Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet. Ett problem har varit den upplevda barriÀrseffekten pÄ Skeppsbron, som strÀcker sig lÀngs med en stor del av planomrÄdet. Att fÄ ner skalan pÄ vÀgen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att fÄ grepp om platsens egenskaper och karaktÀr har Cullens serial vision anvÀnts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och Àven legat till grund vid utformningen av frÄgestÀllningarna. I arbetet har jag anvÀnt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnÄs. De teoretiker jag anvÀnt mig av Àr Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl föresprÄkar Àr att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan mÀnniskor i stÀder samt mÄngfald.

I dagens hÄrdnande konkurrens har mÄnga företag fÄtt erfara att de mÄste samarbeta för att stÀrka sin konkurrensförmÄga och framvÀxten av olika typer av strategiska allianser har under de senaste femton Ären varit ett av de mest framtrÀdande inslagen i den internationella affÀrsvÀrlden. Litteraturen som behandlar ÀmnesomrÄdet strategiska allianser Àr omfattande. En svaghet i den existerande litteraturen Àr dock att den nÀstan uteslutande behandlar allianssamarbete och dess konsekvenser utifrÄn alliansens perspektiv och inte utifrÄn de ingÄende företagens perspektiv samt att de studier som har fokuserat pÄ det enskilda medlemsföretaget inte ger en uttömmande bild. Ofta berörs i dessa studier enbart ett fÄtal faktorer istÀllet för att se till hur alliansmedlemskapet pÄverkar företagets resurser, utnyttjandet av dem samt hur de sammanlÀnkas till företagets förmÄga att tillfredsstÀlla kunderna. Mot bakgrund av ovanstÄende torde det sÄledes vara intressant att försöka fÄ fördjupad förstÄelse för hur ett alliansmedlemskap pÄverkar det enskilda företaget.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

Examensarbetet handlar om pÄ vilka sÀtt sju förskollÀrare dokumenterar barns lÀrprocesser i den dagliga verksamheten, för att frÀmja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod för att undersöka pÄ vilka sÀtt förskollÀrare sÀger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt pÄ vilka vis de anser att dokumentationsarbetet pÄverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lÀrande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollÀrare utifrÄn fÀrdiga mallar frÀmst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhÄllande till vad som ses normalt för deras Älder. Dokumentationsformen skiljer sig frÄn pedagogisk dokumentation som hÀrstammar frÄn en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

Följande uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av Göteborgs SpÄrvÀgar med syfte att kartlÀgga hur organisationen kan bli en attraktivare arbetsplats för kvinnor, dÄ kvinnor idag Àr i en klar minoritet i organisationen. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi under arbetets gÄng anvÀnt oss av tre övergripande frÄgestÀllningar: ?Hur upplever förarna sin situation pÄ arbetsplatsen med fokus pÄ de kvinnliga medarbetarna, bÄde svÄrigheter och möjligheter samt potential till förÀndring??, ?Finns det faktorer inom organisationen som pÄverkar manliga och kvinnliga förare pÄ olika sÀtt? Vilka Àr i sÄ fall dessa och hur kan de hanteras?? samt ?Bör organisationen Àndra arbetsförhÄllandena för kvinnorna som jobbar idag och hur ska de locka fler att söka sig dit??. Undersökningarna genomfördes genom tvÄ kvinnliga och en manlig fokusgrupp, intervjuer med tvÄ arbetsledare och genom deltagande observation. Detta för att ge en övergripande bild av bÄde mÀnnen och kvinnornas syn pÄ verksamheten som den ser ut idag, och vad som enligt dem bör göras för att skapa en attraktivare arbetsplats för kvinnor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever som gÄr pÄ gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgÄng ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien Àr inspirerad av Antonovskys salutogena förhÄllningssÀtt dÀr hÀlsa stÄr i fokus. UtifrÄn sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsÀttningar för vÀlmÄende, lÀrande och utveckling. Med hjÀlp av enskilda intervjuer, med stöd av förestÀllningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, ÄtgÀrdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.Att vÀlja att tacka ja till stöd av elevassistent Àr en lÄng process för gymnasieeleven. Den kan strÀcka sig över elevens hela första gymnasieÄr, vilket dÄ inkluderar skolans ansökningsprocess.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur speciallÀrare/specialpedagoger tolkar den medicin-ska diagnosen sprÄkstörning utifrÄn ett logopedutlÄtande och hur detta tar sig uttryck i arbetet med lÀrare och elever.Teori: Denna kvalitativa studie Àr inspirerad av en hermeneutisk ansats. Hermeneutiken hand-lar om att tolka och förstÄ. Det finns flera sÀtt att förstÄ vÀrlden eller en viss företeelse pÄ. Inom hermeneutiken studeras tolkning av texter och ett huvudtema Àr att meningen hos en del enbart kan förstÄs om den sÀtts i samband med helheten.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem speciallÀrare/specialpedagoger i en mindre kommun i södra Sverige. FrÄgor stÀlldes utifrÄn ett logopedutlÄtande som erhÄllits av en logoped och samtliga intervjuer registrerades genom ljudupptagning via en diktafon.

