Sök:

Sökresultat:

74 Uppsatser om Malmö - Sida 1 av 5

Utredning om möjligheten att simulera flöden i slurryrör

Projektet Àr gjort Ät Northland Resources AB som Àr ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt jÀrnmalmskoncentrat.Syftet med projektet Àr att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören Àr utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland fÄ bÀttre förstÄelse kring slitaget vilket pÄ sikt leder till en mer driftsÀker anlÀggning. Northland vill Àven kunna anvÀnda sig av simulering vid nykonstruktion för att bÀttre kunna sÀkerstÀlla tÀnkt funktion.En nulÀgesanalys av problemet Àr framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjÀnster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagslÀget inte finns nÄgon fÀrdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.

KvÀve och sprÀngÀmnesrester i LKABs malm-, grÄbergs- och produktflöden

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvÀrdera, dels andelen ej detonerat sprÀngÀmne vid gruvbrytning. LKAB anvÀnder emulsionssprÀngÀmne Kimulux R, frÄn Kimit AB. Detta sprÀngÀmne innehÄller ca 24 % totalkvÀve i form av natrium- och ammoniumnitrat. KvÀve pÄ malm, grÄberg och i vatten inom gruvomrÄdet kommer i huvudsak frÄn icke detonerat sprÀngÀmne. Det Àr inte sprÀngÀmnet i sig som ligger till grund för detta, snarare Àr det en rad yttre faktorer.

Effekter av en mer effektiv skuthantering: En undersökning av skuthantering - DMAB

Arbetet med denna studie gick ut pÄ att inventera vilka metoder som anvÀnts i Dannemora gruva av Dannemora Mineral AB (DMAB) gÀllande skuthanteringen under jord och ovan jord samt belysa och ge förslag pÄ hur skuthanteringen skulle kunna effektiviseras och eventuellt generera en ökad mÀngd fÀrdiga produkter och tillika högre intÀkter för företaget.Med en mer effektiv skuthantering med fokus pÄ separering av grÄberg och malm, bÄde under och ovan jord, hade DMAB erhÄllit mer fÀrdiga produkter och dÀrmed högre intÀkter. Uppsatsens resultat motiverar att en förstudie inleds i företaget. Tillkomsten av nya arbetsmoment innebÀr naturligtvis en kostnad men den torde vara liten och högst försvarlig i sammanhanget men mÄste utredas i den rekommenderade förstudien. Det handlar ocksÄ om andra besparingsaspekter som exempelvis minskade transport- och hanteringskostnader och i förlÀngningen Àven miljöbesparing, vilka dock ej Àr medtagna i den hÀr studien..

Serveringsvagn pÄ flygplan

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar Ă€r att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. DĂ€rför har vi dĂ„ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.

JÀrnvÀgen till LuleÄ

Denna undersökning syftar till att klarlÀgga den beslutsfattandeprocess som lÄg bakom byggandet av jÀrnvÀgen till LuleÄ i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer Àn 250 Är tidigare nÀr malmtillgÄngarna i Norrbotten blev kÀnda och de första försöken att exploatera dessa kom till stÄnd. Ganska snart insÄg man att transporten av malm till hamnstÀder som PiteÄ och LuleÄ var besvÀrlig samt ineffektiv dÄ dessa mestadels företogs med hjÀlp av ackjor och slÀdar. I och med att jÀrnvÀgar började byggas frÄn 1825 och framÄt sÄ kunde en lösning pÄ problemet skönjas och en mÀngd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset frÄn centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt pÄ grund av den rÄdande oviljan frÄn mellansvenska bruksÀgare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

Malmmikroskopering - en studie av sulfidmineral frÄn LÄngbantrakten, Bergslagen, Sverige

