Sök:

Sökresultat:

991 Uppsatser om Markägare - Sida 50 av 67

Ekologisk hÄllbarhet- en fallstudie över Saltö udde

Den hÀr uppsatsen Àr en fallstudie med inriktning pÄ ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vad begreppet ekologisk hÄllbar utveckling stÄr för, hur det anvÀnds idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hÄllbara utvecklingens filosofi. HÄllbar utveckling Àr ett ofta anvÀnt begrepp som inte har nÄgon allmÀnt gÀllande definition. Begreppets filosofi har funnits lÀnge, men det var först nÀr Brundtland-kommissionen definierade begreppet Är 1987 som det började kallas hÄllbar utveckling.

Odling i staden: (stads)odling och dess plats i planeringen

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

Översiktsplan- en "överdriftsplan"?

Kritik riktas till översiktsplanen som vĂ€gledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och lĂ„ngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvĂ€ndning samt bebyggelseutveckling. Är dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrĂ„gasĂ€ttandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvĂ€ndning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Motivation, grunden till resultat: En studie i byggbranschen

Inom byggindustrin finns det idag mĂ„nga aktörer. För att lyckas konkurrera som företag behöver man personal som har hög motivation. I dagens situation Ă€r det svĂ„rt att fĂ„ tag i arbetskraft inom byggsektorn, och dĂ„ Ă€r det av yttersta vikt att personalen Ă€r motiverad och trivs pĂ„ arbetet för att undvika att de söker sig till en annan arbetsgivare. Denna rapport Ă€r en undersökning om hur man kan hĂ„lla motivationen pĂ„ en hög nivĂ„ bland yrkesarbetare pĂ„ HÖ Allbygg. HÖ Allbygg Ă€r ett byggindustriföretag som utför entreprenader inom hus/bygg och mark/anlĂ€ggning.

En resa i betygsskalan : en studie av hur medieelever beskriver att bli betygssatta i de medie-estetiska Àmnena

Min tanke bakom undersökningen Àr att betygsÀttning och olika former av bedömningssÀtt Àr frÄgor lÀrare mÄste ta stÀllning till i utövandet av sin yrkesroll, frÄn ett makt- och elevperspektiv. Som lÀrare har man makten att öppna respektive stÀnga dörrar för elever, dÄ betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vad berÀttar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska Àmnen? Hur beskriver medieelever att betygsÀttning inverkar pÄ deras sjÀlvbild? Mina informanter gÄr i Ärskurs 3 pÄ en medieinriktning, pÄ ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer dÀr de reflekterar kring att fÄ betyg i media-estetiska Àmnen.

Trygghet och sÀkerhet i 60-talets bostadsomrÄden. Exemplet Dalbo i VÀxjö.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

Vill unga skÄnska lantbrukare vÀxa?

I Sverige minskar stÀndigt antalet lantbruksföretag, frÄn mitten av 70-talet fram tills idag har sysselsÀttningen och realt produktionsvÀrde sjunkit med ungefÀr 2% Ärligen medan konsumtionsvÀrde och producerad mÀngd har stigit. LRF har mot bakgrund av det tagit initiativ till en Livsmedelsstrategi för att försöka vÀnda den negativa utvecklingen vilket inspirerade mig till detta Àmnesval för uppsats. Om livsmedelsstrategin ska lyckas krÀvs bland annat att unga företagare vÄgar satsa. MÄlet med arbetet var att genomföra en enkÀtundersökning bland skÄnska lantbrukare för att fÄ svar pÄ hur denna grupp ser pÄ tillvÀxt, samt vilka parametrar som ses som viktiga för att öka tillvÀxten.I denna studie har en kvantitativ metod anvÀnts för att genom en enkÀtundersökning fÄ en bild av skÄnska unga lantbrukares syn pÄ tillvÀxtbehov i de egna företagen, tillgÄng pÄ kompetensutveckling mm. Genom en litteraturstudie undersöks begreppen strategi, tillvÀxt och entreprenör dÀr till exempel de utmÀrkande dragen för en entreprenör kan kopplas samman med resultatet.

Effektivisering av intern logistik med hjÀlp av olika Lean verktyg

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

MÀnniska vs Maskin. En ansats till sjÀlvservice.

