Det hÀr examensarbetet verkar som en form av designerlathund för mig sjÀlv. En sammanstÀllning och ett avstamp för min utbildning , min egen dokumenterade process i ett samarbetsprojekt inom industrin. Paralleller dras till om Malmstens utbildning Àr up-to-date i den allt mer branschglidande designerrollen.Arbetet Àr uppdelat i sex kapitel, dÀr första kapitlet stÄr för projektets avstamp, bakgrund och tillkomst. Det andra kapitlet handlar om vad design innebÀr för mig och en mer allmÀn beskrivning om design och hur designmetodiken eller processen kan se ut.I tredje kapitlet tar jag upp skillnaden mellan designstrategi och design och förklarar om vikten av ett designstrategiarbete inför den kommande formgivningsprocessen.FjÀrde kapitlet Àr en infallsvinkel pÄ hur företagsanalys och -profilering kan se ut och hur just det varumÀrket skiljer sig mot omvÀrlden. Med en större inblick och tajtare avgrÀnsning kan resultatet bli sÀkrare.Slutgiltligen kommer vi fram till femte kapitlet som beskriver hur sjÀlva designarbetet med produkten för min uppdragsgivare kom till och dess vÀg fram.

The main purpose of this study was to establish to what extent undergraduate students use reference services, what knowledge they have about those services and what their views of them are.The survey took place at Lund University Library, UB1, the main library responsible for collections in social sciences, humanities, theology and law. A total of 476 undergraduate students were asked to fill in a questionnaire, 273 accepted. The study is quantitative and was carried out during the autumn semester, 1996.The results show that the service used most frequently by undergraduate students is the reference collection. The least used service is the Internet, more than 50 percent of the students never use Internet at the University Library. In general, students are very pleased with the service given by the reference librarians, and with the collection of reference books.

Syftet med studien Àr att belysa hur barn i förskolan anvÀnder sig utav sina redan vunna literacyfÀrdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod dÀr en etnografisk fÀltstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har anvÀnt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in frÄn tvÄ förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen Àr engagerade i Àr beroende av ett antal olika faktorer.

Patienter som vÄrdats pÄ en intensivvÄrdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smÀrta, vilket kan ge traumatiska minnen lÄng tid efter. Patienten Àr i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller Àr medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmÄga att uttrycka sig verbalt utan andra sÀtt att tolka och bedöma smÀrta ska dÄ anvÀndas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvÄrdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smÀrta hos en medvetslös intensivvÄrdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes.

The purpose of the following thesis has been to study librarians' attitudes towards comics for grown up people. I have compared the attitudes among the staff in two public libraries in Sweden, Malmö public library and Lund public library. I have conducted five interviews with librarians and observed how the comics are handled in each library. I have also carried out a literary study of the history and theories of comics. Initially a definition of comics is presented, and then an overview of the development of comics and of some theories regarding them is offered.

Det arbete sjuksköterskan utför inom dagens hÀlso- och sjukvÄrd har sin grund i det yrke som vÀxte fram under 1800-talet. En förÀndring har skett frÄn en mer underordnad roll till dagens yrke som omvÄrdnadspecialist. Sjuksköterskans omvÄrdnadsuppgifter bestÄr av mÄnga olika kompetenser dÀr gemensam nÀmnare Àr arbete utifrÄn den enskilde patienten. En helhetsbild av sjuksköterskan arbete borde Àven inkludera hur detta arbete Àr fördelat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete Àr fördelat över dygnets 24 timmar.

Förstudien Àr det första steget i projekteringsfasen, dÀr det ges förslag pÄ ÄtgÀrder. I VÀgverkets arbete med ÄtgÀrder tas det fram förstudier, för att se vilka problemen Àr och vilka ÄtgÀrder som kan tÀnkas vara möjliga. Den hÀr rapporten kommer att granska arbetet med förstudier. Under arbetets gÄng har vi anvÀnt oss av litteraturstudier, intervjuer samt en enkÀt. Arbetet inleds med att beskriva vad en förstudie Àr samt hur arbetet gÄr till i teorin.

