Sök:

Sökresultat:

113 Uppsatser om Malmö Aviation - Sida 8 av 8

TillstÄndsbedömning av jÀrnvÀgsbroar: inverkan av dynamisk last pÄ trÄgbroar av betong

DÄ Malmbanan, jÀrnvÀgen mellan Narvik och LuleÄ, uppgraderades till 30 tons axellast bedömdes de befintliga jÀrnvÀgsbroarnas bÀrförmÄga genom klassningsberÀkningar. Detta resulterade i att ett antal broar behövde förstÀrkas. I klassningsberÀkningar anvÀnds olika laster som pÄverkar bron, dÀribland bromslast och dynamisk lastpÄverkan. Den dynamiska lastpÄverkan uppskattas genom att anvÀnda en dynamisk lastfaktor rÀknas fram, och för bromslasten ges grova riktvÀrden. En minskning av dessa uppskattade vÀrden kan leda till att mÄnga broar kan klassificeras för högre laster.

Flygskatt - Ett lÀmpligt styrmedel?

Titel: Flygskatt ? ett lÀmpligt styrmedel? NivÄ: Kandidatuppsats i Service Management, Maj 2006 Författare: Sanja Agbaba, Anne-Sofie Persson, Seda Yazici Institution: Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg Handledare: Sumi Park och Mikael Bergmasth Problematisering: UtslÀppsproblemen Àr ett globalt dilemma som berör alla branscher inte bara nationellt men Àven internationellt. DÀrför har ett arbete inom luftfartsorganet ICAO satts igÄng med förhoppningar om att kunna kontrollera möjligheterna med utslÀppshandel för flyg. RÄdet har inom EU efterfrÄgat ett lagförslag frÄn kommissionen. Det hÀr har, i sin tur, lett till att kommissionen har utnÀmnt en arbetsgrupp dÀr bland annat Sverige Àr med för att arbeta fram ett lagförslag Syfte: VÄrt syfte med undersökningen Àr att beskriva, analysera och diskutera inverkan som flygskatter kan ha pÄ en bransch inom servicesektorn.

Det tysta sprÄket

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

Utökad timplan i matematik - Och systemets tröghet; Extended timetable in mathematics And system interia

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

Kapacitetsanalys av LKABs logistiksystem

Mineralkoncernen LKAB, Luossavaara Kiirunavaara AktieBolag, befinner sig för tillfÀllet i en expansiv period. Företaget opererar pÄ en marknad som under senare Är haft en ordentlig tillvÀxt. Denna tillvÀxt kan bland annat hÀrledas till att Kina utökar byggandet av masugnar och importerar stora mÀngder jÀrnmalm till dessa ugnar. I och med denna marknadssituation finns planer pÄ att öka produktionsnivÄerna. Dock finns det vissa hinder till den tÀnkta produktionsökningen.

Fallet Enbom: en studie av Norrbottenspressens rapportering

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), NorrlĂ€ndska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) Ă„t i rapporteringen gĂ€llande den sĂ„ kallade Enbomprocessen under Ă„r 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning pĂ„verkade rapporteringen. Uppsatsen har avgrĂ€nsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten dĂ„ Norrbottens lĂ€n var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska lĂ€ge Ă€r intressant. NĂ€rheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dĂ„tida politiska situationen i Norrbotten dĂ„ detta lĂ€n var det överlĂ€gset kommunisttĂ€taste i Sverige. Fokus i tidshĂ€nseende ligger pĂ„ februari 1952 dĂ„ Fritiof Enbom greps och augusti mĂ„nad samma Ă„r, dĂ„ domarna i mĂ„let förkunnades.

Sovjetiska krigsfÄngar i Norge under Andra vÀrldskriget

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var lÄg nÀr anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gÄtt ut pÄ att inte reta upp nÄgon av stormakterna. DÀrför var den norska regeringen inte beredd pÄ ett anfall frÄn Nazityskland. Mellan Ären 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfÄngar som sÀndes till Norge.

KLIENT, PERSONLIGT OMBUD OCH EMPOWERMENT

Genom studien har jag kommit fram till att det nĂ€ra samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebĂ€r att informanterna upplever sin vardag bĂ€ttre, sedan de fick tillgĂ„ng till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fĂ„tt ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bĂ€ttre förutsĂ€ttningar vid myndighetskontakter nĂ€r deras personliga ombud hjĂ€lper dem med detta. Det positiva bemötandet frĂ„n de personliga ombuden Ă€r A och O, klienterna kĂ€nner sig bĂ„de sedda och förstĂ„dda. Även dĂ„ mina informanter och de personliga ombuden har olika Ă„sikter, kan de resonera.

<- FöregÄende sida