Sök:

Sökresultat:

74 Uppsatser om Malmö - Sida 2 av 5

Ett nytt lÀge för Kiruna - Medan marken spricker under Kiruna försvÄrar en spricka i Kirunas politiska ledning planeringen för att flytta staden

Det bÀsta alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer frÄn LKAB:s malmbrytning, Àr att genomgÄ en stadsomvandling dÀr Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara.Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd pÄ 50-60 Är nÀr malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett vÀl fungerande samhÀlle och det gÄr att undvika markdeformationer genom att skifta brytningsmetod i gruvan..

GrÄbergtransport: en studie av transportlösningar för Kiirunavaaras grÄberg

LKAB Àr en av vÀrldens ledande producenter av högförÀdlade jÀrnmalmsprodukter och en vÀxande leverantör av industrimineraler. För nÀrvarande bryter LKAB malm i Kiruna och Malmberget. Gruvan i Kiruna kallas Kiirunavaara och Àr vÀrldens största jÀrnmalmsgruva under jord. Den bestÄr av en strÀcka som ungefÀr motsvarar avstÄndet mellan Göteborg och Stockholm. I gruvan finns allt ifrÄn matsalar, kontor, personalutrymme till verkstÀder, krossar, styrcentraler samt transporthissar.

UnderhÄll av grÀvmaskiner i Aitikgruvan

UnderhÄll av maskinerna Àr en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhÄllsplanering och utförande gÄr det inte att bedriva denna verksamhet. UnderhÄllsplaneringen pÄ de stora grÀvlastarna Àr en viktig pusselbit för att produktionen av malm och grÄberg kan flyta pÄ utan störningar. UnderhÄll pÄ dessa giganter görs av naturliga skÀl dÀr maskinerna stÄr, nere i gruvan. Syftet med denna rapport Àr att analysera dagens underhÄll och komma med förslag pÄ förbÀttringar pÄ maskinen och underhÄllsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhÄll pÄ lastmaskinerna. Vi inriktade oss pÄ en specifik typ av lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen Àr en elektriskt driven grÀvmaskin som har en totalvikt pÄ 1 220ton och en skopkapacitet pÄ 110ton (43m3)..

Uppfordringsprocessen i LKAB Malmberget

LKAB Malmberget Àr en av de största jÀrnmalmsgruvorna i vÀrlden och i nulÀget ser framtidsutsikterna lysande ut. StÄlkonsumtionen ökar och priset pÄ jÀrnmalm stiger. Gruvan Àr i ett utvecklingsskede dÀr bygget av ett nytt pelletsverk pÄgÄr och likasÄ planering av en ny huvudnivÄ. Huvuduppgiften för uppfordringsanlÀggningen i Malmberget Àr att transportera malm frÄn gruvan till lagringsfickan Lappkyrkan och dÀrifrÄn förse verken med malm. Uppfordringen Àr en viktig del av produktionsflödet underjord, dÀr störningar och avbrott snabbt kan fÄ konsekvenser med ekonomiska följder.

Vilka visioner hade industrins företrÀdare i Norrbotten inför industri- och slöjdutstÀllningen i LuleÄ 1894?: hur planerades och genomfördes utstÀllningen?

Uppsatsens huvudsyfte var att utreda vilka visioner och tankar industrins företrÀdare hade inför LuleÄ Industri och SlöjdutstÀllning som genomfördes sensommaren 1894. En stor del av resultatet bygger pÄ min undersökning av hur utstÀllningen planerades och realiserades. Det var LuleÄ Fabriks- och Hantverksförening som ville marknadsföra lÀnet i samband med invigningen av norra stambanan. Norrbotten ansÄgs vara industriellt outvecklat i jÀmförelse med övriga Sverige. Genom utstÀllningen skulle utbildade industriinvesterare lockas till orten.

Estimeringsmetoder för vibrationsbaserade kvarnfyllnadsmÀtningar

Sönderdelning av malm Àr ett grundlÀggande steg i utvinningsprocessen för att separera vÀrdemineraler frÄn övrig sten. I Skandinavien anvÀnds oftast autogenkvarnar (AG) för malning. Effektiviteten i sönderdelningsprocessen Àr vÀldigt lÄg. Genom att kategorisera och övervaka parametrarna i processen kan den optimeras. I detta projekt undersöks indirekta mÀtmetoder för att bestÀmma fyllnadsgraden i malmkvarnarna, pÄ uppdrag av New Boliden AB.

Framtiden för ett brÀnsletillverkande företag

SammanfattningTitel: Framtiden för ett brĂ€nsletillverkande företag Seminariedatum: 2005-01-18 Ämne/Kur's: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Christian Hulteberg, 790308-4171 Michael Eriksson, 730508-2732 Handledare: Allan T. Malm Stefan Yard Nyckelord: Scenarioanaly's, Optionsstrategi, Williamson Syfte: Syftet med denna uppsat's Ă€r att finna en proces's för att ta fram framtidsoptioner i form av sdtrategier Ă„t ett brĂ€nsletillverkande företag i Sverige. Samt att med hjĂ€lp av denna proces's presentera en uppsĂ€ttning strategioptioner i form av en strategiportfölj. Metod: Egen utveckling av Williamsonsmetod för att fĂ„ fram optioner pĂ„ framtiden, baserad pĂ„ scenarioanaly's Empiri: Den empiri som anvĂ€nt's kommer i huvudsak ifrĂ„n vetenskapliga tidskrifter. Slutsatser: De huvudsakliga slutsatserna Ă€r att den metod som tagit's fram för att fĂ„ fram strategioptioner fungerar tillfredstĂ€llande och den presenterade optionsportföljen ger en bra position inför framtiden..

