SAMMANFATTNINGBakgrund: Upplevelsen av smÀrta Àr en inbyggd reflex, som normalt varnar för att nÄgot hÄller pÄ att skadas eller redan har skadats i kroppen, och fÄr kroppen att reagera innan nÄgot allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smÀrtbehandling bör en analys av smÀrtan göras, som förutsÀttning för att patienten ska kunna fÄ en lÀmplig smÀrtbehandling. SmÀrtskattning Àr en viktig del av den fullstÀndiga smÀrtanalysen. Dokumentation av smÀrtskattningen gör det möjligt att pÄ ett systematiskt sÀtt utvÀrdera given smÀrt behandling. Forskning tyder pÄ att sjuksköterskors smÀrtskattning innan smÀrtbehandling, dokumentation av smÀrtskattningen, smÀrtskattning innan undersökning och smÀrtskattning innan omvÄrdnad Àr bristfÀllig.

SammanfattningBakgrund: Upplevelsen av smÀrta Àr en inbyggd reflex, som normalt varnar för att nÄgot hÄller pÄ att skadas eller redan har skadats i kroppen, och fÄr kroppen att reagera innan nÄgot allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smÀrtbehandling bör en analys av smÀrtan göras, som förutsÀttning för att patienten ska kunna fÄ en lÀmplig smÀrtbehandling. SmÀrtskattning Àr en viktig del av den fullstÀndiga smÀrtanalysen. Dokumentation av smÀrtskattningen gör det möjligt att pÄ ett systematiskt sÀtt utvÀrdera given smÀrt behandling. Forskning tyder pÄ att sjuksköterskors smÀrtskattning innan smÀrtbehandling, dokumentation av smÀrtskattningen, smÀrtskattning innan undersökning och smÀrtskattning innan omvÄrdnad Àr bristfÀllig.

Förskolans betydelse i samhÀllet blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). DÀrmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagslÀget ligger det övervÀgande pedagogiska ansvaret pÄ förskollÀrarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollÀrare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvÀrdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar Àr syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som riktades till 31 förskollÀrare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollÀrare svarade pÄ enkÀten. FörskollÀrarna fick besvara enkÀterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli pÄverkade av varandra. Resultatet av enkÀtundersökningen visar att förskollÀrare ansÄg att tiden inte Àr tillrÀcklig vad gÀller utvecklingssamtal, utvÀrdering och pedagogisk dokumentation.

Syftet med den hÀr studien var att med hjÀlp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollÀrare arbetar med och tÀnker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill Àven ge inspiration och kunskap till andra lÀrarstudenter eller verksamma förskollÀrare till att sjÀlva starta ett sÄdant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma.Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krÀvs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar Àven att den pedagogiska dokumentationen frÀmst Àr till för att utveckla verksamheten och att reflektion i nÄgon form Àr avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tÀnkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de fÄr vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen.

Dokumentation och bedömning Àr bland de mest aktuella frÄgorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga fÀrdigheten bedömas pÄ samma sÀtt som de andra fÀrdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten pÄ elevens lÀrandeprocess Àr ett krav i lÀraryrket. Syftet med min studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga fÀrdighet i moderna sprÄk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod. HÀr beskrivs vilka svÄrigheter som möter lÀrarna nÀr de dokumenterar och bedömer den muntliga fÀrdigheten i moderna sprÄk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen pÄ resurser Àr de frÀmsta aspekterna som gör att den muntliga fÀrdigheten dokumenteras och bedöms mindre Àn de andra fÀrdigheterna. För att underlÀtta dokumentation och bedömning föreslÄs i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller sjÀlvbedömning dÀr eleverna Àr mer involverade i sitt lÀrande och kan hjÀlpa lÀrarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lÀrarna i dokumentation och bedömning av den muntliga fÀrdigheten..

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Följande studie har sin utgÄngspunkt i en större organisation inom förskolan. Syftet Àr att analysera hur begreppet kvalitet konstrueras i förskolans styrdokument och av förskolechefer verksamma i en organisation dÀr pedagogisk dokumentation anvÀnds som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka eventuella följder anvÀndningen av verktyget har för hur kvalitet konstrueras och implikationer för hur ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Studien speglar ett specifikt fall och de huvudsakliga stegen Àr att med utgÄngspunkt i Faircloughs kritiska diskursteori och uppsatsens frÄgestÀllningar undersöka hur kvalitet konstrueras i det aktuella fallet. Resultatet visar att anvÀndningen av pedagogisk dokumentation som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet fÄr följder för hur kvalitet konstrueras och att de olika betydelser av kvalitet som konstitueras fÄr följder för hur det systematiska kvalitetsarbetet konstrueras, leds och genomförs i organisationen.