Det Àr inget nytt att arbetsmiljön för sjuksköterskor inte Àr tillfredsstÀllande. Stress Àr ett vanligt förekommande i arbetslivet, frÀmst hos vÄrdpersonal. Det finns lagar och föreskrifter som mÄste följas för att en god arbetsmiljö och hög vÄrdkvalitet skall kunna uppfyllas, trots det finns det brister inom hÀlso- och sjukvÄrdens verksamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vÄrdkvalitet pÄverkas av hög arbetsbelastning och stress hos sjuksköterskan. Litteratursökning gjordes i PubMed, Cinahl och Psyc-INFO.

Under tiden pÄ lÀrarutbildningen har en stor mÀngd litteratur behandlats, samt tillhörande förelÀsningar som beskriver lÀraruppdraget och den förÀndringsprocess som ligger bakom genom reviderade lÀroplaner. Genom sÄvÀl positiva som negativa aspekter pÄ hur lÀrare uppfattar sitt lÀraruppdrag vÀcktes intresset för att skriva om det hÀr Àmnet. Syftet var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om lÀraruppdraget och hur de anser förÀndringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lÀrare med lÄng erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jÀmfört med dagens skola dÀr kommunen Àr huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som stÀndigt Àr under förÀndring, med bÄde positiva och negativa inslag.

Internet has made information more easy to get, but also more difficult to retrieve. There is a need for information retrieval systems that assure accurate, reliable and up to date information. Quite a number of both commercial and non commercial search services has been developed on the Internet. We have made a qualitative study of one for-pay product in particular, NetS k, produced by BTJ (Bibliotekstj nst), Lund. It is a database that contains collected, evaluated and classified links, and is especially developed to suit public librarians in Sweden.

Föreliggande studie syftar till att ta reda pÄ vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lÀrare som anvÀnder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrÄn lÀst litteratur tagit reda pÄ ett antal fördelar och Àven tagit del av flera exempel pÄ vinster frÄn lÀrare genom intervjuer.De intervjuade lÀrarna anvÀnder datorn/IT pÄ en mÀngd olika sÀtt. De lÀrare som jag intervjuat Àr alla intresserade av att arbeta med dator/IT-anvÀndning i skolan. Sammanfattningsvis anvÀnder lÀrarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns mÄnga faktorer som pÄvisar vÀrdet av att anvÀnda datorn/IT i skolan. Bl.a.

En studie i om handdockan kan stÀrka den matematiska förstÄelsen och hur pedagoger skulle kunna anvÀnda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lÀrande i matematik. Vi valde att fokusera pÄ en geometrisk form, rektangeln. VÄrt arbetssÀtt har bestÄtt av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i tvÄ helt skilda förskolor men har gjorts pÄ liknande sÀtt och med samma frÄgestÀllningar.

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angĂ„ende smĂ€rtbedömning och behandling som finns att tillgĂ„ pĂ„ olika akutmottagningar och sjukhus. SmĂ€rta Ă€r en av de vanligaste orsakerna till att mĂ€nniskor söker sjukvĂ„rd i Sverige, dĂ€rför stĂ€ller detta krav pĂ„ sjukvĂ„rdens kompetens och tillgĂ€nglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vĂ„rd som ges. En förfrĂ„gan om att fĂ„ ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehĂ„llet delades dĂ€refter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smĂ€rta, Bedömning/ Skattning av smĂ€rta, Behandling, MĂ„l, UtvĂ€rdering/ Dokumentation, SmĂ€rtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

This master thesis is written in the purpose to discover which attitudes the public libraries in Sweden and Denmark have towards offering popular music to their patrons, how they motivates their choices and why they make the choices they make. The essay focuses on the differences and similarities between the Swedish and Danish libraries and relates their attitudes to the Finnish researcher Sanna Taljas three discourses regarding music policies in libraries.We examined this by sending out a question sheet to public libraries in Sweden and Denmark, the questions were regarding popular music's place in the library and how they build up their music collection. The question sheets were sent out to a total of 116 libraries of which 46 were Danish.The conclusions we drew after our examination were that Danish and Swedish public libraries have a lot in common in the way they regard and distribute popular music in the public libraries. Both of the respondent groups puts user demand high on the priority list as well as having a collection that holds significant works of many genres..

Det ökade inflödet pÄ landets akutmottagningar stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och sÀkert omhÀndertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vÄrdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrÄn riktlinjer som Àr baserade pÄ sökorsak. Dokumentationen av olika ÄtgÀrder har betydelse för det fortsatta vÄrd- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsÀkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur vÀl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök pÄ akutmottagning.