Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.

Forskning har visat att tro pÄ en rÀttvis vÀrld, sexism och utfall pÄverkar skuldbelÀggande av brottsoffer. Denna experimentella studie avsÄg att undersöka vilken av dessa variabler som pÄverkar skuldbelÀggande, interaktionen dem emellan samt kvinnor och mÀns skuldbelÀggande. Deltagarna var 62 högskolestudenter varav 40 kvinnor och 22 mÀn som svarade pÄ varsin webbenkÀt som fanns i sex versioner dÀr utfall samt brottsoffrets kön manipulerades. Deltagarnas nivÄ av tro pÄ en rÀttvis vÀrld, fientlig sexism och attityder till brottsoffret mÀttes. Det förelÄg ingen koppling mellan tron pÄ en rÀttvis vÀrld och skuldbelÀggande av brottsoffret.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om kvinnliga studenter hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och rapporterade mer stress och psykisk ohÀlsa Àn manliga studenter, samt att jÀmföra skillnader i sjÀlvkÀnsla, stress och psykisk ohÀlsa vid tvÄ olika institutioner. Undersökningen avsÄg ocksÄ pröva om sjÀlvkÀnsla och stress predicerar psykisk ohÀlsa. En enkÀtstudie genomfördes pÄ 79 studenter frÄn Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet och ekosystemteknik pÄ Lunds Tekniska högskola. Med hjÀlp av skalorna RSES som mÀter sjÀlvkÀnsla, USSQ som mÀter stress, samt GHQ12 vilken mÀter psykisk ohÀlsa, konstruerades en enkÀt.Resultaten visade att de kvinnliga studenterna upplevde mer stress Àn de manliga, men rapporterade inte sÀmre sjÀlvkÀnsla eller högre psykisk ohÀlsa. Det fanns inte nÄgra skillnader mellan studenterna vid de bÄda institutionerna i frÄga om rapporterad sjÀlvkÀnsla, stress och psykisk ohÀlsa, och inte heller nÄgon interaktionseffekt mellan kön och institution vad gÀller dessa variabler.

Att öka engagemang och inlÀrning Àr syftet med att integrera en pedagogisk agent i mÄnga spel. Detta fungerar vÀldigt bra, studier har visat att agenterna pÄverkar anvÀndares engagemang i lÀrsystemet och det pÄverkar Àven prestationen i lÀrsystemet och minnet för det anvÀndaren lÀrt sig. LÀrsystem med pedagogiska agenter pÄverkar Àven instÀllningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sÀgs pÄverka anvÀndare olika, maskulina agenter sÀgs leda till bÀttre prestation Àn de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero pÄ de stereotyper vi mÀnniskor tillskriver bÄde mÀnniskor och fiktiva karaktÀrer för att veta hur nÄgon beter sig och hur man sjÀlv ska bete sig i relation till denne.

Problemformulering: . Idag sÄvÀl som historiskt har chefspositionerna dominerats av mÀn, vilket har resulterat i att de flesta mÀnniskor förknippar en ledare med en man. PÄ den svenska arbetsmarknaden innehar mÀn sammanlagt 71 procent av alla chefspositioner (SCB 2008). FramgÄngsrika ledare beskrivs sÄledes ofta av vad som vanligtvis associeras med maskulinitet. Den maskulina könsmÀrkningen av ledarskapet har bland annat bidragit till att minska kvinnliga chefers handlingsutrymme att utöva ledarskap jÀmfört med mÀn.

Inom varje organisation sÄ finns det en egen ledarskapsstruktur, som oftast har den manliga normen som utgÄngspunkt. Denna norm har förestÀllningar om vilka egenskaper ledare bör ha. I dagens lÀge har alltfler kvinnor fÄtt chefs-/ledarskapspositioner. Dock anses dessa kvinnor vara bristfÀlliga dÄ de har mjuka egenskaper i sitt ledarskap - egenskaper vilka ofta stÀlls i kontrast till det manliga ledarskapet. För att skapa en viss ledarskapsstruktur anvÀnder sig dagens organisationer av individers personligheter och egenskaper.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Uppsatsen handlar om hur mÀn som arbetar i Àldreomsorgens sÀrskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus pÄ minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra mÀn i Äldrarna 25-42 Är. Intervjuerna har utgÄtt frÄn teman som beskriver situationer dÀr genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar pÄ att mÀnnen i allmÀnhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt.

Inom idrotten Àr kvinnor pÄ ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet med studien var att belysa situationen för kvinnliga trÀnare i idrottsföreningar, utifrÄn de uppfattningar trÀnarna sjÀlva sÄvÀl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrÄn vissa uppsatta kriterier. Varje idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av tvÄ kvinnliga trÀnare. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer anvÀndes för att samla in materialet.

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lÄgstadielÀrare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner pÄ detsamma. MÀnnen som Àr i minoritet i yrkeskÄren fÄr komma till tals och ge sin syn pÄ hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers förÀldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som Àr upp till de enskilda lÀrarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhÄllningssÀtt gentemot yrket. Grunden ligger pÄ olika institutioners intressen och önskemÄl om fler mÀn i skolans tidigare Är, hur och varför detta skall uppnÄs..

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Stress Àr ett aktuellt och diskuterat Àmne i dagens samhÀlle. En orsak till detta kan vara den ökade ohÀlsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förÀndringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid LuleÄ tekniska universitet, kartlÀgga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts Àr upplevda livssituationer, sociala förhÄllanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en mÀnniskas liv samspelar med hur hon mÄr, dÀrför Àr det svÄrt att ta ut mÀnniskan ur sitt sammanhang.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.