Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda pÄ vilken instÀllning sjuksköterskor har till anvÀndandet av modifierad Nortonskala i patientvÄrden samt hur den tillÀmpas och dokumenteras. Sju sjuksköterskor verksamma vid ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Resultatet analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys dÀr tvÄ huvudteman och sex underteman utvecklades. De huvudteman som utvecklades var instÀllningen till modifierad Nortonskala samt dokumentation av modifierad Nortonskala. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att modifierad Nortonskala Àr ett bra riskbedömningsinstrument, men att den ibland upplevs som en belastning..

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgÄngspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rÀttighet för barnet och som att sÀtt att etablera en ?röd trÄd? i barn och ungas lÀrande stÀlls vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver dÀrför lyfta vilket innehÄll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervÀgningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie Àr att belysa och problematisera innehÄllet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlÀmnas, i samband med övergÄngen, frÄn förskola till förskoleklass. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilka diskurser framtrÀder i dokumenten? Vilket innehÄll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlÀmningsdokumenten?Teori och metod: Med utgÄngspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlÀmnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat Àr att mallarnas konstruktion framstÄr som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

RiksanlÀggningen Ridskolan Strömsholm (RS) har en lÄng historia med sÄvÀl ryttarutbildning som hÀstutbildning. RS har bland annat varit verksam som Arméns rid- och körskola under 1800-talet. Traditionen att utbilda hÀstar och ryttare pÄ Ridskolan Strömsholm har sedan denna tid funnits kvar och Àr Àven idag den riksanlÀggning som förknippas med utbildning av mÀnniskor, hÀstar och ridsport. Uppfödningen av den svenska varmblodiga hÀsten syftar till att producera hÀstar som Àr internationellt konkurrenskraftiga i bÄde hoppning och dressyr genom sitt prestationsinriktade temperament och sin goda ridbarhet. Flera faktorer pÄverkar detta, bland annat hÀrstamning, hÀstens hÄllbarhet, hÀlsa och utbildning. Faktorerna pÄverkar den unga hÀstens framtid och Àr förutsÀttningar till att stanna lÀnge i sporten. Det finns inte nÄgon tidigare dokumentation av unghÀstutbildningen pÄ Ridskolan Strömsholm.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda vilka förutsÀttningar lÀrare i idrott och hÀlsa (F-6) skapar för en rÀttvis och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning. Undersökningen belyser hur vÀl Àmnets syfte, mÄl och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lÀrarna gÄr tillvÀga dÄ de bedömer elevernas prestationer och hur lÀrarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lÀrandet.FrÄgestÀllningar:? Förmedlar lÀrarna mÄl och kriterier till eleverna?? Vilka strategier anvÀnder lÀrarna för bedömning och betygsÀttning?? Vilka möjligheter ger lÀrarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen Àr fem lÀrare som jobbar med Àmnet idrott och hÀlsa pÄ lÄg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att fÄ djupa, ingÄende och innehÄllsrika svar pÄ mina frÄgestÀllningar.ResultatResultatet av studien visar att lÀrarnas arbete med att förmedla mÄl och kriterier till eleverna sker i olika stor utstrÀckning, samt att lÀrarna anvÀnder sig av olika metoder för att nÄ fram.

Vi har utvecklat tvÄ fristÄende webbapplikationer till det webbaseradehÀlsovÄrdsstödsystemet Asynja. Den ena Àr en designapplikationför enkÀtundersökningar och den andra Àr en svarsapplikation dÀr respondenternakan besvara enkÀterna.Utvecklingsprocessen har bestÄtt av planering, design, implementation,testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallelltvilket vi har sett som en framgÄngsfaktor i examensarbetet.Projektet har prÀglats av att applikationerna ska vara anvÀndarvÀnligaoch funktionella samtidigt som designen och koden ska göra attapplikationerna kan vidareutvecklas och underhÄllas effektivt.Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och anvÀnda sig av ramverketStruts har gett goda erfarenheter och det har Àven visat sig attdenna plattform Àr vÀl lÀmpad för denna typ av uppgifter..

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.