De sulfidgruvor belägna i Långbantrakten som studien behandlar ligger i den västra delen av Bergslagen utanför Filipstad i Värmlands län. Opaka mineral (malm) från två mindre mineraliseringar, Näset och Getberget, har studerats med malmmikroskop och mikrosond för att beskriva mineralogin i området. Båda områdena domineras av olika (Cu-Fe-Pb-Zn)-sulfider, i Näset av kopparkis (CuFeS2), blyglans (PbS) och zinkblände ((Zn,Fe)S) och i Getberget av blyglans, zinkblände, kubanit (CuFe2S3) och magnetkis (Fe1-xS). I Näset finns en del mindre frekventa mineral, två olika faser av Co-pentlandit (en nickelrik och en utan nickel), gedigen Sb och Bi, (Ni-Co)-sulfid, breithauptit (NiSb) och magnetkis. Kubanit är även ett viktigt mineral som speglar mineraliseringens bildning.

In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.

Studien inriktar sig på att inventera vilka olika metoder som i dag finns på marknaden för hantering av skut. Utöver detta så har även en idéstudie gjorts för att ta fram förslag på hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanläggning. Idag hanteras skuten på produktionsområden på skutgaller som är beläget ovanför slasen och med en fjärrstyrd skutknackare på sidan. Gallret består av två öppningar med en balk mellan, måtten på vardera öppningen är 1,1x1,2 meter. För att ta reda på om potential finns för att ändra skuthanteringen i LKAB har data samlats in från fjärrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhållande till gråberg.

Examensarbetet går ut på att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna från den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens län. Företaget Northland Resources planerar att påbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och därefter skeppa ut det från hamnen. De första åren handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per år, men siktet är inställt på att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per år. På grund av företagets brytning kommer ökningen av vägtransporter mellan främst Kaunisvaara och Svappavaara (där omlastning till järnväg sker) öka markant. För att bibehålla ett fungerande transportnät bör transportinfrastrukturen utökas på ett eller annat sätt, och ett bra sätt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bäst för hela samhället är att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet är inriktat främst på att göra en analys över transportalternativen järnväg eller elväg, jämfört med referensalternativet baserat på vanlig väg med konventionella lastbilar.

Den svenska järnindustrin har en många hundraårig lång tradition och järn har under stora dela av tiden varit en av landets främsta exportvaror. Järnindustrin har därför spelat en viktig roll för såväl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den äldsta järnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, närmare bestämt i orten Dannemora. Där har järnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har även, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgångsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har även varit känt och eftertraktat på både den nationella och internationella marknaden och det är tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den här uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestående av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara på hur en verksamhet som Dannemora gruva med lång historia har betydelse för det lokala samhället.

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mäta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mätdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprängsalvor för att kunna förbättra och effektivisera driften av orter. Målen med examensarbetet har varit att undersöka om längden på borrstängerna, antalet hål i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller gråberg påverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fältstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget där insamling av mätdata skedde, analys, jämförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen är det första steget i utvinningen av malm.

Gruvbrytning i dagbrott kräver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hålla verksamheten lönsam krävs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det är därför viktigt att de används på ett effektivt så att maximal mängd malm kan produceras. Produktionen i en gruva är dynamisk till följd av att tillgängliga vägar, maskinkapaciteter, tillgängliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de många variablerna gör det svårt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, såsom exempelvis fördelning av truckar, ofta måste justeras när förutsättningarna ändras.Syftet med den här studien är att kartlägga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbättringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar är att (1) maximera totalt producerad mängd malm, (2) möta de dagliga produktionsmål för malm och gråberg som finns för varje enskilt sprängområde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

Uppsatsens syfte är att studera utvecklingen vid Luleå malmhamn under perioden 1888-1965 och därvid fästa särskild uppmärksamhet vid de tekniska åtgärderna som tagits för att kunna hantera utskeppningen av malm. Metoden som valts för ändamålet är kvalitativ. Tanken är att i och med denna studie kunna lyfta fram verksamheten på Svartön för den betydelse som den haft för Luleå stads utveckling. Framförallt torde detta vara av vikt när den i detta nu, hösten 2004, håller på att försvinna under grävskopornas kraft och dynamitens dån..

