Syftet med denna studie var att undersöka hur personalen på äldreboenden upplevde hanteringen av deras effektiviseringsarbete i relation till de uppsatta värdighetsmålen. Studien hade en kvalitativ metod där sju stycken djupintervjuer genomfördes med personal från olika äldreboenden. Vi försökte undersöka om personalens effektivisering kunde ses som en motmakt och huruvida värdighetsarbetet blivit bristfälligt. Ritzers begrepp McDonaldisering och Foucaults teori om makt var de fundamentala teoretiska ramarna. Till dessa har vi använt oss av begreppet informell organisationskultur, för att kunna förstå mentaliteten mellan arbetskollegorna på äldreboende.

Syftet med min studie var att undersöka hur fältarbetare kan använda sig av och resonera kring den makt de har i relation till den enskilde. För att göra det har jag använt mig av följande frågeställningar: Vilken makt upplever fältarbetare att de har att påverka den enskilde? Hur talar fältarbetare om empowermentbaserade strategier? Hur reflekterar fältarbetare över den makt de har? Hur framställs makten i förhållande till ungdomarna? För att få svar på mina frågor har jag gjort två deltagande observationer samt tre gruppintervjuer med fältarbetare från totalt fyra olika fältgrupper. Det insamlade materialet har undersökts med hjälp av teoretiska perspektiv hämtade från Foucault, Freire samt empowerment. Ett resultat är att fältarbetets många aspekter gör att informanterna låter makten ta sig olika uttryck i olika situationer.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt föreställningar och fördomar kopplade till våldtäkt. Syftet var att synliggöra våldtäktsmyter som finns i samhället och undersöka hur dessa kan komma att påverka tjejer som själva varit utsatta för våldtäkt. Studiens frågeställningar är: ?Hur påverkar våldtäktsmyter hur den utsatte ser på sig själv och händelsen efteråt?? samt ?Hur påverkar våldtäktsmyter det bemötande den utsatte får efteråt, både från professionella och från närstående/anhöriga??. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med våldtäktsutsatta tjejer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..

Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt.

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk..

Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Det pågår en debatt runtom i världen om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats är att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar även till att beskriva legaliseringsdebatten i förhållande till de samhälleliga skadeverkningarna av cannabisanvändning. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter från sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen består i huvudsak av teorin om Makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction.

Vår uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsområde. Utanförskap är ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestämt sätt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stående utanför samhället. Inom det sociala arbetet används utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det även ut flera samhällskritiska hiphop-låtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Avsikten med det här arbetet är att utreda, förstå och förklara begreppen makt, lydnad och olydnad. Här finns två fokus: Hur makt, lydnad och olydnad kan manifesteras i organisationer där människor befinner sig som anställda. Hur makt, lydnad och olydnad kan manifesteras för människor som befinner sig utanför arbetslivet och i arbetsmarknadsåtgärder.Max Weber, Emile Durkheim och Michel Foucault med sina respektive ansatser utgör teoretisk bas och analysverktyg för undersökningen. Avsikten är att applicera deras respektive teorier på exempel ur verkligheten för att få större insikter i hur makt, lydnad och olydnad kan te sig för människor som finns i arbetslivet som anställda ? eller utanför arbetslivet som arbetslösa.En kvalitativ litteraturstudie används som metod för att kunna undersöka vilka former makt, lydnad och olydnad kan ha.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som är aktuella i placeringsärenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har använt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrån Michael Foucaults teori om makt. Vår studie visar på att socialsekreterare har ett ambivalent förhållningssätt till makt samt att deras maktutövning ofta utgår från lagstiftningen. Vi har även kunnat påvisa att socialsekreterarna använder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter..

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.

Bakgrund: Begreppet Supply Chain management uppkom för att bättre kunna svara mot kundernas krav, på den föränderliga världsmarknaden. Konceptet förutsätter ett nära samarbete mellan företagen som ingår i en värdekedja, vilket gör att beroendet mellan medlemmarna ökar och relationerna blir allt viktigare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klarlägga makt- beroendesituationen mellan företag i en Supply Chain och därefter utreda hur dessa förhållanden påverkar relationerna mellan företagen. Genomförande: Datainsamling har skett genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med anställda på Volvo Global Trucks samt fyra av deras leverantörer. Resultat: Makt används i Supply Chain relationer, men relationer av skiftande karaktär uppvisar skillnader i hur makt- och beroendeförhållandena ser ut.