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att sÀkerstÀlla förskolans kvalitet. I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) stÄr det tydligt angivet att pedagogerna Àr Älagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i mÄnga fall leder till att förskolans verksamhet fÄr en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation Àr ett sÀtt att ta vara pÄ barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten frÄn denna utgÄngspunkt. DÀrigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen Àr att studera vilken instÀllning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de anvÀnder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats bestÄr av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor i en mellanstor vÀstsvensk kommun.ResultatVi har genom vÄra intervjuer kommit fram till att mÄnga av vÄra informanter hade liknande Äsikter om pedagogisk dokumentation.

Pedagogisk dokumentation Àr ett högprioriterat Àmne inom landets förskolor. Uppsala kommun har gett VÄrd & bildning i uppdrag att ta fram ett arbetsverktyg som Àr önskvÀrt att samtliga pedagoger inom kommunens förskolor anvÀnder sig av. Arbetsverktyget ska ge pedagogerna stöd i arbetet med pedagogisk dokumentation.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever att Projektmodellen Àr ett stöd i den pedagogiska dokumentationen utifrÄn infallsvinklarna: förskollÀrarnas syn pÄ verksamheten, etiska stÀllningstaganden, ramfaktorer som pÄverkar samt Projektmodellen som arbetsverktyg. Infallsvinklarna Äterkopplar kontinuerligt till pedagogisk dokumentation och Projektmodellen.Metoden som vi anvÀnt oss av vid datainsamling Àr samtalsintervjuer med ett urval bestÄende av 10 stycken förskollÀrare pÄ fyra förskolor dÀr samtliga har gÄtt kommunens fortbildningskurs i pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att VÄrd & bildnings arbete med att utbilda personalen i pedagogisk dokumentation i samband med implementeringen av en ny arbetsverktyg upplevdes som efterfrÄgat, dock hade det varit önskvÀrt om samtliga pedagoger pÄ en förskola hade gÄtt kursen samtidigt i den mÄn det var möjligt.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien Àr de krav och riktlinjer förskollÀrarna har att utgÄ frÄn i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation Àr idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna Àr att synliggöra barns lÀrprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollÀrare pÄ tre olika förskolor, dÀr de sÀger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollÀrarna anvÀnder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förstÄelsen för barns lÀrande, men ocksÄ för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrÄn förskollÀrarnas uppfattningar och ord Àr att förskollÀrarna anvÀnder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har ocksÄ kunnat utlÀsa frÄn resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna nÀr barns delaktighet kommer in.

Carta Àr ett datasystem som Àr skapat av SMS Meer, Tyskland och som anvÀnds av Rörverk 6 pÄ Ovako i Hofors vid rörtillverknings processen. Systemet Àr placerat i ett Reducerverk, som man anvÀnder till processreglering, för processtyrning av Streckreducerverket, och som processadministration med en Central database för att sköta kommunikation mellan olika datasystem anknutna till Rörverk 6, och som planeringsverktyg för att fÄ fram samtliga data för rörtillverknings processen..

Carta Àr ett datasystem som Àr skapat av SMS Meer, Tyskland och som anvÀnds av Rörverk 6 pÄ Ovako i Hofors vid rörtillverknings processen. Systemet Àr placerat i ett Reducerverk, som man anvÀnder till processreglering, för processtyrning av Streckreducerverket, och som processadministration med en Central database för att sköta kommunikation mellan olika datasystem anknutna till Rörverk 6, och som planeringsverktyg för att fÄ fram samtliga data för rörtillverknings processen..

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Detta examensarbete som Àr utfört under Ätta veckor gjordes Ät företaget YIT, som Àr ett stort företag som erbjuder tjÀnster i Norden, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa. YIT erbjöd oss att göra ett arbete Ät en av deras kunder dÀr vi skulle slutföra/uppdatera ritningar av elinstallation i en byggnad. Det var en planritning, en fasadritning, ett huvudlinjeschema, samt utmÀrkning av var alla centraler och undercentraler finns pÄ situationsritning.Det resulterade i att dokumentationen över byggnaden och dess elinstallationer blev slutfört och komplett..