The ISO 9000-series is a set of quality standards created by the International Organization for Standardization. The series is intended to provide guidance to companies in the process of deploying an effective quality management system. The series includes the requirements standard ISO 9001. This standard contains requirements on how a quality management system should be designed and how companies generally must work with quality issues. When a quality management system is introduced, if wanted, a quality certification can be implemented.

Syftet med vår studien var att fördjupa oss inom fusionsteori och dess managementproblematik det innebär, i samband med en fusion. Genom att göra en simulerad fusion mellan Volvo PV och BMW hoppades vi kunna få förståelse för fusionsteori. Förutom detta granskade vi om uppköpet av Volvo PV från BMW:s sida innebär bättre synergieffekter för dessa bägge företagen och om samargbetet gynnar Volvo bättre än vad det gjorde med Ford. Vårt resultat visade att fusionen mellan BMW och Volvo skulle gynna båda företagen. Kvalitéer som de båda företagen besitter skulle stärka de båda varumärken jämtemot deras huvudkonkurrenter.

I denna studie avser vi att undersöka hur varumärken, främst de korporativa, kan förstärkas genom tillämpning av de olika country of origin strategierna i företagens varumärkesbyggande. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att utföra en kvalitativ undersökning av två fallföretag. Vi har samlat data till empirin i form av intervjuer, butiksobservationer, hemsidor samt diverse nedskriven dokumentation. I analysen tolkas sedan empirin i skenet av teorier kring varumärkesbyggande och country of origin. Genom att tillämpa effekterna av country of origin kan företag på ett effektivt sätt förstärka sitt varumärke.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kundorienteringen i företag påverkas av hårda värden. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod främst bestående av två fokusgrupper med säljare på Hennes & Mauritz (H&M) samt en mejlintervju med två representanter för H&M:s Sverigekontor. Slutsatser: Vi har kommit fram till att både kundorienteringen och den interna marknadsföringen i företag påverkas av hårda värden så till vida att de hårda värdena kan ses som en förutsättning för att båda fenomenen ska existera. Vi fann det påtagligt att det kan vara svårt att undvika hårda värden såsom försäljningsmål och vinstintresse i styrningen av IM som ett sätt att uppnå kundorientering eftersom dessa hårda faktorer kan anses vara de grundläggande orsakerna till att företag överhuvudtaget använder sig av desamma..

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns några organisationsformer som genom att underlätta och förbättra arbetet, är att föredra för biståndsorganisationer när det gäller genomförande av hjälparbete i u-länder. Därmed syftar uppsatsen också till att producera tips som kan vara användbara för biståndsorganisationer vid organisationsutveckling. Uppsatsen resulterade i en lista över de olika sätt som en hjälporganisations struktur påverkar dess arbete samt tips på vilka åtgärder som kan tas, under rubrikerna: arbetssätt, ledning, anställda, kunskapsarkivering och projektarbete. Enligt denna lista borde hjälporganisationer anpassa sin struktur enligt följande kriterier:· väldefinierad verksamhet· effektiva kommunikationskanaler· ta till vara på drivkraft, kunskap och erfarenheter· tydlig ansvarsfördelning.

Using the models from van Maanen and Schein (1977) and Dutton et al. (1994), we have been able to investigate the socialization process and organizational identification both from the organizational as well as the individual?s perspective. The link between these two perspectives establishes a better insight into the company?s actual socialization intentions and the individual?s identification with the firm.

Vårt syfte är att beskriva och analysera ekonomistyrningen hos dagstidningsföretag samt diskutera olika styrmodellers användbarhet. Vi har använt oss av ett abduktivt tillvägagångssätt och gjort en kvalitativ fallstudie med hjälp av intervjuer. Vi har utgått ifrån den teori som finns skriven om ekonomistyrning i tjänsteföretag samt ett par avhandlingar som behandlar tidningsföretag, dessa har sedan använts som den teoretiska bakgrunden i vår uppsats. Till vår empiri har vi intervjuat fyra dagstidningsföretag: Helsingborgs dagblad, Sydsvenskan, Skånska dagbladet och Skånemedia.De slutsatser vi har kommit fram till är att tidningsföretagen organisatorisk och lednings- och styrmässigt ser relativt lika ut. Det som skiljer de olika företagen åt är valet av styrverktyg, där de implementerat olika styrverktyg. Samtliga företag använder sig dock fortfarande av det mer traditionella styrverktyget budget..