Teknikhistoria, en beskrivning av hur energibehovet löstes vid uppfordring av vatten och malm ur gruvorna.

Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen frĂ„n 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som anvĂ€ndes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta Ă€r att hĂ€r finns flera olika energikĂ€llor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan pĂ„ 1200 talet och har dĂ€rför satt sin prĂ€gel pĂ„ det samhĂ€lle som vĂ€xte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen.

Effektivt materialflöde i gruvindustrin - Förslag till styrregler och planeringsverktyg: En studie av malm- och grÄbergsflöde vid Boliden Mineral AB:s underjordsgruva i Kristineberg

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbÀrare/kanaler nÀmligen tal, ljud och musik. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ vilken typ av information som bÀst lÀmpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mÀta informationsförlusten under ett lyssningstest dÀr vi anvÀnt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har Àven dÄ vÀgt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstÄr vid bilkörning) och mÀtt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sÀgas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptÀckte i studien Àr kanalernas olika vÀrdesatser dÀr tal Àr den huvudsakliga informationsbÀraren och ljudet i större grad bidrar med kÀnsla.

Design och förÀdling av en liten och kustnÀra trÀdgÄrd :

2. SUMMARY A small garden exposed to a harsh coastal climate can be difficult to design. Limitations in space and in plant varieties increase the needs of an in-depth knowledge to achieve wanted goals. In this degree project the challenge has been to create a functional and position adapted garden for a very small beach house lot in Mölle, a little harbour village at the south coast of Kullaberg. ?Villa Malm?, is situated directly on the bedrock in a close settlement where the gardens, in most cases are very small and exposed to strong salty winds.

Konstruktion av mÀtsystem till labbkvarn

Detta examensarbete Àr en del av projektet MODPULP som Àr ett samarbete mellan Boliden och LuleÄ tekniska universitet. MÄlet Àr att simulera innehÄllet i de roterande kvarnar som mal malm inom gruvindustrin.Uppgiften i examensarbetet har varit att ta fram en mÀtutrustning för att mÀta den effekt som tillförs till innehÄllet i en kvarn under malning. Detta har genomförts genom att utgÄ frÄn en befintlig labbkvarn och till denna utveckla ett nytt mÀtsystem med tillhörande mjukvara för databehandling och kalibrering.Den tillförda effekten berÀknas utifrÄn uppmÀtt vridmoment och varvtal. De försök som har genomförts visar att systemet klarar av att mÀta bÄde vridmoment och varvtal med god noggrannhet. Teoretiska berÀkningar samt genomförda försök antyder en mÀtosÀkerhet för mÀtning av medelvridmomentet av ±0,2 Nm (motsvarande ca ±2 %).

Icke förnyelsebara risker : Svenska gruvbolags riskhantering av en eventuell framtida metallbrist

A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality.

Skolutvecklingen i Kiruna 1890-1934: en vandring frÄn ödemark till samhÀlle

Industrialiseringen av Sverige började under 1800-talet ta form och behovet av naturresurser ökade i och med det vilket ledde till att blickarna var tvungna att riktas mot nya horisonter. Att det blev just Kiruna som blev intressant var det faktum att dÀr i det omrÄdet fanns det naturresurser i form av malm, en fyndighet som skulle skÀnka dem möjligheter att fortsÀtta sin industrialisering med goda förutsÀttningar och med arbetsmöjligheter som resultat. 1890 fanns dÀr bara fjÀll, orörda vidder och samer med deras visten, 1904 hade redan ett samhÀlle etablerats och invÄnarantalet kommit upp i siffror kring 4000 personer, vandringen frÄn ödemark till vÀlorganiserat samhÀlle hade inletts. I och med industrialiseringens framfart utvecklades Àven skolvÀsendet, först nationellt och sedan som en följdeffekt av samhÀllet Kirunas grundande Àven dÀr. 1842 hade en folkskolestadga upprÀttats som bidrog till att alla dÀrmed skulle gÄ i skolan för att fÄ en allmÀn folkskolundervisning och det var nÄgot som direkt ansÄgs vara av vikt att följa i Kiruna.

Revisorns roll i mindre företag : Vilka effekter kan en eventuell avreglering av revisionsplikten fÄ?

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

PLASTHANTERINGEN I SVERIGE En kvalitativ studie om storstadskommunernas plasthantering utifr?n EU:s Plastdirektiv (EU) 2019/904

The aim of this essay is to examine the handling of plastic waste on a local level in the three municipalities of Gothenburg, Malm? and Stockholm. This is achieved with the help of guidance within the theory of Multi-level Governance. By applying the EU directive 2019/904, about disposable plastic, and examining the global plastic problem, the efforts to promote sustainable use, and recycling of plastic, is analyzed. The method involves a qualitative content analysis, where the 2022 waste plans of the three municipalities, ?Sveriges handlingsplan f?r plast? by the Government Office, and the 2019/904 EU directive constitutes the base of the study.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->