Abstract - A business to change the world- An analysis of norms Textbooks for International Economics, in Upper-secondary Schools, Sweden 1994-2008 In this paper textbooks, for International Economics in Upper Secondary Schools in Sweden1994-2008, are analyzed with regard to norms related to taking moral responsibility for environment and society. A method for making discourse analysis, previously illustrated by Östman (2008), is used to deconstruct the knowledge content regarding norms about taking responsibility in relation to different social roles. The first question is: what different norms about taking responsibility can be found, in relation to different social roles? Different social roles that can be found in the studied material are: business-people, consumers, politicians/civil servants and citizens. Norms of taking responsibility in relation to the environment and society are studied in this paper in relation to these different roles. The second question is whether a discursive change in the material can be found. One case of discursive change can be found which is related to the role of a business.

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. Frågeställningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhåller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet består av opinionsmaterial från Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag, och i analysen behandlas artiklar från år 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrån Fairclough. Jag har även lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet är antagandet om att det enda rätta och normala är att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen är en ledande och övergripande norm i vårt samhälle. I skolan kan svårigheter uppstå för de elever som på något sätt avviker från heteronormen. Svenska lärarutbildningar berör ämnet sex och samlevnad i mycket begränsad utsträckning vilket kan medföra att lärare inte har den kunskap som krävs för att undervisa i ämnet.

Flertalet studier har gjorts på vad som motiverar volontärer. Inom det postkoloniala fältet har volontärarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det färre antal studier på volontärarbete i allmänhet och på hur västerländska värderingar och normer påverkar volontärernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie är att belysa hur styrning av volontärernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontärerna befinner sig i och hur västerländska normer och värderingar är en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och värderingar formar volontärernas förväntningar och upplevelse av styrningen från organisationen. Fokus ligger på hur volontärarbetarnas upplevelse av styrning från organisationen ser ut och vad volontärerna själva upplever styr dem i deras arbete.

The regulatory framework for constructional calculations in Sweden did expire In January the 1.st, 2011.Since then the constructional regulatory that originally were composed by Boverket (BKR) has been replaced by new common range (Eurocodes) for the entire European Union. This transition has led to changes in existing rules and standards regarding dimensioning area in Grids and has forced a need for updating to structural Engineers.The new calculation system has caused time-consuming studies of the new rules and a proper understanding of all the advice and regulations for the entire profession.This study has been carried out in cooperation with the firm "Knut Jönson Ingenjörs AB i Stockholm?, that has been affected by this transition as all other consulting firms. The firm has requested for a calculation method of wall beams according to Eurocodes. The study's focus is therefore to clarify the rules and guidelines regarding the design of wall beams according to the new regulation.

Recently, there have been intense discussions about the humanities and their role in society. Internationally, as well as in a Swedish context, the humanities have been regarded to be in a state of crisis. However, these discussions usually demonstrate a lack of historical perspectives based on thorough empirical research. The notion of a crisis needs to be historicized.In this study, a case is being examined where the relationship between science and society was renegotiated. In the context of World War II, a discourse has been identified in a borderland between science and politics through an analysis of Swedish journals and anthologies during the time period 1937-1947.

Actors deliberately change their preferences, contrary to the assumptions of rational decision models. This study shows why, and to some extent how. Preferences are necessarily ambiguous and unstable. Rationality is a regulating myth which has had a profound influence on Western conceptions of what an actor is.The aim of this study is to help individual actors understand the theoretical grounds of their actions. The analysis provides tools for examining decision methods and preference changes.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att mäta vilka attityder och hur starka intentioner som finns till köp av kakel och klinker. Undersökningen skulle resultera i en kartläggning av både befintliga och potentiella kunders attityd och intention till inköp av kakel och klinker.För genomförandet av undersökningen valdes en kvantitativ forskningsansats. En enkät med frågor baserade på Ajzen?s teori om det planerade beteendet (The Theory of planned Behavior) delades ut till 9 butiker och besvarades av totalt 167 respondenter vilka har ingått i analysen. Frågorna i enkäten har tagit fasta på kundens attityd till det specifika beteendet, det vill säga till det eventuella inköpet av kakel och klinker, dennes uppfattade subjektiva norm kring köpet samt vilken egenuppfattad förmåga han eller hon har haft till att genomföra beteendet.

Språkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förståelse. Tidigare forskning har visat att läroboken har en stark ställning och auktoritär roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framställs som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmässiga framställningar finns fortfarande kvar i läroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning på etniska stereotyper och schablonmässiga föreställningar presenteras i två läroböcker i engelska framtagna för skolår nio i grundskolan. Forskningsfrågorna syftar till att visa hur respektive lärobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehåller etniska stereotyper.

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en människa befinner sig i. Normer säger inte bara åt oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingår även i en kontext av maktutövning där människor ofrivilligt och omedvetet kan begränsas och kategoriseras utifrån olika typer av sociala hierarkier. Det är normen i sig som skapar kategorier och har förmånen att definiera vad som anses normalt i förhållande till det avvikande. Denna förmån kräver samtidigt ett självhävdelsebehov där normen ständigt är utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket även kan innebära en möjlighet för den att misslyckas. Normen är således även föremål för föränderlighet och det är i denna anda av föränderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tänkas handla om att utmana och granska i en lärares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, är föremål för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lärares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

Uppsatsen behandlar ämnena varumärkesredovisning och varumärkesvärdering. Syftet med uppsatsen är att definiera begreppet varumärke, klargöra lagar och normer inom området och utreda huruvida varumärken kan tas upp av företag som en tillgång. Värderingsmetoder för varumärke ska klarläggas och vi ämnar även att förklara hur svenska företag behandlar varumärken både redovisningstekniskt samt hur de visar övrig extern information i sina årsredovisningar. Vi har använt oss av litteratur, lagar, normer, intervjuer och en fallstudie för att klargöra vad varumärken är, hur värdering kan göras samt vad som krävs för att få ta upp varumärken som tillgångar i balansräkningen. För att kunna visa hur svenska företag redogör för sina varumärken har vi studerat årsredovisningar från 20 svenska företag med starka varumärken.

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EUnär det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det ärfortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårigdebatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor ichefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positionerinom näringslivet.Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn påchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låtarespondenterna styra samtalen.

Title: ?The director should be treated with silk gloves.? A discourse analysis of the film director as a leader and a case study of a short film Seminar date: 19 February 2008 Course: Master thesis in organizational studies, 20 Swedish credits Author: Johanna Ranes Advisor: Ph.D. Nanna Gillberg Key words: Film, the film director, discourse analysis, social constructionism, gender studies, creative leadership. Purpose: The purpose of this study is to illustrate and problemize the consequences of the traditional male domination in film creation for a female director by critically examining the construction of the film director. Methodology: The study is based on a qualitative case study which was conducted as a participant observation.

Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet är att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollärares förutsättningar att arbeta med detta utifrån valda dokument samt hur detta kan påverka barns utveckling. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är en kvalitativ innehållsanalys. Därtill används både förskolans och grundskolans läroplan för att urskilja hur ämnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsväsendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillämpas för att synliggöra förskollärares utbildning angående barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommitténs uppdrag samt förslag till ett måldokument gällande de pedagogiska verksamheterna.