The local wind band in Lilla Edet, Lilla Edets Musikförening, springs from work and activities in the late 19:th century. Since then, the band has developed from a brass sextet to mixed wind band. It has been an appreciated contribution to the society on festive occasions. Yet, it seems like the band more and more has lost itŽs useful purpose. Also, the recruiting of new members has ceased, as the music school has trouble with attracting pupils to learn to play wind instruments.The reasons for this reduced interest are more then one.

Syftet med denna undersökning Àr att bidra med kunskap om förskollÀrares erfarenheter av att anvÀnda lÀrplattan i förskolan samt skapa en förstÄelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollÀrarnas anvÀndning av lÀrplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lÀrplattan anvÀnds pÄ tvÄ huvudsakliga sÀtt i verksamheterna, det ena sÀttet Àr för dokumentation och dÀr upplevs lÀrplattan vara lÀtt att anvÀnda och tidssparande. Det andra sÀttet Àr som ett inlÀrningsverktyg för det direkta lÀrandet sÄsom sprÄk- och matematik, men Àven det indirekta lÀrandet i form av olika sociala förmÄgor. De hinder som framkommit Àr bland annat tidsbrist att lÀra sig anvÀnda lÀrplattan pÄ ett pedagogiskt sÀtt, men ocksÄ en osÀkerhet om hur den ska anvÀndas pÄ ett pedagogiskt sÀtt.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

This is an explorative study about subject indexing of a special collection of books, administered by the John Andrén Foundation at the library of Ystad. The study summarises a number of theoretical perspectives as well as some practical instructions on how to carry out the task. Theories have been placed into five different groups according to their various approaches to subject indexing. These have been analysed in regard to their usefulness to the Andrén collection. The authors have tested and evaluated six practical models on a selection of books from the Andrén collection.

SammanfattningDenna rapport utreder hur ett pekskÀrmsanvÀndargrÀnssnitt kan implementeras pÄ Syntronic AB?s hÄrd- och mjukvaruplattform baserad pÄ ARM Cortex-M3.Ett pekskÀrmsanvÀndargrÀnssnitt krÀver tvÄ system, ett tryckkÀnsligtsystem för att detektera och positionera nÀr anvÀndaren ger input till systemet och en skÀrm för att presentera ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt.Rapporten börjar med att beskriva de tillgÀngliga teknikerna för pekpaneler och skÀrmar. Detta syftar till att ge djupare kunskap om de olika teknologierna och deras för- och nackdelar. Denna kunskap anvÀnds sedan för att i samarbete med Syntronic AB utvÀrdera de olika teknologierna utifrÄn Syntronic AB?s krav.

Som en effekt av att Video On Demand (VOD) Ă€r pĂ„ stark tillvĂ€xt vill June, som en leverantör av mjukvara för TV-branschen, förvĂ€rva kunskaper och utvĂ€rdera Windows 8 applikationer som plattform för en VOD-tjĂ€nst. June har sedan tidigare en webblösning för VOD och vill nu Ă€ven jĂ€mföra och utvĂ€rdera bland annat kunskapskrav, tidsĂ„tgĂ„ng samt fördelar och nackdelar med en Windows 8 applikation stĂ€llt mot denna webblösning.MĂ„len med examensarbetet kan delas in i tre delar; en dĂ€r komplexitet och arbetsinsats vid Windows 8 applikationsutveckling utvĂ€rderas, en dĂ€r verktygen som krĂ€vs för att utveckla en VOD-applikation utvĂ€rderas och sist att implementera en Windows 8 applikation för VOD.En Windows 8 applikation utvecklades och valda lösningsmetoder dokumenterades. Dokumentation och kunskap som förvĂ€rvats under utvecklingsfasen stod sedan som grund för de analyserande och utvĂ€rderande mĂ„len. Resultatet Ă€r en Windows 8 applikation som uppfyller de mĂ„l som satts upp för programmeringsdelen samt en analys och utvĂ€rdering som svarar mot mĂ„len för analysdelen. Ämnen som Ă€r centrala genom rapporten Ă€r Microsoft, WinRT, VOD, Smooth Streaming, PlayReady, Windows 8 applikationsutveckling samt data caching och utveckling av anvĂ€ndargrĂ€nsnitt i Windows 8..

