Syftet med denna empiriska studie var att granska hur sjuksköterskan dokumente-rar smÀrta pÄ en postoperativ avdelning och hur ÄtgÀrder i samband med smÀrt-lindring följs upp. Studien genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Malmö genom granskning av journaler för 14 patienter som givit sitt samtycke att delta i studien. Analysen resulterade i tre kategorier: god/tillfredsstÀllande, delvis tillfredsstÀllan-de och bristfÀllig/obefintlig dokumentation. Resultatet av studien visade brister gÀllande dokumentation av smÀrta. Avsaknad av anvÀndning av visuell analog skala, smÀrtans karaktÀr och uppföljning av smÀrtlindring kunde noteras i ett fler-tal journaler.

Studien avser att undersöka förskollÀrarnas uppfattningar om vilka förutsÀttningar som pÄverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de anvÀnder sig av den. Undersökningen bygger pÄ intervjuer av tio förskollÀrare frÄn sju olika förskolor fördelade pÄ fem rektorsomrÄden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrÄn ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen pÄverkar förskollÀrares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror pÄ flertalet olika faktorer sÄsom till exempel ? förskolechefen, förskollÀrarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frÄgestÀllning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga pÄ utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad Àr meningsfullt att dokumentera?Vad Àr det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att fÄ svar pÄ mina frÄgor sÄ byggde jag min studie pÄ teori frÄn olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkÀter med pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet Àr vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Min utgÄngspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar angÄende dokumentation i förskolan. UtvÀrdering av förskolans verksamhet Àr nÄgot som regleras i styrdokumentet ?LÀroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan Àven fÄtt en egen rubrik. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för utvÀrdering som beskrivs i lÀroplanen Àr dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar pÄ pedagogers resonemang gÀllande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr jag Àven belyst ett makt- och norm perspektiv.

Vi har bÄda stött pÄ dokumentation under vÄr verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstÄtt vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. UtifrÄn vÄr gemensamma nyfikenhet om vad förskollÀrare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgÄngspunkten för vÄrt examensarbete. Syftet med vÄr undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser pÄ dokumentation och vilken betydelse den har för dem. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar ville vi ta reda pÄ vad och varför förskollÀrarna dokumenterade samt hur de gick tillvÀga vid en dokumentation. Vi valde att utföra vÄr undersökning pÄ tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi anvÀnde den kvalitativa intervjun som metod dÄ vi intervjuade fyra förskollÀrare.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att förskolans lÀroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekrÀftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lÀrande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgÄr det att förskollÀrarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lÀrande och utveckling. PÄ olika sÀtt framkom det att samtliga förskollÀrare anser att reflektion Àr av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. .

Att sÀtta sig in i system kan vara krÄngligt utan rÀtt sorts dokumentation. Vi har undersökt vilken dokumentation som kan vara lÀmplig att lÀmna över till nya utvecklare, som ska arbeta vidare med systemet i software maintenance fasen.Det har gjorts genom att vi har gjort en litteraturstudie om dokumentation samt undersökt vad för dokumentationsartefakter som anvÀnds nÀr man ska sÀtta sig in i datorsystem. Vi anvÀnde eXtreme Programming för att utveckla ett system som vi försökte dokumentera samtidigt som vi utvecklade det.eXtreme Programming förordar muntlig kommunikation, vilket Àr svÄrt att lÀmna över till nya utvecklare. Vi upptÀckte under vÄr utveckling att det var svÄrt att föra in dokumentation sam-tidigt som utvecklandet pÄgick,  dÀrför anvÀnde vi bara enhetstester och  strukturerade kod-kommentarer under utvecklingsiterationerna.Vi undersökte hur dokumentationen som skapats fungerade genom att göra en undersökning bestÄende av strukturerade intervjuer dÀr de fick komma med kommentarer om hur dokumen-tationen hjÀlpte förstÄelsen för systemet.Vi lÀmnar ifrÄn oss en vidareutveckling  av eXtreme Programming  som innefattar en doku-mentationsiteration  innan överlÀmnandet  samt en studie om vad för dokumentation som Àr vÀrdefull att ha vid systemöverlÀmningar..

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara pÄ barns tankar och nyfikenhet för att kunna anvÀnda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar pÄ förskolor med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken.

DÄ verkligheten stÀndigt förÀndras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda lÀroprocesser under APU, mÄste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna Àr APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra vÄra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förvÀntningar som kommer att stÀllas pÄ dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vÄrt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation pÄ Internet, hoppas vi kunna förbÀttra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hÄllbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivÄ och personliga utveckling. Syftet med vÄr undersökning har sÄledes varit att undersöka om vi med APU-dokumentation pÄ Internet som verktyg i gymnasiet kan förbÀttra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlÀtta samarbetet mellan handledare och skola i jÀmförelse med nuvarande handledarpÀrm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation anvÀnds som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frÄgestÀllningar som detta examensarbete utgÄr frÄn Àr följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfÀllen Àr meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jÀmförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete sÄ framgÄr det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets lÀroprocess samt utveckling, Àven att det pÄverkar barnet positivt.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet.  Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.

Med denna studie ville jag ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningarna jagsökte svar pÄ var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollÀrare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det nÄgra svÄrigheter eller möjligheter med att arbeta pÄ detta sÀtt. Vem bÀransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollÀrare.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom mÄlomrÄdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare. I undersökningens resultat framgÄr det bÄde hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig Ät mellan de olika pedagogerna. Studien visar Àven att förskollÀrarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling Àr en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs rÀcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare nÄgot intressant som gÄr att finna i resultatet Àr att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna gÄr isÀr och att dess innebörd dÀrmed inte Àr enhÀllig.