Planeringsstrategi för rör- och svetsavdelningen ? vid Saab Aerosystems
PlaneringsstrategiProduktionslogistikParametersättningFlödesanalysLedtidsreduktionKapitalbindningPlaneringssystem
Saab Aerosystems är en affärsenhet inom Saab-gruppen. Stridsflygplanet JAS 39 Gripen är huvudprodukten och den kompetens som används till Gripen nyttjas också till andra produktområden såsom obemannade farkoster, taktiska system, pilotutbildningar, simulatorer och nätverksbaserade försvar. När det gäller Aerosystems produktstrategier har dessa förändrats över tiden då företagets marknadssituation förändrats i och med att de gått från en enda kund (försvarets materielverk) till att verka på en mer internationell marknad. Kraven har skärpts, vilket gör att Aerosystems behöver en mer kostnadseffektiv produktion. Samtidigt måste de möta marknadens krav på flexibilitet, kvalité och leverans. Syftet med studien är att, genom en analys av rör- och svetsavdelningen, ta fram en uppdaterad och standardiserad planeringsstrategi för givna avdelningar. Därigenom ska företaget nå kortare ledtider, minskad kapitalbindning och ett kostnadseffektivare utnyttjande av resurserna. Både rör- och svetsavdelningen är utformade som funktionella verkstäder. Antalet olika artiklar och flödesvägar är stort, även om tyngdpunkten ligger på ett mindre antal. Röravdelningen är oftast första steget i tillverkningskedjan för rör men flertalet artiklar kan komma tillbaka som svetssammanställningar i ett senare skede för att genomgå exempelvis isolering och märkning. Svetsavdelningen utgör aldrig startavdelning utan här sker generellt sammanställningar av redan producerade artiklar. Order som tillhör rör- och svetsavdelningen kommer även i kontakt med beläggningsgrupper som tillhör affärsenheten Aerostructures, vilket leder till komplexitet i planeringen. Dagens planering sker genom den MRP-körning som genomförs av ERP-systemet. Huvudplanen bryts ner till nettobehov för respektive ingående artikel. Därmed får produktionsstyraren förslag på tänkta startdatum för aktuella order. För att systemet ska ge korrekta startdatum krävs korrekt indata till systemet, vilket i dagsläget inte ligger på en tillfredsställande nivå. Det finns även tveksamheter vad gäller valda säkerhetslagernivåer. För att åtgärda de givna problemen har ett antal åtgärdsförslag genererats. Åtgärdsförslagen är tänkta att, på ett tydligt sätt, sätta upp rutiner över hur produktionsstyrningen ska genomföras för rör- och svetsavdelningen. Betydelsen av en korrekt hantering visualiseras för att påvisa vikten av en differentierad, men ändå standardiserad, planering. Åtgärdsförslagen har dessutom utformats med hänsyn till eventuella förändringar kopplat till lokalisering av avdelningarna samt förändrade produktionstakter. Genomförandet av åtgärdsförslagen i rör- och svetsavdelningen leder till en produktion där liknade artiklar hanteras på ett liknande sätt. Orderkvantiteter kommer vara utformade på ett sätt som är lämpligt utifrån produktionens processer, samt utifrån ett synkroniseringsperspektiv mellan olika behovsnivåer. Det ger tydliga riktlinjer över var säkerhetslager ska finnas, samt hur nivån ska bestämmas. Därtill framgår vad företaget bör sträva mot när det gäller säkerhetslager. Företaget får också lämpliga värden för planerade ledtidsparametrar såsom transporttid, kötid och säkerhetsledtid. Det ges även en förklaring till vad som är avgörande vid valet av nivåer på parametrarna och hur korrekta värden leder till effektivare flöde med lägre genomloppstider. Den sammanlagda effekten av ett genomförande, skulle bli att produktiviteten ökas genom orderkvantiteter som är anpassade utefter processen. Kapitalbindningen minskas genom kortare genomloppstider och lägre säkerhetslager. Dessutom blir arbetet för produktionsstyraren enklare eftersom det finns uppsatta riktlinjer över hur nya artiklar ska hanteras och parametersättas.