Cannabis har länge använts som medicinalväxt. Genom att läkemedlet Sativex 2011 godkändes av läkemedelsverket för förskrivning gavs ett allmänt erkännande av att Cannabis kan användas för sina terapeutiska egenskaper. Då det saknas en sammanställning av området på svenska är syftet med det här arbetet att belysa inverkan av förädlingsarbete, odlingstekniska åtgärder och andra metoder som rör framställningen av det botaniska råmaterial (BRM) som kan vidareförädlas till cannabisbaserade mediciner (CBM). Växten och dess bioaktiva substanser beskrivs också översiktligt. Slutsatsen efter att ha undersökt material som publicerats i ämnet är att både förädlingsarbete och odlingsteknik till stor del avgör både kvantitet av och kvalitet på de bioaktiva substanserna hos Cannabis..

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininställningar. Inställningarna har anpassats så att även inkommande malm bestående av mycket gråberg har en tillfredsställande järnhalt när godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma inställningar används oavsett järnhalt i inkommande råmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del på svårigheten att bedöma vilken järnhalt den inkommande malmen har. Då flöden in till sovringsverket består av mycket grovt gods och höga tonnage är kontinuerliga provtagningar för analys av järnhalt idag inte genomförbara.

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininställningar. Inställningarna har anpassats så att även inkommande malm bestående av mycket gråberg har en tillfredsställande järnhalt när godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma inställningar används oavsett järnhalt i inkommande råmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del på svårigheten att bedöma vilken järnhalt den inkommande malmen har. Då flöden in till sovringsverket består av mycket grovt gods och höga tonnage är kontinuerliga provtagningar för analys av järnhalt idag inte genomförbara.

Det bästa alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer från LKAB:s malmbrytning, är att genomgå en stadsomvandling där Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara.Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd på 50-60 år när malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett väl fungerande samhälle och det går att undvika markdeformationer genom att skifta brytningsmetod i gruvan..

Arbetet undersöker grafikkortets lämplighet att tolka L-system i realtid. L-system är ett strängomskrivningssystem som beskriver strukturen hos botaniska former. Lsystem tolkas med hjälp av sköldpaddstolkningen för att få en geometrisk tolkning. För att utvärdera om grafikkortet är lämpat att tolka L-system i realtid har två system implementerats. Det ena systemet tolkar L-system på processorn och det andra systemet tolkar L-system på grafikkortet.

LKAB är en av världens ledande producenter av högförädlade järnmalmsprodukter och en växande leverantör av industrimineraler. För närvarande bryter LKAB malm i Kiruna och Malmberget. Gruvan i Kiruna kallas Kiirunavaara och är världens största järnmalmsgruva under jord. Den består av en sträcka som ungefär motsvarar avståndet mellan Göteborg och Stockholm. I gruvan finns allt ifrån matsalar, kontor, personalutrymme till verkstäder, krossar, styrcentraler samt transporthissar.

Underhåll av maskinerna är en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhållsplanering och utförande går det inte att bedriva denna verksamhet. Underhållsplaneringen på de stora grävlastarna är en viktig pusselbit för att produktionen av malm och gråberg kan flyta på utan störningar. Underhåll på dessa giganter görs av naturliga skäl där maskinerna står, nere i gruvan. Syftet med denna rapport är att analysera dagens underhåll och komma med förslag på förbättringar på maskinen och underhållsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhåll på lastmaskinerna. Vi inriktade oss på en specifik typ av lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen är en elektriskt driven grävmaskin som har en totalvikt på 1 220ton och en skopkapacitet på 110ton (43m3)..