Sök:

Sökresultat:

2027 Uppsatser om Malmö stad - Sida 2 av 136

Mannen som satte skrÀck i en stad

Syfte. VÄrt huvudsakliga syfte bestÄr i att se hur Aftonbladet och Nerikes Allehanda portrÀtterat Eliasson samt att ta fram tÀnkbara förklaringar till varför framstÀllningen ser ut som den gör? För att besvara detta avser vi utgÄ ifrÄn en rad grundlÀggande frÄgestÀllningar..

En Drogfri Framtid

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete dÀr tvÄ punkter handlar om skolan. VÄrt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats pÄ ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer pÄ fyra olika skolor och en intervju med en anstÀlld pÄ Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat vÀl dÄ rektorerna inte anvÀnder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete pÄ skolorna..

Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter frÄn Kaunisvaara

Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.

Att fysiskt utforma en attraktiv stadsdel : en strategiplan över Salöts södra udde

I planeringssammanhang Àr det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet Àr svÄrdefinierat. Dels dÀrför att det Àr starkt kopplat till individens egna vÀrderingar, men ocksÄ dÀrför att begreppet bestÄr av mÄnga faktorer. Det Àr dÀrför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns mÄnga teoretiker som forskat inom omrÄdet, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition pÄ vad som utgör en attraktiv stad.

Dannemora gruva : en verksamhet med lÄng historia och stor betydelse för det lokala samhÀllet

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Salvuppföljning: MÀtning och analys av skillnaden i indrift före och efter skrotning

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mÀta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mÀtdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprÀngsalvor för att kunna förbÀttra och effektivisera driften av orter. MÄlen med examensarbetet har varit att undersöka om lÀngden pÄ borrstÀngerna, antalet hÄl i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller grÄberg pÄverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fÀltstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget dÀr insamling av mÀtdata skedde, analys, jÀmförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen Àr det första steget i utvinningen av malm.

Är det möjligt med kultur i Jönköping? : En studie baserad pĂ„ tre organisationers kommunikation kring kulturens roll i Jönköpings stadskĂ€rneutveckling.

Kultur som en strategi för tillvÀxt i en stad blir sÄledes allt mer vanlig, dock saknas en mer ingÄende studie kring Jönköping som stad..

JÀmförelseprojektets pÄverkan - en fallstudie av Malmö stad

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilken pÄverkan JÀmförelseprojektet har pÄ Malmö stads arbete med benchmarking. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har en kvalitativ fallstudie genomförts. En blandning av deduktiv och induktiv ansats har möjliggjort att arbetet med teori och empiri har kunnat utföras parallellt. Den teoretiska referensramen belyser problematiken utifrÄn olika synvinklar. Dels förklaras benchmarking men ocksÄ centrala delar som nyckeltal, lÀrande och organisationskultur.

Dans och drama : Hur fungerrar de som pedagogiskt verktyg i en mindre stad?

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrare arbetar med dans och drama i en mindre stad i vÀsterbottens inland eftersom dans och drama nÀmns i lÀroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

?? det Àr bara kÀrlek för mig? - Unga kvinnors berÀttelser om att vara normbrytande gÀllande sexualitet i en mindre stad

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Utformning och dimensionering av ett flyttbart miljöhus i VÀxjö stad

BefolkningstillvÀxten medför att fler och större skolverksamheter blir aktuellt i Sverige. Byggnationer medför att den befintliga kÀllsorteringen kan förhindras vilket skapar ett behov av ett tillfÀlligt miljöhus under byggnationen.Rapporten presenterar ritningar, berÀkningar samt en enkÀtundersökning om miljöhus i VÀxjö stad. InnehÄllet byggs pÄ teori kring bygglov, sopsorteringens historia, renhÄllningens rÄd och rekommendationer, egenskaper hos material samt berÀkningsmetoder.För miljöhusets konstruktionselement anvÀnds trÀ som takstolsmaterial och stÄl för resterande bÀrande element. Miljöhuset ska med enkla hjÀlpmedel kunna förflyttas inom VÀxjö stad. Utformningen och de förutsÀttningar som krÀvs för ett tillfÀlligt bygglov för miljöhuset presenteras..

Mölndals centrum : stadsförnyelse i en svensk förstad

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag.

Att fysiskt utforma en attraktiv stadsdel - en strategiplan över Salöts södra udde

I planeringssammanhang Àr det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet Àr svÄrdefinierat. Dels dÀrför att det Àr starkt kopplat till individens egna vÀrderingar, men ocksÄ dÀrför att begreppet bestÄr av mÄnga faktorer. Det Àr dÀrför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns mÄnga teoretiker som forskat inom omrÄdet, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition pÄ vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och bestÄndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Förr hade man the talk: om ungdomars vardagliga sexualkunskap pÄ internet

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Kvinna eller Svensk? En studie om Malmö stads jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbete

Malmö stads jÀmstÀlldhetsarbete har, liksom mÄngfaldsarbetet, pÄgÄtt under enlÄng tid. I en stad som Malmö dÀr det finns mÄnga olika nationaliteter ÀrmÄngfaldsarbetet och integrationsfrÄgan extra viktig. Intersektionalitet skullekunna vara ett perspektiv som möjligen kunde pÄskynda och förbÀttra arbetet förallas jÀmlika vÀrde. Genom att analysera Malmö stads jÀmstÀlldhets- ochmÄngfaldsplaner diskursivt samt att intervjua förvaltnings/personalchefer pÄ olikaförvaltningar inom Malmö stad vill vi undersöka hur arbetet med dessa frÄgor serut idag och ifall intersektionalitet kan och borde genomsyra arbetet mera. EftergenomgÄngen kartlÀggning kan konstateras att normtÀnkandet Àr starkt.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->