Nyföretagandet i Sverige vÀxer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap frÀmjas frÄn sÄvÀl statligt hÄll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rÄdgivning. En viktig mÄlgrupp för dessa aktörer Àr unga mÀnniskor, och enligt TillvÀxtverket kan tvÄ av tre mÀnniskor mellan 18 och 30 Är tÀnka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att mÄnga unga mÀnniskor upplever att det Àr svÄrt att komma igÄng med en egen verksamhet, men Àven att tillvÀxten av unga företagare överlag Àr svag. Den hÀr problematiken vÀcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung Älder.Syftet med det hÀr arbetet var sÄledes att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera nÀrmre vad det Àr som driver unga mÀnniskor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som Àr viktig för att nÄ framgÄng som entreprenör.De teoretiska utgÄngspunkter som lÄg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen har varit att öka kunskapen om idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av elever frÄn sÀrskolan och hur detta pÄverkar undervisningen i idrott och hÀlsa.Vilka förutsÀttningar Àr enligt idrottslÀrarna centrala i den inkluderande undervisningen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det för individen och gruppen i en inkluderande undervisningsmiljö? Hur ser idrottslÀrarna pÄ utvecklingsmöjligheterna för individ och grupp genom inkludering i idrott och hÀlsa? MetodStudien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex idrottslÀrare med erfarenhet av ett inkluderande arbetssÀtt. Dessa valdes ut via ett bekvÀmlighetsurval. Ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv kÀnnetecknar studiens teoretiska utgÄngspunkt.ResultatRespondenterna anser att viktiga utvecklingsmöjligheter för den inkluderade eleven Àr det sociala samspelet och att se och lÀra.

Nyföretagandet i Sverige vÀxer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap frÀmjas frÄn sÄvÀl statligt hÄll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rÄdgivning. En viktig mÄlgrupp för dessa aktörer Àr unga mÀnniskor, och enligt TillvÀxtverket kan tvÄ av tre mÀnniskor mellan 18 och 30 Är tÀnka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att mÄnga unga mÀnniskor upplever att det Àr svÄrt att komma igÄng med en egen verksamhet, men Àven att tillvÀxten av unga företagare överlag Àr svag. Den hÀr problematiken vÀcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung Älder.Syftet med det hÀr arbetet var sÄledes att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera nÀrmre vad det Àr som driver unga mÀnniskor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som Àr viktig för att nÄ framgÄng som entreprenör.De teoretiska utgÄngspunkter som lÄg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

GuantanamofÄngarnas status - abstract Syftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor: -Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.

Idag pÄgÄr projekt med ambitioner att förbÀttra vattenhÀnsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömÄlen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller mÄnga olika funktioner i vatten dÄ de exempelvis skapar habitat för mÄnga arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie Àr genomförd pÄ Villingsbergs skjutfÀlt, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda pÄ: 1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar, 2) död ved fördelad pÄ nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner, 3) om den genomsnittliga dimensionen pÄ död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag, 4) bestÄndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jÀmfört med riksgenomsnittet, och 5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blÄ mÄlklassning och NPK+ har. Resultatet frÄn studien visar pÄ en 5-9 gÄnger högre volym LWD i vattendrag jÀmfört med i kantzoner och 10-18 gÄnger högre antal LWD i vattendrag Àn i kantzoner.

GuantanamofÄngarnas status - abstractSyftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.

Hammarö ryttarförening (HRF) driver en ridskola och har uthyrning av stallplatser tillprivatpersoner och deras anlÀggning ligger i Torp i Hammarö kommun. HRF pÄbörjadehösten 2012 ett arbete vars syfte var att sÀkerstÀlla att organisation och anlÀggning bedrivs ilinje med föreningens verksamhetsidé, mÄl och visioner. Bakgrunden till det omfattandearbetet var att anlÀggningen Àr sliten och starkt eftersatt vad gÀller renoveringar samt attmÄnga av lokalerna inte uppfyller de krav som stÀlls pÄ verksamheten. För att fÄ stöd i arbetettog HRF hjÀlp av Byggingenjörsprogrammet pÄ Karlstads universitet och KLARAarkitektbyrÄ i Karlstad.Syftet med rapporten var att lyfta fram och tydliggöra potentiella utvecklingsmöjligheter förHammarö ryttarförenings verksamhet pÄ nuvarande eller ny lokalisering. MÄlet med rapportenvar att överlÀmna ett styrdokument som visar pÄ nÄgra av utvecklingsmöjligheterna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumÀrke, samt vad de vill att det ska stÄ för i framtiden. Vi Àmnar Àven att utifrÄn undersökningens resultat ge förslag pÄ hur organisationen skulle kunna gÄ vidare i det fortsatta varumÀrkesarbetet.Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagslÀget pÄ organisationens varumÀrke? UtifrÄn denna frÄga har ett antal delfrÄgestÀllningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar Àr SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en pÄverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stÄ för i framtiden.För att besvara dessa frÄgestÀllningar har en kvantitativ metodansats anvÀnts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

