Bränning påverkar artantal, artsammansättning och andel gräs i frisk ängsmark
Bränning har använts av människor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bättre bete för boskap. Om bränningen sker under tidig vår är det mindre risk att växtligheten skadas. Det som sker när den döda biomassan bränns är att det mesta av kvävet försvinner till atmosfären, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansättning och procentandel gräs i frisk ängsmark, påverkas av bränning utsågs tre lokaler med olika bränningsfrekvens: gammalbränd (inte bränd i år, men tidigare), nybränd (bränd varje år) och obränd (aldrig bränd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanställdes.Det fanns flest arter i kategori gammalbränd, något färre i nybränd och minst antal arter i obränd. Det visade sig även att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna. För ett visst antal arter kunde ingen påverkan visas varpå dessa arter antogs vara opåverkade av bränning. Procentuellt gynnades flest arter i kategori gammalbränd vid jämförelse med kategori obränd. Artsammansättningen varierade mellan kategorierna. Det fanns större andel gräs i kategori obränd än i nybränd och gammalbränd.