Syfte:Vi ämnar undersöka hur företag som är i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnå ett starkt varumärke. För att närmare undersöka vilka utmaningar dessa företag ställs inför, har vi valt att utgå från studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumärke som väljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix på ett sätt där positioneringen genom etik integreras så kan trovärdighet nås och ett starkt varumärke skapas..

En explorativ studie har gjorts för att undersöka ett eventuellt förväntningsgap och dess effekter kring den nya rekommendationen för FoU mellan analytiker och redovisningsexperter. Det finns många tankar kring de nya redovisningsreglerna av FoU. Det väcker en diskussion kring fördelar och nackdelar med att aktivera och direkt kostnadsföra FoU-utgifter. Fou räknas som en immateriell tillgång vilket innefattar svårigheter att beräkna det framtida värdet för tillgången. De nya reglerna sägs ge en bättre matchning och bli ett rättvisare system.

Entreprenörer på den svenska riskapitamarknaden har länge hävdat att det är problem för företag i tidig fas att locka till sig kapital från investerare. Detta brukar benämnas the eguity gap. På senare tid har problemet också försökt förklaras utifrån brister hos efterfrågan av kapitalet, dvs entreprenörerna. Med detta menas då att entreprenörerna och deras projekt inte är investment ready. Vi har haft för avsikt att utreda vad investerarna anser om den svenska riskkapitalmarknaden för sådinvesteringar och vilka de vanligaste bristerna i de investeringsförslag, som inkommer till Venture Capital-företag och Affärsänglar, är.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur belöningssystemen är utformade i företag med skillnader i nationella ägarförhållanden. Detta exemplifieras med en jämförelse mellan svenskägda och amerikanskägda företag. Vi har använt oss av en deduktiv ansats genom hela uppsatsen. Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag. Vår insamlade data består av primär- och sekundärdata.

Vi har undersökt förväntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till är att det finns två olika förväntningsgap det vill säga ett uttalat förväntningsgap och ett omedvetet förväntningsgap. Förväntningsgapet är störst hos allmänheten och i mindre företag. Vi har också kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror på individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.

Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..

Många teorier utgår från att det går att åtskilja inre och yttre motivation, då den inre förklarar drivkrafter och behov som leder till handling, och den yttre beskriver hur omständigheter som belöningar och respons påverkar motivationen. Våra intervjuer har påvisat att uppdelningen mellan inre och yttre inte lämpar sig inom restaurangbranschen, då den ena skapar förutsättningar för den andra. De problem som inleder uppsatsen har fått en ny betydelse, då vi fått insikt att problemen istället är faktorer som hjälper branschen framåt genom motiverad personal. Det är därför högst relevant att ledare är väl insatta i vad det är som driver dess serveringspersonal, för att sedan med hjälp av yttre motivation ytterligare stimulera och utveckla och därav skapa en motiverad personalstyrka för att arbeta enligt restaurangens intresse..

Det övergripande syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera de val av belöningssystem för anställda som arbetar i team, som har gjorts vid SEB. Analysen bygger på material inhämtat genom intervjuer med chefer och anställda vid tre olika avdelningar inom företaget. Samtidigt som vår analys, byggd på vårt val av teoretisk referensram, tycks peka på att valen av belöningssystem vid två av de tre undersökta avdelningarna skulle kunna ifrågasättas, har våra respondenter inte uttryckt någon önskan om att radikalt förändra dagens belöningssystem. Vi anser därför att såväl företag som forskare bör fundera över vad syftet med användandet av belöningssystem är. Beroende på om man anser att belöningssystem primärt är till för att teammedarbetarna ska känna sig nöjda och motiverade, eller att belöningssystem är till för att öka teamens effektivitet och produktivitet, kan slutsatserna om hur man bör belöna team se olika ut..