Titeln pÄ denna kandidatuppsats Àr MÀnniska vs. Maskin. En ansats till sjÀlvservice och Àr skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fÄtal mÄnader har vi haft möjligheten att undersöka hur mÀnniskor pÄverkas och berörs av teknologiska framsteg pÄ en flygplats, nÀrmare bestÀmt sjÀlvservice och sjÀlvcheck-in pÄ Malmö Flygplats. SjÀlvservice har blivit allt vanligare under de senaste Ärtionden, inte minst inom resebranschen.

Hur ges incitament för privata aktörer att öka byggandet av hyresrÀtter?

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

Packningskontroll av lermorÀnterasser - BÀrighet jÀmfört med luftporhalt och densitet

Vid ytstabilisering behövs en metod för att kontrollera det packade materialets bestÀndighet. YttÀckande packningskontroll (YPK) kan anvÀnds för att fÄ en överblick och lokalisera omrÄden med dÄlig bÀrighet. DÀr bÀrigheten Àr dÄlig kan materialet vara sÀmre packat, vilket kan betyda att luftporhalten Àr hög. En hög luftporhalt betyder att materialet Àr dÄligt packat. En bra packning ger en lÄg luftporhalt, vilket Àr nyckeln till en bra bestÀndighet.

Felin infektiös peritonit

VÀrlden blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och tÀtorter stÀlls högre krav pÄ kvaliteten i urbana miljöer. MÄnga skogsmiljöer i tÀtorter saknar tydlig mÄlbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lÀmnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svÄranvÀnda landskap. Genom variation i karaktÀrer och platser kan större möjligheter för sÄvÀl rekreation som för vÀxt- och djurliv skapas och dÀrmed en rikare naturupplevelse. MÄnga skogar har försvunnit som inslag i urbana omrÄden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förÀndring av hur tÀtortsnÀra skogar behandlas Àr dÀrför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts pÄ ett skogsomrÄde i KÀvlinge i sydvÀstra SkÄne, kallat Högalidskogen. SkogsomrÄdet valdes dÄ det Àr en tÀtortsnÀra skog med centralt lÀge i byn med nÀrhet till bostÀder och skolor och skogen var frÄn början tÀnkt att fungera som en nÀrrekreationsskog.

Iterabilitet, upprepning och permanens : En kritisk analys av debatten mellan Derrida och Searle

The essay seeks to clarify some of the decisive but often obscured issues in the famous debate between Jacques Derrida and Jonn F. Searle. The debate commenced in 1977 with the publication in Glyph of Derrida?s lecture Signature Event Context from -71, followed by Searle?s Reiterating the Differences. A Reply to Derrida and subsequently Derrida?s reply Limited Inc a b c ? which encouraged Searle to renew his criticism.

Viskosmassa ? framtid eller fluga

Södra Àr vÀrldens tredje största tillverkare av avsalumassa. I december 2010 beslutade företaget att konvertera en produktionslinje vid Mörrums bruk till produktion av dissolvingmassa. Satsningen grundar sig pÄ att Södra har en stark tro pÄ dissolvingmassa och sÀrskilt segmentet viskos. Textilfibern viskos har under 1900-talet fÄtt allt mindre betydelse pÄ en textilfibermarknad dÀr syntetiska fibrer som polyester istÀllet vunnit mark. Materialet har dock pÄ senare Är kommit i ropet pÄ grund av rÀdsla för framtida begrÀnsningar i utbud av bomull och syntetiska fibrer.

BergvÀrmeanlÀggningar dÀr frysning i borrhÄl orsakar
hopklÀmda kollektorslangar

BergvÀrme Àr en miljövÀnlig uppvÀrmningsmetod dÀr ungefÀr 70 procent av vÀrmen hÀmtas upp frÄn berggrunden. Dessa 70 procent Àr ren förnyelsebar energi medan de resterande 30 procent behöver tillföras vÀrmepumpen vid drift. Ett bergvÀrmesystem bestÄr av ett borrhÄl som borras till cirka 150 meters djup i marken, ett rörsystem och en vÀrmepump. Rörsystemet gÄr frÄn botten av hÄlet till vÀrmepumpen och Àr fylld med en köldbÀrarvÀtska. Denna vÀtska, som cirkuleras genom borrhÄlets rörsystem, har lÀgre temperatur Àn marken och eftersom markens vÀrme strömmar mot det kalla borrhÄlet förhöjs köldbÀrarens temperatur en aning.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->