miljöer Àr nÄgot som starkt kan kÀnnas igen pÄ aktiemarknaden dÀr ett snabbt beslut kan vara skillnaden pÄ vinst och förlust.Syftet med denna rapport Àr att skapa förstÄelse för hur kunskapsutbytet sker inom Trading & Execution vid personalomsÀttning och upplÀrning pÄ Capital Markets, Handelsbanken AB, Sverige.

Vege stationssamhÀlle - om att bygga levande samhÀllen i en marknadsanpassad planering

Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering. FrĂ„n att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med vĂ€lfĂ€rd Ă„t alla till att prĂ€glas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att prĂ€glas av marknadens villkor dĂ€r kommunen mera Ă€r en förhandlingspart.

Byggingenjörer i anlÀggningssektorn

AnlÀggningssektorn Àr en vÀxande bransch. En vÀl fungerande infrastruktur Àr en viktig faktor förett fungerande och utvecklande samhÀlle. AnlÀggningssektorn avser inte bara infrastruktur utanÀr ett vÀldigt brett omrÄde dÀr nÄgra ytterligare delomrÄden Àr energianlÀggningar,industribyggnation och grundlÀggning. Studenter som tar examen frÄn byggingenjörsprogrammetÀr mer förberedda att arbeta inom byggsektorn jÀmfört med anlÀggningssektorn. Utbildningenreflekterar idag inte det behov anlÀggningssektorn krÀver.

Planeringsstrategi för rör- och svetsavdelningen ? vid Saab Aerosystems

Saab Aerosystems Àr en affÀrsenhet inom Saab-gruppen. Stridsflygplanet JAS 39 Gripen Àr huvudprodukten och den kompetens som anvÀnds till Gripen nyttjas ocksÄ till andra produktomrÄden sÄsom obemannade farkoster, taktiska system, pilotutbildningar, simulatorer och nÀtverksbaserade försvar. NÀr det gÀller Aerosystems produktstrategier har dessa förÀndrats över tiden dÄ företagets marknadssituation förÀndrats i och med att de gÄtt frÄn en enda kund (försvarets materielverk) till att verka pÄ en mer internationell marknad. Kraven har skÀrpts, vilket gör att Aerosystems behöver en mer kostnadseffektiv produktion. Samtidigt mÄste de möta marknadens krav pÄ flexibilitet, kvalité och leverans. Syftet med studien Àr att, genom en analys av rör- och svetsavdelningen, ta fram en uppdaterad och standardiserad planeringsstrategi för givna avdelningar. DÀrigenom ska företaget nÄ kortare ledtider, minskad kapitalbindning och ett kostnadseffektivare utnyttjande av resurserna. BÄde rör- och svetsavdelningen Àr utformade som funktionella verkstÀder.

Diversify or die; en kvalitativ studie om mÄngfaldsutvecklingsarbete och dess betydelse i mÀnniskobehandlande organisationer

Föreliggande studie ville ta reda pÄ huruvida mÄngfaldsutvecklingsarbetet Àr förankrat i de studerade mÀnniskobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mÄngfaldsfrÄgorna begrÀnsas för merparten av de intervjuade till att anstÀlla personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mÄngfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istÀllet för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begrÀnsar sig sjÀlv och sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller verksamhetsutvecklingsarbetet, det Àr mitt resonemang. MÄnga av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mÄngfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och mÄlinriktad försöker göra nÄgot för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mÄngfaldiga arbetsgrupper kan medföra.

AffÀrssystembranschen - En studie av branschens förutsÀttningar

Sammanfattning Titel: AffÀrssystembranschen - En studie av branschens förutsÀttningar Författare: Peter Colliander, Jacob Lundblad, Sophie Monsén Handledare: Hans Knutsson Problem: AffÀrssystembranschen genomgÄr idag en omvÀlvande fas dÄ nya aktörer kommer in pÄ marknaden samtidigt som den tekniska utvecklingen gÄr allt fortare och befintliga aktörer Àndrar strategier. KonjunkturlÀget bidrar till pressen pÄ befintliga aktörer och det har debatterats mycket i affÀrspress huruvida vissa aktörer kommer att slÄs ut eller ej. MarknadslÀget tvingar sÄledes branschens aktörer att anpassa sig och eventuellt omvÀrdera befintliga affÀrsmodeller. Vi har dÀrför stÀllt oss följande frÄgor: Under vilka omstÀndigheter verkar vÀrldens helintegrerade affÀrssystemleverantörer idag och hur kan deras affÀrsmodeller utvecklas? Hur bör Intentia, IBS och IFS utforma sina affÀrsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva affÀrssystembranschens skiftande förutsÀttningar samt ge en bild av hur en affÀrssystemleverantör kan utforma sin affÀrsmodell för att förbli konkurrenskraftig.

VÀgval Marstrands gÀsthamn -En studie av driftsformer

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gÀsthamnsverksamheten pÄ Marstrand som KungÀlvs kommun idag stÄr inför. Problemet delas dÀrefter upp i sina separata bestÄndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt bÄtturismen och dess utveckling ges lÀsare. I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka KungÀlvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gÀsthamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gÀsthamnar i Skandinavien. Urvalet av gÀsthamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnÄ god validitet och reliabilitet pÄ uppsatsen. Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i AktieÀgarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats. Empirin presenterar resultatet frÄn den kartlÀggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ÀgarförhÄllanden, syftet med gÀsthamnsverksamheten, differentiering samt olika sÀrdrag ges. I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->