Studiens syfte var att undersöka pÄverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast pÄ chefernas uppfattning. De övergripande frÄgestÀllningarna handlar om vilka faktorer som pÄverkar ledarskapet i pÄverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgÄ frÄn en modell om pÄverkan av Dent & Brent (2009). VÄr undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt specialpedagoger/speciallÀrare anvÀnder Screeningplanen i sin verksamhet samt om och i sÄ fall hur Screeningplanen har förÀndrat deras syn pÄ elevers lÀs- och skrivutveckling. Ett underliggande syfte Àr att undersöka vilka pedagogiska insatser som sÀtts in som trÀning och kompensation sÄ att skolan kan stötta eleven i sin lÀs- och skrivutveckling.Teori: LÀsning Àr produkten av avkodning och förstÄelse, L= A x F, dÀr A Àr avkodning och F Àr förstÄelse (Taube, 2007). Lundberg (2010) menar att detta Àr en förenklad syn pÄ lÀsning och menar att förutsÀttningen för lÀsning Àr att eleven Àr motiverad och har mental energi för att utveckla en god lÀsning. Ytterligare en viktig faktor tas dÀrför med i formeln, nÀmligen motivation (M): L= A x F x M. Jacobson (2006) menar att det finns olika faktorer till lÀs- och skrivsvÄrigheter; sprÄkliga faktorer, begÄvning, sociala och emotionella, mognad, hörsel och synnedsÀttningar, medicinska problem, neuropsykiatriska faktorer, brist pÄ lÀsövning och fo-nologiska faktorer.

Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik, lÄngsmal och sammanhÀngande struktur anvÀndas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sÀtt för mÀnniskor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse. Platsen för vÄrt examensarbete Àr de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast vÀxande stÀderna i Europa.1-2 NÀr Malmö förtÀtas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas Àn mer vÀrdefulla för stadens invÄnare, Centrumkanalerna Àr en sÄdan yta. Kanalerna Àr en stor sammanhÀngande offentlig yta i centrum som har förutsÀttningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga rekreationsytor. LÀngs Centrumkanalernas strÀckning föreslÄr vi Malmös innersta ringvÀg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet strÄk för fotgÀngare. Syftet med Innersta ringvÀgen Àr att skapa ett nytt sÀtt för cyklister och fotgÀngare att röra sig och mötas i centrala Malmö.

AT Modellprodukter Àr ett familjeföretag som vÀxt snabbt och utvecklats mycket de senaste Ären. Problemformuleringen bestÄr i att AT saknar ett organiserat arbetssÀtt utan standarder och rutiner. Detta uttrycker sig i en upplevd osÀker kvalité och ineffektivitet inom verksamheten. OsÀkerheten och ineffektiviteten Àr tydlig, eftersom processerna inte Àr definierade och mycket oklarheter finns kring ansvar och befogenheter.   Bakgrunden ovan Àr utgÄngspunkten för denna rapport som Àr resultatet det examensarbete som avslutar min utbildning till högskoleingenjör inom innovation, produktion och logistik vid MÀlardalens högskola. Lösningsprocessen innebÀr inledningsvis identifiering och beskrivning av AT:s kÀrnverksamhet.

Detta arbete har genomförts i samarbete med VÀgverket Region Mitt med syfte att utvÀrdera hur bedömningen i de samlade  effektbedömningarna Àr genomförda. En samlad effektbedömning Àr ett dokument som ska sammanfatta vilka effekter ett vÀgprojekt kommer medföra utifrÄn befintliga dokument. Bland annat brukar den samlade effektbedömningen bedöma miljöeffekter utifrÄn en upprÀttad miljökonsekvensbeskrivning. I den samlade effektbedömningen ska bÄde de effekter som kan vÀrderas monetÀrt och de som inte kan vÀrderas ingÄ. Ett flertal miljöeffekter som pÄverkan pÄ naturmiljö, markansprÄkstagande och barriÀreffekter Àr svÄra att vÀrdera monetÀrt och hamnar dÄ under ej prissatta effekter.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.