Forskning visar att lÀrares arbetssituation har förÀndrats och lÀrare idag Àr osÀkra pÄ vilka arbetsuppgifter som ingÄr i deras yrke. LÀrare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder dÄ elever riskerar att inte fÄ det stöd de Àr i behov av. Denna studie kommer dÀrför att undersöka hur grundskollÀrare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhÄllande till sin arbetstid. Studiens frÄga har belysts utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur mÀnniskor uppfattar olika situationer, dÄ mÀnniskor uppfattar och erfar vÀrlden olika. Fem intervjuer med grundskollÀrare ligger till grund för denna studie.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare Àr syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn en fenomenologisk ansats dÀr empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn pÄ vad erfarenhetshanteringen Àr och vad det syftar till. NÀr det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen sÄ visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck pÄ att omvandla erfarenheterna till konkreta ÄtgÀrder, frÄnvarande beslutsfattare, skuld och försvarsstÀllning, samverkansproblematik och bristande förstÄelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjÀlpmedel. Om patientjournalen Àr tillgÀnglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhÄllning samt utveckla ett minne och sjÀlvstÀndighet. I rapporten skriver vi ocksÄ om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har pÄverkat utvecklingen av det grafiska grÀnssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar pÄ hur viktig anvÀndarmedverkan Àr.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lÀrares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förÀlder och skola. Resultaten baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer av lÀrare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer frÄn rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hÀnsyn till elevens Älder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsÀttas för att stÀrka lÀrarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationssprÄk, kunskaper i formativ bedömning samt fÀrdigheter i att konkretisera mÄl att strÀva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvÀrdering krÀvs kontinuerliga utvÀrderingar av verksamheten för att de rÀtta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras.

Den hÀr studiens syfte Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, femoch sex fÄ veta vilka minnen de har frÄn sin förskoletid utifrÄn det som varit roligt och lÀrande.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska lÀroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling.ForskningsfrÄgorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de sÀger att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.UtifrÄn analysen av 18 elevers berÀttelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns frÄn ateljén, vad eleverna berÀttar att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.Att ÄtervÀnda till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsomrÄden Àn tidigare. UtifrÄn det eleverna berÀttat framtrÀder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och dÀr de ocksÄ anser sig kunna lÀra sig olika saker för framtiden.I framtiden behöver miljön och den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs..

Syftet var att studera hur den palliativa vÄrden upplevs av sjuksköterskor vid anvÀndandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades pÄ data frÄn sex informanter pÄ sÀrskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vÄrden, OmvÄrdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid anvÀndningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vÄrden gav den palliativa patienten trygghet i omvÄrdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillÀmpade lika arbetsÀtt i den palliativa vÄrden. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en sjÀlvklarhet för den palliativa patienten nÀr Liverpool Care Pathway var infört i kommunen.

Med mitt arbete vill jag undersöka hur man arbetar med portfoliometodiken i textilslöjden och hur arbetet med portfolio kan underlÀtta för lÀraren att arbeta utifrÄn de direktiv som finns i kursplanen för slöjd. Undersökningen har genomförts i enkÀtform dÀr textillÀrare som arbetar med portfoliometodiken har fÄtt svara pÄ ett antal frÄgor med olika svarsalternativ. I undersökningen har det framkommit att nÀr man arbetar med portfolio i textilslöjden sÄ sparas alla elevens arbeten. Den fÀrdiga produkten har fotograferats och sparats tillsammans med elevens utvÀrdering och i de flesta fall Àven med lÀrarens kommentar. DÀremot Àr det ingen som sparar nÄgon bild pÄ produkten under arbetets gÄng. Trots att fokus har flyttats frÄn produkt till process i Lpo 94. NÀstan samtliga lÀrare tycker sig se att portfolion hjÀlper eleven att se sin egen utveckling i slöjd, att den hjÀlper eleven att ta ansvar för sitt arbete samt att det Àr lÀttare att motivera eleven att skriva en utvÀrdering.

ABSTRACTIn an intermediate section at a large university hospital are patients with subarachnoid hemorrhage (SAH) cared for. There are international, national and local guidelines how nutrition therapy should be implemented and how much energy each patient should be given when hospitalized. The purpose of this study was to examine the documentation and actions on nutrition in patients with SAH and to see if guidelines on nutrition were followed. The study was a quantitative, retrospective record review that was analyzed statistically and descriptive. 26 patients were included.