TillÀmpad ?ödesmekanik. För att hÀrleda Eulers ekvationer gÄs tre fysikaliskaprinciper igenom, som behöver uppfyllas. I ?ödesmekaniken dykerbehovet av att kunna derivera med avseende pÄ bÄde position och tid,dÀrav blir materialderivatan ett naturligt redskap.NÀr vi talar om ?öden stöter vi ofta pÄ benÀmningen vorticitet.

Vi lever idag i ett konsumtionssamhÀlle som stÀndigt expanderar. Butikerna har blivitfÀrre men de existerande butikerna har istÀllet ocksÄ blivit större. StadskÀrnornautvidgas och det byggs hela tiden nya köpcentrum runtomkring stÀderna eller sÄ utökasde redan befintliga köpcentrumen.Denna uppsats kommer ta upp Àmnet kring hur företag inom samma bransch pÄverkasav klustring, alltsÄ att de har placerat butikerna inom samma handelsomrÄde. Ettförtydligande av benÀmningen kluster Àr att företag sametablerar sig för att kunna drafördel av varandras kundsegment. Sametableringen bidrar till utökandet avhandelsomrÄden, exempelvis externa köpcentrum.

Hammarö ryttarförening (HRF) driver en ridskola och har uthyrning av stallplatser tillprivatpersoner och deras anlÀggning ligger i Torp i Hammarö kommun. HRF pÄbörjadehösten 2012 ett arbete vars syfte var att sÀkerstÀlla att organisation och anlÀggning bedrivs ilinje med föreningens verksamhetsidé, mÄl och visioner. Bakgrunden till det omfattandearbetet var att anlÀggningen Àr sliten och starkt eftersatt vad gÀller renoveringar samt attmÄnga av lokalerna inte uppfyller de krav som stÀlls pÄ verksamheten. För att fÄ stöd i arbetettog HRF hjÀlp av Byggingenjörsprogrammet pÄ Karlstads universitet och KLARAarkitektbyrÄ i Karlstad.Syftet med rapporten var att lyfta fram och tydliggöra potentiella utvecklingsmöjligheter förHammarö ryttarförenings verksamhet pÄ nuvarande eller ny lokalisering. MÄlet med rapportenvar att överlÀmna ett styrdokument som visar pÄ nÄgra av utvecklingsmöjligheterna.

De senaste Ären har tekniska förutsÀttningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort frÄn massbilism i mÄnga av OECD-lÀnderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sÀtt att minska de allt ökande kostnader som det innebÀr att Àga och driva ett privatfordon. DelningstjÀnster kan ses som ett ökat intresse för vÄr omvÀrld men kanske frÀmst som nÄgot som förenklar och sÀnker de kostnader som starkt Àr kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen. Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att Àga sitt fordon men ÀndÄ ha fortlöpande tillgÄng till mobilitet nÀr den behövs. BildelningstjÀnster eller bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsÀtten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, sÄsom gÄng, cykel, buss, spÄrvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

HÄbo kommun har tillstÄnd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten frÄn MÀlaren per dag som medeltal över ett Är. DÄ befolkningsmÀngden i HÄbo kommun förvÀntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstÄnd att ta mer vatten frÄn MÀlaren. I och med den rÄdande klimatförÀndringen förutspÄs den mikrobiella belastningen pÄ vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och sÀkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet anvÀndes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag frÄn MÀlaren kan innebÀra i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade Àven till att studera HÄbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.PÄ grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begrÀnsad information om relevanta patogener i vattenverkets rÄvatten, baserades den genomförda riskanalysen pÄ patogenhalter sammanstÀllda av Svenskt Vatten. FrÄn dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvÀrderas och smittorisken för vattenkonsumenter i HÄbo kommun studeras.FrÄn modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriÀrer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

GuantanamofÄngarnas status - abstractSyftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.