Inledning: I Sverige finns det ett stort kommersiellt intresse för ishockey och fotboll. Man får ofta höra om goda sportsliga insatser från spelare men sällan om personerna med makt vid sidan av planen. Vi studerar Sports management och har därför intresserat oss för att undersöka en bransch som vi möjligtvis kommer arbeta inom i framtiden.Syfte: En verkställande direktör har rollen med mest makt och högsta befogenhet i den dagliga verksamheten i en organisation. Vd:arna har även en central roll i idrottsorganisationer. Syftet med studien var att utifrån vd:arnas egna subjektiva beskrivning undersöka hur rollen som vd ser ut och vilka olika aspekter som måste beaktas i det dagliga arbetet, samt hur och vilket ledarskap som tillämpas.Frågeställningar: Hur ser arbetet ut och vilka ansvarsområden finns för en vd/klubbchef inom en ishockey-/fotbollsklubb? Vilket ledarskap tillämpas av vd:arna/klubbcheferna? Vilka är de största svårigheterna och utmaningarna samt vad påverkar vd:arnas/klubbchefernas ledarskap?Metod: Vi har genomfört sex stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verkställande direktörer, klubbdirektörer och klubbchefer för elitishockey- och elitfotbollsklubbar.Empiri och slutsats: Studien visar att det fanns en gemensam uppfattning om vad ledarskap är, och hur det utfördes av våra respondenter.

Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan är komplex och att medierna är politiserade. Syftet med denna studie är att belysa journalisters syn på deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar på verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgången till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillämpats, med åtta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som är svår att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt från ramar som vi i västvärlden är vana vid. De åtta journalister som deltog i min studie hade varierande åsikter om yttrandefrihet..

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper.

Studiens syfte är att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och därigenom lyfta fram strategiska förslag inom området. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anställda och en innehållsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhållande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats från kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fält och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet. Det framgår att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar målgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte någon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.

Tidigare forskning som ligger till grund för denna studie belyser bland annat faktorer som påverkar ingång i och avhopp från högerextrema grupperingar samt processer som rör attitydförändring i relation till detta. Det finns även forskning som belyser professionellas olika förutsättningar för att arbeta med klientgruppen och med förändringsarbete. Vidare belyses möten mellan professionell och klient med fokus på förhållningssätt och makt samt strategier för att bemöta högerextremister. Baserat på denna forskning har vi identifierat en kunskapslucka för forskning rörande hur allt detta uppfattas av de professionella som i praktiken möter klientgruppen. Syftet med denna studie är att få en förståelse för professionellas föreställningar om sin roll i processer som rör attitydförändring hos klienter. Fokus för studien är professionella som i sitt arbete möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller som valt att hoppa av högerextrema grupper.

TITEL: Lika makt oavsett kön  FÖRFATTARE: Felicia Jarl & My NilssonHANDLEDARE: Thomas KarlssonEXAMINATOR: Petter Boye PROGRAM: Ekonomprogrammet och Detaljhandel & Service ManagementKURS: Företagsekonomi III ? Examensarbete 2FE71ENIVÅ: Kandidatuppsats, 15 hp  SYFTE: Syftet med studien är att studera styrelsesammansättningen, med avseende på kön, inom detaljhandel- och finansbranschen. Vi vill även belysa samt studera sambandet mellan kvinnlig representation i styrelserna och branschernas kunder samt anställda.  METOD: För att kunna uppfylla studiens syfte har vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Vi har genomfört statistiska tester samt kvalitativa intervjuer med fyra respondenter från näringslivet. Materialet användes sedan för att förklaras med hjälp av teorier för att slutligen kunna svara på studiens forskningsfrågor och för att studiens syfte skulle kunna uppfyllas. SLUTSATS: Kvinnlig representation har ökat mellan åren 2002 och 2014, vi kan alltså se en positiv trend som visar att kvinnor har ökat i detaljhandel- och finansbranschens styrelser.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad ett feministiskt poststrukturalistiskt subjektsteoretiskt angreppssätt kan ge för kunskap om barns subjekt- och könsskapande i förskolan. Detta teoretiskt/metodologiska perspektiv innebär i den här uppsatsen att kön ses som något som görs inom språk och diskurser i vardagliga lokala pedagogiska processer och att jag, både som pedagog och forskare, deltar som medskapande i dessa. I undersökningen analyseras samtalet mellan mig och fem barn under en aktivitet som jag leder och som handlar om bokstavssymboler och bokstavsljud. Barnen var i åldrarna fem till sex år och samtalet är inspelat med mp3-spelare. Genom diskursanalys och dekonstruktion gör jag olika läsningar av tre sekvenser från ljudinspelningen.

För socialtjänstens klienter innebär klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, där individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjälpapparaten som samtidigt är en maktapparat. Det övergripande syftet med studien är att skapa förståelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgränsat socialt fält, är konstruerat. Ett delsyfte är att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Ytterligare ett delsyfte är att få en förståelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare.

Syftet med arbetet är att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrån teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrån ett feministiskt perspektiv där premissen är att kvinnor underordnas män på grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur är utformad efter patriarkala språkstrukturer. Uppsatsens syfte är att i studier av fyra amerikanska långfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra resonemang kring hur karaktärer positioneras och agerar; en viktig utgångspunkt är att strukturer är instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegångar har även format arbetets gestaltande del där diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med resonemangen i uppsatsen.

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

The aim and purpose of the following study is twofold. The first part aims at clarifying different models of migration policy available within research of political science. The second part of the study applies the identified models onto an analysis of the official report ?Integrationens svarta bok? and the suggestions the reports presents. The findings of the study are multiple.

Den normkritiska pedagogiken är ett tämligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rådande och förgivettagna sätten att vara, eller med andra ord de rådande normerna i samhället. Under senare år har normkritisk teori fått ett stort genomslag inom forskningen och i den allmänna debatten, speciellt relaterat till skolans värld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik får finns det ingen forskning på menar normkritiker själva och det blir därför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den använder sig av begrepp så som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar således till en fördjupad förståelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhället samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om kommunala chefstjänstemän som delar politisk åsikt med kommunens styrande politiker i högre utsträckning än andra chefer också ?gör det lilla extra? på arbetet. Syftet är även att se om det är tillit till de styrande politikerna snarare än politiska åsikter som är viktigast för att förklara benägenheten att göra det lilla extra på arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang på arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades på data insamlat med hjälp av webenkäter under hösten 2014.