Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle och allt fler folkhÀlsorapporter pekar ut denna ohÀlsa som ett av de största folkhÀlsoproblemen. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet upplever sig stressade och i sÄ fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress pÄ yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. KÀnner de sig stressade, och i sÄ fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna sjÀlva gör för att motverka stressen och om eleverna kÀnner oro inför sin framtid.

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhÄller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en Àmnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förvÀntningar som stÀlls pÄ en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen Ät framtida kvinnliga ledare inom omrÄdet. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gÀllande sin Äsikt i Àmnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jÀmfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur pÄ omrÄdet. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare pÄ högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgÄende och regelmÀssig Àn om det enbart fanns manliga chefer.

Studie om reklamationsbeteendet hos unga konsumenter i Äldrarna 18-25 (I klÀdbranschen). Hur agerar de vid missnöje och hur pÄverkas deras attityd till det aktuella företaget i framtiden? Kan man se nÄgra skillnader mellan de manliga och de kvinnliga konsumenterna nÀr det gÀller reklamationsbeteendet?.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvÄrdares upplevelser av att vara anhörigvÄrdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvÄrdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i Äldrarna 68 till 80 Är och de har varit verksamma som anhörigvÄrdare mellan 7 till 22 Är. UtgÄngspunkten har varit anhörigvÄrdarnas beskrivning av sin vardag, de hÀndelserna som har lett dem till att vara anhörigvÄrdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvÄrdare, samt reflektioner över stöd och hjÀlp frÄn den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi anvÀnde oss av fyra centrala teman, det vill sÀga anhörigvÄrdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvÄrdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjÀlp frÄn andra aktörer har för dem, samt anhörigvÄrdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvÄrden.

MÀns fÄtalighet i förskolevÀrlden formuleras som ett problem utifrÄn olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framstÀlls pÄ olika sÀtt att inneha sÀrskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhÄllningssÀtt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framstÀllningar och förhÄllningssÀtt. Syftet med studien Àr att med en diskursanalytisk metod, förstÄ hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om mÀn i förskolan och diskursanalytisk forskning pÄ media ur genusperspektiv, men det saknas forskning pÄ medias framstÀllningar av manliga förskollÀrare i Sverige.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Denna undersökning stÀller frÄgan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ betydelsebÀrande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet Àr att skapa ett medvetet och kritiskt tÀnkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det Àr viktigt att förstÄ bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen nÀr den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle och allt fler folkhÀlsorapporter pekar ut denna ohÀlsa som ett av de största folkhÀlsoproblemen. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet upplever sig stressade och i sÄ fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress pÄ yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. KÀnner de sig stressade, och i sÄ fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna sjÀlva gör för att motverka stressen och om eleverna kÀnner oro inför sin framtid.

The singing-voice ? Differences and similarities between male and female singing-voices in a pedagogical perspectiveThe primary purpose of the present study is to create a basis for a deeper understanding of the male singing-voice. Within the above purpose the present study also aims at comparing differences and similarities between the male and the female singing-voice, and examining possible pedagogical differences in teaching male and female singing students.The study is partly a literature study where existing studies in the field of the singing-voice are examined, in which the male singing-voice is described in relation to the female one. The study also comprises an interview study where four professional singing-teachers, two male and two female, are being interviewed according to an interview guide (see appendix A) focusing on pedagogical aspects of the male and the female singing-voice.The results of the study show that the anatomical functions of the singing-voice are the same whether you are male or female. This also holds true for the basic singing-technique which is the same for both sexes.

OmvÄrdnad och omvÄrdnadsrollen Àr tvÄ svÄrdefinierade begrepp. Det behövs en ökad kunskapsnivÄ inom hur manliga sjuksköterskor uppfattar dessa begrepp dÄ mÀn blir allt vanligare i vÄrden. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur manliga sjuksköterskor uppfattar sin omvÄrdnadsroll. För att fÄ svar pÄ det stÀlldes frÄgor om omvÄrdnad som begrepp samt hur de upplevde att de vuxit in i rollen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utfördes genom intervjuer med fyra legitimerade, manliga sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur aktiva idrottsutövare uppfattar sportmediernas framstÀllning av kön, och hur deras sportmediekonsumtion samt identifikation med andra idrottare (i medier) ser ut.Studien bygger till stor del pÄ en enkÀtundersökning som vi utfört pÄ aktiva idrottsutövare i StockholmsomrÄdet ? sÄ vÀl enskilda som lagidrottare. Totalt delades 103 enkÀter ut, och vi kunde anvÀnda 90 stycken. Vi har Àven hÄllit kortare intervjuer med fyra av respondenterna, som en fördjupning av det som berör vÄra frÄgestÀllningar om idrottarnas identifikation.Resultaten visar att medan bÄde manliga och kvinnliga idrottsutövare Àr intresserade av sportmedier, konsumerar mÀnnen sportmedier i en större omfattning. Detta kan bero pÄ att kvinnor inte Àr nöjda över det nuvarande utbudet och hur kvinnliga idrottare framstÀlls.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhÀlle som Àr uppdelat pÄ kvinnliga och manliga kroppar. Materialet bestÄr av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika frÄn den manliga och kvinnliga normkroppen. UtifrÄn teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den sjÀlvupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers grÀnser i miljöer som prÀglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de anvÀnder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berÀttelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras sjÀlvupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhÀllet, pÄverkar deras livsutrymme bÄde kroppsligt och identitetsmÀssigt.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer pÄ den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr följande: ?hur identifierar sig kvinnliga vÀktare med sin yrkesroll??. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förvÀntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ studie dÀr vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga vÀktare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka förekomst av sÀrbehandling, krÀnkning och konkurrens pÄ grund av kön inom försvarsmakten utifrÄn yrkesofficerares erfarenhet och upplevelse. PÄ vÄren 2002 fick jag en tidskrift, Försvarets Forum nr 5, i min hand. Ett tema i tidningen var just om kvinnor i försvaret. Det var Àven en artikel om hur den nyreviderade jÀmstÀlldhetsplanen ska förbÀttra situationen i försvaret för kvinnorna och intervjuer med författare och jÀmstÀlldhetsombud förekom. Jag diskuterade detta med vÀnner som Àr officerare, och de var inte positiva till den nya planen vilken de inte ansÄg gynnar kvinnor positivt utan istÀllet ökar risken för sÀrbehandling konkurrens och krÀnkningar.