VÄrt mÄl med uppsatsen Àr att belysa och undersöka tvÄ viktiga jÀmstÀlldhetsfrÄgor nÀmligen huruvida trÀindustrin Àr sÄ mansdominerad som vi tror och vidare ta reda pÄ om det finns kvinnliga ledare i denna och i sÄdana fall undersöka hur ett sÄdant ledarskap ser ut. Undersökningen har kvalitativ karaktÀr och byggs pÄ en rad utförda intervjuer. Ansatsen kan karakteriseras som induktiv eftersom utgÄngspunkt i undersökningen var praktisk forskning av verkligheten. Resultaten blev dÄ applicerade i ett mer generellt sammanhang. TrÀindustrin, som en vÀldigt mansdominerad miljö var huvud undersöknings omrÄde i denna studie.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det Àr sÄ fÄ kvinnor som Àr chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer Àr normen och dÀrför baseras dagens ledarskapsteori pÄ mÀns vÀrderingar och uppfattningar. Detta leder till att mÄnga av dagens organisationskulturer har en manlig prÀgel som inte slÀpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de Àr svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ för kvinnor nÀr de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriÀrer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nÄ en ledande position samt hur kultur pÄverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan pÄverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svÄrt eller omöjligt att klÀttra högre upp inom en hierarki.Studien Àr Àven genomförd med en kvalitativ metod dÄ fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie pÄ företaget LKAB, dÀr jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnÄ en djupare förstÄelse för hur relationen ser ut. Jag har Àven utfört en observation vid ett möte som handlade om jÀmstÀlldhet i LKAB dÀr samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien Àr av en kvalitativ karaktÀr, dÀr jag har valt att koncentrera mig pÄ att söka djup snarare Àn bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till Àr att den könsneutrala strategin anvÀnds av bÄde medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att presentera diskussionsfrÄgor i samband med lÀsfrÀmjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frÄgor innehÄller uppsatsen Àven en analys av bÀrande karaktÀrer i samtida populÀr ungdomslitteratur med avseende pÄ framstÀllningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att bÄde traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktÀrerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket sÄledes innebÀr att lÀsarna av dessa verk fÄr ett differentierat utbud av genusframstÀllningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade pÄ den hÀr uppsatsens litterÀra analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrÄgor arbetats fram och dessa diskussionsfrÄgor Àr tÀnkta att fungera som utgÄngspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis lÀsfrÀmjande aktiviteter för ungdomar..

Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.

Detta arbete handlar om varför utbytesstudenter som kommer till LuleÄ tekniska universitet har valt att studera just dÀr samt hur de upplever sin situation vad gÀller studiesituation, socialt liv, traditioner, fritid och personlig utveckling. Föreligger det skillnader med avseende pÄ kön, civilstÄnd, nationalitet samt hur lÄng tid de vistats i LuleÄ? En enkÀt pÄ engelska skickades ut via e-post samt utdelades i ett klassrum. Resultaten visade att det var frÀmst motiv som kan förknippas med inre motivation som var av betydelse för att studera i Sverige och LuleÄ. Signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter pÄtrÀffades.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lÀrares syn pÄ ledarskap inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definierar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskap? (2) Vilka faktorer pÄverkar ledarskapet hos kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa? (3) Hur vÀrderar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskapet i lÀrarrollen?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativ och baserades pÄ intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer frÄn sex kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa yrkesverksamma i StockholmsomrÄdet. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen.

Hunting is considered as the most masculine activity in our society. Historically, man has been described as the provider for his family, this in the forms of hunting and gathering. Today hunting is still associated with a male hunter, but women have started to infiltrate the hunting culture. In this study hunting culture is analyzed with a gender perspective. In a modern society with gender and equality as a big subject of debate it is interesting to examine this impact on a culture so linked with masculinity.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Finns det skillnader i kvinnor och mÀns sÀtt att leda? Inom forskningen Àr det ett omtvistat Àmne och vissa hÀvdar att det finns skillnader inom omrÄdet. HÀr menar forskarna att det finns en rad olika faktorer som spelar in. Intresset för kvinnligt ledarskap har vuxit de senaste Ären. Idag blir allt fler kvinnor chefer och vi förutsÀtter att vi i framtiden kommer att se allt fler kvinnor i ledande roller.

Den hÀr uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, frÄn 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhÄller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa pÄ hur kritikernas förhÄllningsÀtt till kvinnliga författare har förÀndrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som pÄvisar att författarna har blivit recenserade med utgÄngspunkt i traditionella könsmönster. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr genus och uppsatsens metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans stÀllning i samhÀllet prÀglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förÀndring som har skett under hundra Är avspeglas Àven i mottagandet av romanerna. Summeringen Àr kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus pÄ författarens kön och en förmyndarartad hÄllning.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken betydelse stöd och uppmuntran upplevdes ha i arbetslivet för rÄdmÀn, om det fanns en skillnad beroende pÄ kön, samt vilka faktorer som upplevdes vara viktiga för hÀlsan och arbetsklimatet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnliga och tre manliga rÄdmÀn. Resultatet, som överensstÀmde med tidigare forskning, visade att det sociala behovet av stöd frÄn kollegor och nÀrmaste chef upplevdes ha störst betydelse för bÄde kvinnor och mÀn. Positivt för hÀlsa och arbetsklimat upplevde bÄde kvinnor och mÀn var att trivas pÄ arbetet, ha kollegialt stöd med ett öppet arbetsklimat samt möjlighet till flexibilitet. Slutsatsen blir att socialt stöd och kollegor Àr viktigt för att individer ska mÄ bra i arbetslivet.  .

Stress Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar mÀnniskan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt dÄ samhÀllets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress Àr ett fenomen som Àr svÄrt att pÄvisa dÄ alla individer upplever stress pÄ olika sÀtt. Detta problematiserar troligtvis forskningen dÄ stress inte Àr pÄvisbart i samma utstrÀckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i Àmnet och det finns Àven pÄgÄende forskning.

Det anses idag vara svÄrt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror pÄ att normen i samhÀllet innebÀr att mÀn Àr mest lÀmpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara prÀglade av den mansdominerade kulturen som existerar och pÄstÄs bli mer osÀkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, dÄ det finns informella nÀtverk som kvinnorna inte har tillgÄng till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte Àr förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlÀtta vÀgen upp i karriÀren.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Undersökningens syfte Àr att studera lÀraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framstÀlldes i samt sehur dessa skiljer sig Ät i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmÀnna folkskollÀrarföreningstidningsorgan Svensk lÀraretidningoch undersökningsperioden Àr Ären 1928- 1930. Undersökningen visade pÄ att bÄdeden manlige och den kvinnliga lÀraren framstÀlldes i stort sett lika Àven omdet skiljer sig Ät procentuellt sett. LÀraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lÀrare/lÀrarinna som pÄ ett dugligt, intresserat ochsjÀlvuppoffrande sÀtt utförde sitt kall. DÀrtill tillkom ideal sÄsom glad,avhÄllen och godhjÀrtad.