Sök:

Sökresultat:

122 Uppsatser om Malm malmmineral Lćngban Näset Getberget malmmikroskopering sulfider Bergslagen - Sida 2 av 9

Towards sustainable rural development in Bergslagen : mapping stakeholder opinions as base for action

De flesta politiska riktlinjer har idag en hÄllbar samhÀllsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebÀr att uppsatta mÄl för ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet ska nÄs i samverkan mellan aktörer frÄn olika sektorer och pÄ olika beslutsnivÄer. Att förstÄ vad det innebÀr pÄ lokal och regional nivÄ, och hur man kan nÄ de mÄlen, Àr inte sÄ enkelt. Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag som kan anvÀndas i arbetet med hÄllbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hÄllbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhÀllet.

Kunskapsutbyte pÄ LÀnsförsÀkringar Bergslagen - En effekt av belöningssystem?

By understanding which factors that affect individualsÂŽ will to share knowledge with others within an organization, companies can successfully develop a knowledge-based culture by influencing individualsÂŽ attitudes and behaviour concerning knowledge sharing. Several researchers claim that intrinsic motivational factors can consistently facilitate knowledge sharing between individuals within an organization. Other researchers also assert that extrinsic motivational factors, such as reward systems, might affect individuals? motivation to share knowledge. However, extrinsic motivational factorsÂŽ impact on knowledge sharing is a relatively unexplored field and more empirical studies are sought after.

Effekter av en mer effektiv skuthantering: En undersökning av skuthantering - DMAB

Arbetet med denna studie gick ut pÄ att inventera vilka metoder som anvÀnts i Dannemora gruva av Dannemora Mineral AB (DMAB) gÀllande skuthanteringen under jord och ovan jord samt belysa och ge förslag pÄ hur skuthanteringen skulle kunna effektiviseras och eventuellt generera en ökad mÀngd fÀrdiga produkter och tillika högre intÀkter för företaget.Med en mer effektiv skuthantering med fokus pÄ separering av grÄberg och malm, bÄde under och ovan jord, hade DMAB erhÄllit mer fÀrdiga produkter och dÀrmed högre intÀkter. Uppsatsens resultat motiverar att en förstudie inleds i företaget. Tillkomsten av nya arbetsmoment innebÀr naturligtvis en kostnad men den torde vara liten och högst försvarlig i sammanhanget men mÄste utredas i den rekommenderade förstudien. Det handlar ocksÄ om andra besparingsaspekter som exempelvis minskade transport- och hanteringskostnader och i förlÀngningen Àven miljöbesparing, vilka dock ej Àr medtagna i den hÀr studien..

Serveringsvagn pÄ flygplan

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar Ă€r att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. DĂ€rför har vi dĂ„ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.

Konsten att skapa lojalitet nÀr man sÀljer luft. : ? En kvalitativ undersökning om kundlojalitet hos lantbrukare inom bank och försÀkringsbranschen.

: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och undersöka kundlojaliteten inom LÀnsförsÀkringar Bergslagen samt ge förslag pÄ taktiska ÄtgÀrder som företaget kan anvÀnda sig av vid utformandet av sin marknadskommunikation för att vidare utveckla och bibehÄlla lojaliteten hos sina lantbrukskunder..

Egenskaper som pÄverkar hÀnsynsarealer och drivningsförhÄllanden pÄ föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förÀndringar inom Sveaskog

I föreliggande arbete presenteras hur olika egenskaper som pÄverkar hÀnsynsarealer och drivningsförhÄllanden vid föryngringsavverkning förvÀntas variera över tiden och för olika delar av Sveaskogs skogsinnehav. Egenskaper som studerats Àr grÀnsstrÀcka mot andra Àgoslag, bÀrighet, ytstruktur, lutning, fuktighet, avstÄnd till vÀg, avdelningsstorlek, avdelningsform (areal/omkrets), antal polygoner per avdelning samt inslag av smÄimpediment GrÀnsstrÀckan mot andra Àgoslag studerades mot myrimpediment, bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark och Äkermark. BerÀkningar gjordes pÄ fyra olika omrÄden. I grova drag kan omrÄdena sÀgas motsvara Norrbottens lÀn, VÀsterbottens lÀn, Bergslagen samt Götaland. I de tvÄ nordligaste omrÄdena studerades hur förhÄllande berÀknas vara idag samt om lO, 30 och 50 Är, och i de tvÄ sydligaste omrÄdena studerades hur förhÄllandena berÀknas vara idag samt om lO, 20 och 40 Är.

