Världen blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler människor bosätter sig i städer och tätorter ställs högre krav på kvaliteten i urbana miljöer. Många skogsmiljöer i tätorter saknar tydlig målbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lämnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svåranvända landskap. Genom variation i karaktärer och platser kan större möjligheter för såväl rekreation som för växt- och djurliv skapas och därmed en rikare naturupplevelse. Många skogar har försvunnit som inslag i urbana områden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förändring av hur tätortsnära skogar behandlas är därför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts på ett skogsområde i Kävlinge i sydvästra Skåne, kallat Högalidskogen. Skogsområdet valdes då det är en tätortsnära skog med centralt läge i byn med närhet till bostäder och skolor och skogen var från början tänkt att fungera som en närrekreationsskog.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Dagvatten är regn och smältvatten från is som rinner över en hårdgjord yta. Vattnet kan tas om hand på olika sätt. I naturen infiltreras vattnet ner i marken och växter tar upp en del. Det är inte möjligt inne i städerna till följd av de hårdgjorda ytorna. Dagvatten måste därför avledas för att inte områden ska översvämas. Allt mer forskning tyder på att Sverige kommer bli blötare i framtiden då kraftiga regn kommer bli mer vanligt.

Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhåller sig till bestämmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianpråktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsättningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frågan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bästa jordbruksmarken sett till dess produktionsförmåga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att växa på. Som tillvägagångssätt för att studera detta tillämpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehållsanalys av åtta kommuners översiktsplaner. Uppsatsen visar på att det finns en förskjutning från miljöparadigmet till planeringsparadigmet i sättet som kommunerna för sina resonemang om bestämmelserna om byggande på jordbruksmark. I samtliga översiktsplaners övergripande mål eller strategier nämns jordbruksmarken som en viktig resurs som ska värnas. Detta inledande resonemang tillhör ?miljöparadigmets? bevarande- och skyddssynsätt på utveckling.

Titeln på denna kandidatuppsats är Människa vs. Maskin. En ansats till självservice och är skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fåtal månader har vi haft möjligheten att undersöka hur människor påverkas och berörs av teknologiska framsteg på en flygplats, närmare bestämt självservice och självcheck-in på Malmö Flygplats. Självservice har blivit allt vanligare under de senaste årtionden, inte minst inom resebranschen.

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ?kult? och ?mainstream? är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer.

Syftet med den här uppsatsen är att redovisa för de effekter som kan sespå odlingssystem samt livssituation hos småbrukande bönder i Östra Afrika efter ett införande av en liten biogasanläggning kallad "floating drum". Anläggningen genererar rötrester som används som gödslingsmedel i odlingssystem och biogas som bränsle i matlagningssituationer. Resultatet baseras på uppgifter från litteratur, fältstudier och en enkätundersökning. Uppsatsen har sin utgångspunkt från en fältstudie hos en småbrukande familj på landsbygden. Studien genomfördes i ett område som heter Kadongo och ligger i nordvästra Kenya.

Kejsarlinden, Tilia x europaea ?Pallida? som är en sort av parklind Tilia x europaea, visar många tecken på att vara en överanvänd art. Användningsområden sprider sig från alléträd vid landsvägar till gatuträd och parkträd inne i städer, användningsområden som inte alltid ställer sig överens med de egenskaper som kejsarlinden besitter.I arbetet har biologiska egenskaper och estetiska kännetecken undersökts för att kunna hitta de viktiga orsakerna till varför kejsarlinden används och efter dessa har alternativa arter undersökts. Arter som skulle kunna användas för att öka artvariationen på platser där enbart kejsarlind idag används.Efter litteraturstudien kunde det konstateras att biologiska egenskaper som beskärning, frosttolerans, föroreningar, jord/markförhållanden, ljusförhållanden, mark pH, salttolerans, sjukdomsresistens, vindtolerans och ålder var värdefulla i den kommande jämförelsen. Av de estetiska kännetecknen var bladform, blomning, bredd, färg på bladverk, höjd, kronans täthet och växtsätt/habitus framträdande.

Bakgrund: Vi fick under hösten i uppdrag att hjälpa till med en marknadsföringsplan till mikroföretaget Thermo Steel. När vi gick igenom den teori som fanns på området marknadsföring märktes ett stort gap när det gällde marknadsföring för mikroföretag. Det finns ett flertal rapporter som ifrågasät­ter den traditionella marknadsföringens relevans för mikroföretag. Det motiverade oss att först undersöka hur mikroföretag marknadsför sig och om det finns några generella riktlinjer att följa när det gäller mikroföretags arbete med marknadsföring.Syfte: Med stöd av ovanstående resonemang är syftet med föreliggande uppsats:1. Att undersöka hur mikroföretag marknadsför sig samt om möjligt försöka fastställa några generella rekommendationer när det gäller marknadsföring i mikroföretag.2.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.

Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.

Kritik riktas till översiktsplanen som vägledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och långsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling. Är därmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrågasättandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska användning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.