Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Malmö stads jämställdhetsarbete har, liksom mångfaldsarbetet, pågått under enlång tid. I en stad som Malmö där det finns många olika nationaliteter ärmångfaldsarbetet och integrationsfrågan extra viktig. Intersektionalitet skullekunna vara ett perspektiv som möjligen kunde påskynda och förbättra arbetet förallas jämlika värde. Genom att analysera Malmö stads jämställdhets- ochmångfaldsplaner diskursivt samt att intervjua förvaltnings/personalchefer på olikaförvaltningar inom Malmö stad vill vi undersöka hur arbetet med dessa frågor serut idag och ifall intersektionalitet kan och borde genomsyra arbetet mera. Eftergenomgången kartläggning kan konstateras att normtänkandet är starkt.

This is a study of Eyvind Johnson?s novel Stad i ljus from 1928, first published in French as Lettre recommandée, 1927. The purpose has been to prove that motives, themes and narrative techniques characteristic to Johnson?s later writings is present as early as in this novel from the twenties. In the novel as well as in the contemporary short stories Johnson starts to explore the symbiosis between living, traveling and writing and begins to use metafictionality as a method to approach autobiographical material.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.

Undersökningen syftar till att få svar på frågor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, på kommunal nivå i Malmö stad. Med fokus på den fysiska planeringens roll ställer jag följande frågeställningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel från Malmö stad? hur hanterar man uteliggare på kommunal nivå, med exempel från Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer på kommunal nivå för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel från Malmö stad? Genom litteraturstudier, som står för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frågeställningarna från olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med Skånes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhåll (Gatukontoret) i Malmö stad, står tillsammans med observationer för undersökningens exempel från Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

Gruvbrytning i dagbrott kräver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hålla verksamheten lönsam krävs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det är därför viktigt att de används på ett effektivt så att maximal mängd malm kan produceras. Produktionen i en gruva är dynamisk till följd av att tillgängliga vägar, maskinkapaciteter, tillgängliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de många variablerna gör det svårt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, såsom exempelvis fördelning av truckar, ofta måste justeras när förutsättningarna ändras.Syftet med den här studien är att kartlägga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbättringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar är att (1) maximera totalt producerad mängd malm, (2) möta de dagliga produktionsmål för malm och gråberg som finns för varje enskilt sprängområde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

Uppsatsens syfte är att studera utvecklingen vid Luleå malmhamn under perioden 1888-1965 och därvid fästa särskild uppmärksamhet vid de tekniska åtgärderna som tagits för att kunna hantera utskeppningen av malm. Metoden som valts för ändamålet är kvalitativ. Tanken är att i och med denna studie kunna lyfta fram verksamheten på Svartön för den betydelse som den haft för Luleå stads utveckling. Framförallt torde detta vara av vikt när den i detta nu, hösten 2004, håller på att försvinna under grävskopornas kraft och dynamitens dån..

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för män som misshandlar och kränker kvinnor i nära relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för män. Vi har belyst problemet mäns våld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, där genusbegreppet ingår i en av dem..

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininställningar. Inställningarna har anpassats så att även inkommande malm bestående av mycket gråberg har en tillfredsställande järnhalt när godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma inställningar används oavsett järnhalt i inkommande råmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del på svårigheten att bedöma vilken järnhalt den inkommande malmen har. Då flöden in till sovringsverket består av mycket grovt gods och höga tonnage är kontinuerliga provtagningar för analys av järnhalt idag inte genomförbara.

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininställningar. Inställningarna har anpassats så att även inkommande malm bestående av mycket gråberg har en tillfredsställande järnhalt när godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma inställningar används oavsett järnhalt i inkommande råmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del på svårigheten att bedöma vilken järnhalt den inkommande malmen har. Då flöden in till sovringsverket består av mycket grovt gods och höga tonnage är kontinuerliga provtagningar för analys av järnhalt idag inte genomförbara.

Ordet attraktiv stad används dagligen, men själva begreppet är komplex och svårdefinierat. Å ena sidan den är stark kopplad till individens egen uppfattning och åt andra sidan rymmer den många olika faktorer. Utifrån litteratur som studerades så framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad är svår att planera om inte begreppet fastställs. Det finns många teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen fastställd teori eller konkret definition på vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller äldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv småstad.

Påverkansmöjligheterna i ett representativt system är normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte är att precisera hur Västerås stad förhåller sig till två idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen är att betrakta som ett närmande eller avvikande från Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta påverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samråd, allmänhetens frågestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samråd och allmänhetens frågestund betraktas som meningsfulla och som ett närmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett närmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att det i princip krävs att medborgaren är berörd av en fråga för att inkluderas inför en beslutsprocess.