Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Marköruppsättning - Sida 39 av 76

Rörflen som alternativt strukturfoder och strömedel : Àr rörflen ett ekonomiskt alternativ som strukturfoder och strömedel?

I djurintensiva omrÄden med lite spannmÄlsodling Àr halm ofta dyrt att köpa in och jordarna i dessa omrÄden lÀmpar sig oftast inte för spannmÄlsodling. I takt med att priset pÄ halm stiger blir det intressant att titta pÄ alternativa strömedel och strukturfoder. Rörflen Àr ett grÀs som blir ca 2,5 m högt och fÄr pÄ hösten en struktur som pÄminner om halm. Rörflen har visat sig ge hög avkastning per hektar av en lagringsduglig vara som kan skördas med befintliga maskiner för vallodling. Skörd sker antingen med avslagning pÄ hösten dÀr man lÄter strÀngen ligga under vintern eller med avslagning pÄ vÄren dÀr man pressar dagen efter avslagning. Skörden kan anvÀndas bÄde som strömedel och strukturfoder men innan bör en analys tas för att sÀkerstÀlla den hygieniska kvalitén. JÀmfört med halm sÄ Àr ÄtgÄngen rörflen i stort samma bÄde som strömedel och strukturfoder.

MarkÀgaren, allemansrÀtten och invasionen : En diskussion om ansvaret för skador pÄ marken nÀr kommersiella aktörer nyttjar mark med stöd av allemansrÀtten. Eller: Vad hÀnder om en kommersiell bÀrplockare startar en skogsbrand?

Under senare tid har allt fler företag börjat utöva verksamhet dÀr mark nyttjas för olika aktiviteter med stöd av allemansrÀtten. HD har bedömt att sÄdant nyttjande; kanalisering, Àr tillÄtet med stöd av allemansrÀtten, men uttalade i NJA 1996 s. 495 (?ForsrÀnningsmÄlet?) samtidigt att nyttjandet bara Àr tillÄtet sÄ lÀnge marken inte skadas. Eftersom skadestÄndsfrÄgan aldrig har prövats i samband med allemansrÀtten har föremÄlet för denna uppsats varit att utreda möjligheterna att utfÄ ersÀttning för skador via allmÀnna skadestÄndsrÀttsliga regler, skadestÄnds- och avhjÀlpandeansvaret i miljöbalken samt för intrÄng i ÀganderÀtten via expropriationslagen och möjligheten att fÄ ersÀttning ur en försÀkring.

Man kan bÄde sitta bredbent och med benen i kors : En kvalitativ studie om hur genusvetare praktiserar genuskunskap

There is an awareness of the importance of gender equality in most western societies, both at the political level and in everyday life. In academia, for instance, gender is nowadays a scientific field which indicates that there is a lot of knowledge about the subject. What we do not have much knowledge about is whether gender knowledge leads to changes in gender relations in practice. The aim of this study is to explore how gender scholars relate to using ? practicing ? gender knowledge.

BrÀnning pÄverkar artantal, artsammansÀttning och andel grÀs i frisk Àngsmark

BrÀnning har anvÀnts av mÀnniskor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bÀttre bete för boskap. Om brÀnningen sker under tidig vÄr Àr det mindre risk att vÀxtligheten skadas. Det som sker nÀr den döda biomassan brÀnns Àr att det mesta av kvÀvet försvinner till atmosfÀren, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansÀttning och procentandel grÀs i frisk Àngsmark, pÄverkas av brÀnning utsÄgs tre lokaler med olika brÀnningsfrekvens: gammalbrÀnd (inte brÀnd i Är, men tidigare), nybrÀnd (brÀnd varje Är) och obrÀnd (aldrig brÀnd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanstÀlldes.Det fanns flest arter i kategori gammalbrÀnd, nÄgot fÀrre i nybrÀnd och minst antal arter i obrÀnd. Det visade sig Àven att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna.

Tillbyggnad vid Nationalmuseum

Nationalmuseum Àr ett statligt konstmuseum som ligger pÄ Blasieholmen i centrala Stockholm i en byggnad frÄn Är 1866. Idag har en omfattande renovering och ombyggnation pÄbörjats, dels för att ÄterstÀlla byggnadens gamla arkitektoniska vÀrden men ocksÄ för att anpassa byggnaden till dagens högt stÀllda krav pÄ utstÀllningsmiljöer. MÄlet Àr att hela den gamla museibyggnaden ska anvÀndas till publika ÀndamÄl. PÄ grund av detta behöver muséet byggas ut för att kunna inrymma den kontorspersonal och de verkstÀder som verksamheten krÀver.Detta projekt handlar om att utforma och gestalta den tillbyggnad som Nationalmuseum behöver. Förslag Àr en fristÄende byggnadsvolym som kopplas till Nationalmuseum under mark i det nordligaste hörnet.

Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkÀtstudie om en grupp elevers upplevda lÀrandemiljö i Är 8

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Energibalans för rötkammaranlÀggningen vid centrala reningsverket i Kristianstad för olika driftalternativ

Det Svenska miljömÄlet om Äterföring av vÀxtnÀring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för Äterföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krÀvs det att slammet mÄste vara hygieniserat. PÄ centrala reningsverket i Kristianstad vill man anvÀnda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebÀr en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jÀmförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranlÀggningen.I rapporten ingÄr energibalans som inkluderar uppvÀrmning av slammet, vÀrmeförluster frÄn rötkammarens vÀggar, samt energiinnehÄllet i den producerade rötgasen. En jÀmförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvÀrmning och tillÀggsisolering av rötkamrarna.

En analys av EPC som modell för energieffektivisering : En djupdykning i energieffektiviseringsÄtgÀrder i UmeÄ kommuns EPC-projekt för att nÀrmare förstÄ EPC som projektform vid energieffektivisering

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Kretsloppsanpassning av enskilda avlopp : En förstudie för Laholms kommun

I Sverige finns det idag ungefÀr 700 000 enskilda avlopp. NÀringsÀmnen som lÀcker frÄn enskilda avlopp, bland annat pÄ grund av otillrÀcklig rening, har stor inverkan pÄ miljön i sjöar, vattendrag och kustnÀra omrÄden dÀr de bidrar till övergödning. IstÀllet för att lÄta nÀringsÀmnena frÄn de enskilda avloppen lÀcka ut i naturen och gÄ till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp nÀringen och Äterföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bÀttre vattenmiljö ocksÄ minska behovet av den handelsgödsel som idag anvÀnds inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lÄng tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att nÀringsÀmnen lÀcker ut i vattendragen.

Demokrati ? korruptionens offer?

I den hÀr uppsatsen kommer korruptionens pÄverkan pÄ Bosnien-Hercegovinas demokrati att analyseras. Korruptionen har ett starkt fÀste inom landet dÄ det ses som en vanlig del av samhÀllet bÄde frÄn medborgare och politikerns synvinkel, detta ses som ett hinder för fortsatt utveckling pÄ flera nivÄer. Tanken finns, om att Daytonavtalet möjliggör för korruption pÄ grund av avtalets stiftande av landets komplexa struktur och uppdelning. Uppsatsen metod Àr en fallstudie, dÀr landets korrupta tillstÄnd kommer analyseras utifrÄn ett teoretiskt ramverk. Korruptionens pÄverkan pÄ demokratin kommer att analyseras utifrÄn Marks Warrens (2004) teori: den moderna tanken om korruption, dÀr korruptionens effekt inom olika domÀner i samhÀllet analyseras.

Koldioxidhaltig biogas som fordonsbrÀnsle : Lagring och förbrÀnning vid gÄrdsproduktion

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

TjÀnsteföretags villkor och tillgÄngar : Bankernas vÀrdering av intellektuellt kapital

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Planering till plantering : en fallstudie om vÀxtsÀker gestaltning pÄ Campus Ultuna

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera planteringsytorna kring Mark-Vatten-Miljöcentrum och granska dess byggprocess. Detta gör vi för att skapa en större förstÄelse för byggprocessen som helhet, de utmaningar som lÄg i att förverkliga en gestaltning av ett levande material samt för att förstÄ vilka problem som uppstÄtt med vÀxterna under processen. För att ta reda pÄ detta intervjuade vi ett antal nyckelpersoner som varit med i projektet. Urvalet gjordes för att tÀcka in sÄ mÄnga aktörer och synvinklar som möjligt. Vi gjorde Àven en analys av gestaltningen utifrÄn Robinsons teori om vÀxtgestaltning och Sortes Ätta upplevelsevÀrden.

TillfÀllig landskapsarkitektur : studie och projekt

Varför tillfÀllig landskapsarkitektur?Jag var nyfiken pÄ vad det innebÀr och det var inget som hade nÀmnts under utbildningen utan det var nÄgot som jag sjÀlv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken pÄ vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var nÄgot som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget frÄn idé till nÄgot fÀrdigt var betydligt kortare Àn vid ett traditionellt landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lÀrde mig och gick in i projektet desto mer upptÀckte jag att de oÀndliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var nÄgot helt annat. Exempelvis begrÀnsningarna som de rent ekonomiska, eller att markÀgaren ska godkÀnna ens idé eller frÄgor om hÄllbarhet och sÀkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat pÄ var bland annat en tillsynes frihet i dem.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->