I början av vårterminen 2005 blev vi tilldelade detta examensjobb, som avslutning på YTH-programmet. Uppdragsgivare är Luleå kommun, Tekniska Förvaltningen. De vill få en projektering utförd på en gång- och cykelväg i S.Sunderbyn. Den ska gå från Kläppenskolan till Bodvallen längs väg 592. Bakgrunden till projektet är att de 450 st boende i området vill få en trafiksäker miljö framförallt för gående och cyklister.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Våra samhälleliga problem ser idag annorlunda ut än vad de gjorde vid förra sekelskiftet, men det räcker också att gå tillbaka femtio år i tiden, när Södra Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmärksammade om, är att vår miljö inte längre klarar den belastning som dagens bilanvändande medför. Genom de långa avstånd våra utspridda städer ger upphov till, förvärras det globala problemet. Vi behöver därför förtäta våra städer inåt och nyttja lämplig mark för detta, det har vi mycket att vinna på även ur andra avseenden. För att undvika att vi genom förtätning bygger bort stora kvaliteter i våra befintliga kulturmiljöer, behöver vi se området utifrån en helhet.

Mitt förslag till det nya badhuset i Västertorp inkluderar och programmerar parken, och gör den till en plats som är tillgänglig och välkomnande, och som på samma gång skyddar mot ljud och buller från motorvägen. Ett bullerskydd i form av en jordvägg reser sig bredvid det befintliga cykelstråket som går parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med växtlighet ut, med möjlighet för fotgängare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förväntas ge mer liv till parken, tillsammans med gröna ytor för picknick och fika med skydd från bullret. I landskapet höjer sig anonyma volymer med fasader av träpanel.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svårigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig påmind i stora delar av området, från både passerande tågtrafik, närliggande motorväg och flygtrafik.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet finns även Edsviken som är ett vackert naturområde.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen ökaPå marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

Övergödning är ett av de största miljöproblemen i Östergötlands län. Övergödningsproblemet bottnar i en ökad tillförsel av kväve och fosfor från mänskliga aktiviteter till sjöar och vattendrag, vilket ger många negativa konsekvenser för bland annat den biologiska mångfalden. Syftet med detta examensarbete var att utföra en källfördelningsanalys för tre områden som inom olika övervakningsprogram uppvisat mycket höga eller extremt höga näringshalter. De tre avrinningsområden som behandlas är Svinstadsjön, Skenaån och Lillån (se karta i bilaga 3). En källfördelninganalys är en förteckning över, och analys av, vilka källor som bidrar till ett visst problem och med hur mycket varje källa bidrar till problemet.

SAMMANFATTNING Arbetet syftar till att komma fram till ett förslag för en framtida expansion i Eksundsområdet med pendeltågstation samt en utveckling av Torps villasamhälle 6 respektive 9 kilometer väster om Norrköpings centrum. De båda områdena består i dag av fritidshusområden som delvis är under övergång mot åretruntboende samt områden av permanent bostadsbebyggelse. I arbetet ingår en inventering av förutsättningar och intressen för området och sedan en geografisk bedömning av lämpliga utvecklingsområden för eventuell exploatering. De utvecklingsområden som vuxit fram i arbetet är belägna kring Eksund-Strandhugget samt kring Torps villasamhälle. I dessa två områden har en visuell landskapsanalys gjorts, som de två planförslagen delvis bygger på.

Ett problem som finns idag, är att det blir fel i de flesta anläggningsprojekt. Detta kan tyckas vara märkligt, då vi faktiskt har den kunskap som krävs för att anlägga en bra och hållbar anläggning. Detta problem behandlas även i rapporten Besiktning av mark, de vanligaste felen (1980) som är skriven av Göran Palm. I rapporten tas det även upp varför det är viktigt med en anläggning utan fel och att uttrycket av den blir bättre om det inte finns några stora fel. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på vilka fel som är vanligast vid en slutbesiktning och även ta reda på varför dessa fel uppstår.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvämningar påverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angående översvämningsrisker i Karlstad och hur dessa påverkar kommunens tillväxtvision ?Karlstad 100 000?. Undersökningen har främst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument.Sverige har under de senaste åren drabbats av flera, både större och mindre, översvämningar av områden nära sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svåra skador på infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Och klimatförändringarna förväntas förvärra problemen ytterligare. Samhällets sårbarhet inför översvämningar beror på hur stor klimatförändringen blir, men även på hur stor hänsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen.