Syftet med undersökningen var att utföra en kartlÀggning över hur riksdagspolitiker anvÀnder bloggverktyget, frÀmst ur ett sprÄkligt perspektiv, för att faststÀlla om de publicerade texterna Àr lika komplexa, skriftsprÄkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftsprÄk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrÄn partitillhörighet och könstillhörighet i förhÄllande till hur blogginlÀggen blev mottagna i lÀsarkommentarerna. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 lÀsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar pÄ den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhÄllanden i samhÀllet.Resultatet visar att Àven i de fall dÀr blogginlÀggen hamnade nÀra riksdagsmotionerna i frÄgan om textuell komplexitet och skriftsprÄklighet var de utformade mindre abstrakt och betydligt mer personligt Àn vad riksdagsmotionerna var.Resultatet visar Àven att det föreligger stora skillnader mellan de olika riksdagspartierna i hur blogginlÀggen mottas bÄde utifrÄn ett perspektiv som beaktar partitillhörighet och i frÄga om könstillhörighet. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna fick över 40 % av samtliga kommentarer.

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollÀrarstudenters upplevelser av att vara mÀn inom förskollÀrarprogrammet med fokus pÄ maskulinitetspositioner. Vi har genom vÄr studie velat ta reda pÄ hur de manliga förskollÀrarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berÀttelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrÄn informanternas utsagor.De teoretiska utgÄngspunkterna vi utgÄtt ifrÄn Àr R. W Connells maskuliniteter med utgÄngspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat sÄvÀl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats.

Detta arbete har undersökt kvinnliga dataspelares attityder till hypersexualiserade spelhjÀltinnor för att utröna huruvida hypersexualitet Àr nÄgot som verkar avskrÀckande och vad som i sÄ fall gör att det upplevs sÄ. I bakgrunden undersöks hur hypersexualitet behandlas i bÄde digitala spel och traditonella medier med tonvikt pÄ hur kvinnor presenteras. En studie genomfördes dÀr deltagarna fick ange vilka intryck de fick av fyra olika karaktÀrsillustrationer. Det framgick att karaktÀrernas hypersexualitet upplevdes olika beroende pÄ vilken attityd och pose karaktÀren visade. Hypersexualitet i sig utgjorde inget hinder för att anvÀnda karaktÀren för de flesta deltagarna men en karaktÀr som framstod som passiv och objektifierad upplevdes negativt och en karaktÀr som framstod som aktiv och stark upplevdes positivt..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gÄtt militÀr grundutbildning vÀljer att vidareutbilda sig till specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga specialistofficerare i Äldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmÀn vÀrnplikt och tvÄ av dem hade gÄtt grundlÀggande militÀr utbildning (GMU). Av demografiska skÀl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys nÀr jag analyserade intervjuerna.

I denna studie presenteras en jÀmförelse mellan jÀmstÀlldhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla mÄlet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingÄr tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ Bonnier AB, samt sÄ presenteras teori frÄn genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan Ären 2000 till 2003 pÄ mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde mÄlet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer.

I korridorerna pÄ lÀrarutbildningen berÀttas det om upplevelser frÄn skolans vÀrld dÀr villkoren för mÀn och kvinnor inte Àr lika. Det Àr fördomar och förvÀntningar som inte hör hemma i ett samhÀlle som efterstrÀvar jÀmstÀlldhet mellan könen och jÀmlikhet pÄ arbetsplatsen. Mannen Àr i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och stÄr samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lÀrarstudenter berÀtta om frÄn sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frÄgestÀllning intervjuades fem manliga lÀrarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare Är.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgra speciella faktorer som gör att mÀn söker sig till vissa omrÄden inom vÄrden. Totalt sex intervjuer genomfördes pÄ ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade pÄ specifika faktorer som pÄverkat mÀnnens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta..

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever pÄ gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever nÀr det gÀller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och Àr dÀrmed förstÄelseinriktad och vi har anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat pÄ grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ?behandla alla lika? bidrar inte till jÀmstÀlldhet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.

VÄr uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av VÀgverket Region Sydösts informationsavdelning i syfte att ta reda pÄ hur deras kundtidning VÀgskÀlet Àr ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vi har delat upp undersökningen i tvÄ delar. I den första delen anvÀnder vi oss av en kvantitativ innehÄllsanalys. HÀr undersöker vi innehÄllet i tidskriften genom att ta reda pÄ hur könsfördelningen ser ut bland intervjuobjekt och i bilder samt hur könsfördelningen Àr bland skribenter och fotografer nÀr VÀgskÀlet skapas. Denna undersökning baseras pÄ sex nummer av VÀgskÀlet, tre nummer frÄn 2004 och tre nummer frÄn 2007.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin HÀrskarringen och att undersöka huruvida karaktÀrerna Àr nyskapande eller stereotypa. HÀrskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I HÀrskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet dÀr typiska manliga karaktÀrsdrag Àr att vara Àdel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kÀmpa för det rÀtta..

Det finns en lÄg grad av mÄngfald i svenska börsbolagsstyrelser. Enligt omfattande studierförbÀttrar ökad mÄngfald en grupps kreativitet och prestation. Syftet med studien Àr attanalysera hur mÄngfaldsmÄtten Äldersspridning och kvinnonÀrvaro i svenskabörsbolagsstyrelser kan pÄverka vd:s position, eftersom grunden för ett framgÄngsriktjÀmstÀlldhetsarbete ligger i ett företags ledningsgrupp med vd som frÀmsta representant.Studien inkluderar samtliga kvinnor som varit vd:ar pÄ börserna Nasdaq OMX Stockholmoch NGM Equity och en jÀmförelsegrupp av manliga vd:ar som haft förtroendeperioderunder liknande omstÀndigheter som kvinnorna. Resultatet visar ett samband mellan kvinnligstyrelsenÀrvaro och förlÀngd förtroendeperiod för vd:ar, i synnerhet för de kvinnligavd:arna..

Denna studie över likpredikningar frÄn 1700-talets Stockholm har som mÄl att undersöka seklets ideal, dödssyn samt samhÀllssyn hos överklassen. Vilka Àr de manliga och kvinnliga idealen och skiljer de sig Ät? Detta genomförs med en kvalitativ textanalys av kÀllmaterialet. Under 1700-talet var dygden framstÄende hos bÄde mÀn och kvinnor, med den skillnaden att dygden hos kvinnorna sammankopplas med gudfruktighet. Ytterligare centrala ideal Àr Àkthet i sitt varande och plikttrogenhet.

SCB menar att Àngslan, oro och Ängest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes dÀr syftet var att belysa hur ungdomar sjÀlva uttrycker att de mÄr.  Hur de hanterar problem och om de anvÀnder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda pÄ vad som pÄverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstÀmdhet var förekommande och att sju personer anvÀnde alkohol, men ingen anvÀnde alkohol som copingstrategi.

Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.