JÀrnvÀgen till LuleÄ

Denna undersökning syftar till att klarlÀgga den beslutsfattandeprocess som lÄg bakom byggandet av jÀrnvÀgen till LuleÄ i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer Àn 250 Är tidigare nÀr malmtillgÄngarna i Norrbotten blev kÀnda och de första försöken att exploatera dessa kom till stÄnd. Ganska snart insÄg man att transporten av malm till hamnstÀder som PiteÄ och LuleÄ var besvÀrlig samt ineffektiv dÄ dessa mestadels företogs med hjÀlp av ackjor och slÀdar. I och med att jÀrnvÀgar började byggas frÄn 1825 och framÄt sÄ kunde en lösning pÄ problemet skönjas och en mÀngd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset frÄn centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt pÄ grund av den rÄdande oviljan frÄn mellansvenska bruksÀgare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

Det attraktiva folkbiblioteket? En undersökning av anvÀndarna pÄ fyra bibliotek i Malmö

In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.

En idéstudie för skuthantering: LKAB, fjÀrrlastning

Studien inriktar sig pÄ att inventera vilka olika metoder som i dag finns pÄ marknaden för hantering av skut. Utöver detta sÄ har Àven en idéstudie gjorts för att ta fram förslag pÄ hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanlÀggning. Idag hanteras skuten pÄ produktionsomrÄden pÄ skutgaller som Àr belÀget ovanför slasen och med en fjÀrrstyrd skutknackare pÄ sidan. Gallret bestÄr av tvÄ öppningar med en balk mellan, mÄtten pÄ vardera öppningen Àr 1,1x1,2 meter. För att ta reda pÄ om potential finns för att Àndra skuthanteringen i LKAB har data samlats in frÄn fjÀrrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhÄllande till grÄberg.

Mining for culture : performance arts center StÀllberg?s Mine

This degree project summarizes five years of education at the landscape architecture program at the Swedish University of Agriculture Sciences, SLU, Alnarp and the School of architecture at Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm. The project has been carried out by Lovisa Berg and Per Crona in collaboration with DRIFT Scenkonst. This master project is based on the ongoing transformation of a former mining site in StÀllberg, Bergslagen situated in central Sweden. The organization DRIFT is in the process of recreating to former industrial mining site as a green cultural center. Their field of artistic examination concerns existential questions connected to the site. The aim is to offer a place for both performing and experiencing contemporary performing arts in Bergslagen. Our objective is to contribute to the growth of the performing arts project and to demonstrate in concrete terms how a conversion of a mining area can be completed, while taking into account both its history and its new function.

Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter frÄn Kaunisvaara

Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.

Dannemora gruva : en verksamhet med lÄng historia och stor betydelse för det lokala samhÀllet

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Salvuppföljning: MÀtning och analys av skillnaden i indrift före och efter skrotning

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mÀta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mÀtdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprÀngsalvor för att kunna förbÀttra och effektivisera driften av orter. MÄlen med examensarbetet har varit att undersöka om lÀngden pÄ borrstÀngerna, antalet hÄl i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller grÄberg pÄverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fÀltstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget dÀr insamling av mÀtdata skedde, analys, jÀmförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen Àr det första steget i utvinningen av malm.

Trakthyggesfria skogsbrukssÀtt : kunskap, förutsÀttningar och attityder

Forestry has three main aspects to take into consideration today; economical, ecological and socio-cultural. In order to reach the broad policy goals for sustainable forest management, an increased variety of management approaches are requested. Today clear-cutting is the only method used in 96 % of the managed forests in Sweden. The Swedish National Board of Forestry has therefore initiated a project in order to investigate and develop Continuous Cover Forestry (CFF). This study is a part of this project.

Transportoptimering i dagbrott: En fallstudie vid Boliden i Aitik

Gruvbrytning i dagbrott krÀver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hÄlla verksamheten lönsam krÀvs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det Àr dÀrför viktigt att de anvÀnds pÄ ett effektivt sÄ att maximal mÀngd malm kan produceras. Produktionen i en gruva Àr dynamisk till följd av att tillgÀngliga vÀgar, maskinkapaciteter, tillgÀngliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de mÄnga variablerna gör det svÄrt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, sÄsom exempelvis fördelning av truckar, ofta mÄste justeras nÀr förutsÀttningarna Àndras.Syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbÀttringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar Àr att (1) maximera totalt producerad mÀngd malm, (2) möta de dagliga produktionsmÄl för malm och grÄberg som finns för varje enskilt sprÀngomrÄde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->