De sulfidgruvor belÀgna i LÄngbantrakten som studien behandlar ligger i den vÀstra delen av Bergslagen utanför Filipstad i VÀrmlands lÀn. Opaka mineral (malm) frÄn tvÄ mindre mineraliseringar, NÀset och Getberget, har studerats med malmmikroskop och mikrosond för att beskriva mineralogin i omrÄdet. BÄda omrÄdena domineras av olika (Cu-Fe-Pb-Zn)-sulfider, i NÀset av kopparkis (CuFeS2), blyglans (PbS) och zinkblÀnde ((Zn,Fe)S) och i Getberget av blyglans, zinkblÀnde, kubanit (CuFe2S3) och magnetkis (Fe1-xS). I NÀset finns en del mindre frekventa mineral, tvÄ olika faser av Co-pentlandit (en nickelrik och en utan nickel), gedigen Sb och Bi, (Ni-Co)-sulfid, breithauptit (NiSb) och magnetkis. Kubanit Àr Àven ett viktigt mineral som speglar mineraliseringens bildning.

Det attraktiva folkbiblioteket? En undersökning av anvÀndarna pÄ fyra bibliotek i Malmö

In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.

En idéstudie för skuthantering: LKAB, fjÀrrlastning

Studien inriktar sig pÄ att inventera vilka olika metoder som i dag finns pÄ marknaden för hantering av skut. Utöver detta sÄ har Àven en idéstudie gjorts för att ta fram förslag pÄ hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanlÀggning. Idag hanteras skuten pÄ produktionsomrÄden pÄ skutgaller som Àr belÀget ovanför slasen och med en fjÀrrstyrd skutknackare pÄ sidan. Gallret bestÄr av tvÄ öppningar med en balk mellan, mÄtten pÄ vardera öppningen Àr 1,1x1,2 meter. För att ta reda pÄ om potential finns för att Àndra skuthanteringen i LKAB har data samlats in frÄn fjÀrrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhÄllande till grÄberg.

Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter frÄn Kaunisvaara

Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.

Dannemora gruva : en verksamhet med lÄng historia och stor betydelse för det lokala samhÀllet

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Salvuppföljning: MÀtning och analys av skillnaden i indrift före och efter skrotning

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mÀta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mÀtdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprÀngsalvor för att kunna förbÀttra och effektivisera driften av orter. MÄlen med examensarbetet har varit att undersöka om lÀngden pÄ borrstÀngerna, antalet hÄl i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller grÄberg pÄverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fÀltstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget dÀr insamling av mÀtdata skedde, analys, jÀmförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen Àr det första steget i utvinningen av malm.

Transportoptimering i dagbrott: En fallstudie vid Boliden i Aitik

Gruvbrytning i dagbrott krÀver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hÄlla verksamheten lönsam krÀvs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det Àr dÀrför viktigt att de anvÀnds pÄ ett effektivt sÄ att maximal mÀngd malm kan produceras. Produktionen i en gruva Àr dynamisk till följd av att tillgÀngliga vÀgar, maskinkapaciteter, tillgÀngliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de mÄnga variablerna gör det svÄrt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, sÄsom exempelvis fördelning av truckar, ofta mÄste justeras nÀr förutsÀttningarna Àndras.Syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbÀttringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar Àr att (1) maximera totalt producerad mÀngd malm, (2) möta de dagliga produktionsmÄl för malm och grÄberg som finns för varje enskilt sprÀngomrÄde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

LuleÄ malmhamn

Uppsatsens syfte Àr att studera utvecklingen vid LuleÄ malmhamn under perioden 1888-1965 och dÀrvid fÀsta sÀrskild uppmÀrksamhet vid de tekniska ÄtgÀrderna som tagits för att kunna hantera utskeppningen av malm. Metoden som valts för ÀndamÄlet Àr kvalitativ. Tanken Àr att i och med denna studie kunna lyfta fram verksamheten pÄ Svartön för den betydelse som den haft för LuleÄ stads utveckling. Framförallt torde detta vara av vikt nÀr den i detta nu, hösten 2004, hÄller pÄ att försvinna under grÀvskopornas kraft och dynamitens dÄn..

Prediktion av jÀrnhalt: en multivariat studie av
processflödet i LKAB Malmbergets sovringsverk

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.

Prediktion av jÀrnhalt: en multivariat studie av processflödet i LKAB Malmbergets sovringsverk

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.

1 NĂ€sta sida ->