Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur tvÄ verksamma lÀrare i Ärskurs ett kan arbeta med lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lÀrarna har olika teoretiska utgÄngspunkter vid planeringen av undervisningen. UtifrÄn arbetets resultat dras tvÄ slutsatser, nÀmligen att tvÄ verksamma lÀrare lÀgger upp sin lÀs- och skrivundervisning pÄ olika sÀtt, vilket leder till att de anvÀnder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen Àr ocksÄ att lÀrarna tillÀmpar de svenskÀmnesdidaktiska frÄgorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..

Dagens lÀrare i idrott och hÀlsa har stor frihet att forma undervisningen pÄ det sÀtt som de sjÀlva tycker Àr bÀst för eleverna, eftersom vare sig lÀro- eller kursplan nÀmner nÄgot om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. DÀrför behöver man ocksÄ veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom omrÄdet. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hÀlsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs nio.

Denna studie har genomförts pÄ 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkÀter för att fÄ ett större underlag för vÄr studie genom att nÄ en större grupp lÀrare. Vi skickade ut enkÀterna till enbart klasslÀrare. Resultatet visade att alla lÀrare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utstrÀckning.

Den svenska hÀlso- och sjukvÄrden har genomgÄtt stora förÀndringar de sista decennierna. Det stÀlls större krav pÄ kostnadseffektivitet utifrÄn den ekonomiska situationen. En motsÀttning finns mellan medicinens möjligheter och vÄrdens resurser. Arbetsgivare har till uppgift att tillgodose behovet av sjukvÄrd och samtidigt uppfylla kravet pÄ en god arbetsmiljö. Sjuksköterskor som ges möjlighet att utveckla sin kompetens i en stimulerande arbetsmiljö, har förutsÀttningar att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse.

Enligt arbetsmiljölagen mÄste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den nÀrmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete dÄ ledarskapet pÄverkar gruppens intresse för förbÀttring av arbetsmiljön. I en kommun i vÀstra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgÄr ifrÄn en enkÀt som samtliga kommunanstÀllda besvarat. FörÀndringsarbetet har sedan utgÄtt ifrÄn resultatet dÄ en strukturerad metod tillÀmpats för att förbÀttra aktuella problemomrÄden.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera om, och i sÄ fall hur, undervisningen i tvÄ av grundsÀrskolans teoretiska Àmnen, matematik och svenska, förÀndrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats i vÄr studie. Vi intervjuade tolv lÀrare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsÀrskolan i minst fem Är. Vi ville ta reda pÄ om/hur de har förÀndrat sin undervisning och vad de har för syn pÄ den senaste lÀroplanen Lgrs11. UtifrÄn insamlade data ville vi förstÄ vÀrlden frÄn de intervjuade lÀrarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lÀrarna i studien Àr inlÀsta pÄ och undervisar utifrÄn den senaste lÀroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. LÀrarna kÀnner sig stÀrkta av lÀroplanens pÄtagliga kunskapsfokus, dÄ de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka ett antal vetenskapliga skrifter om individanpassad undervisning samt undersöka hur individanpassning fungerar i verkligheten. Hur beskriver lÀrare att de arbetar individanpassat? Studien baseras pÄ kvalitativ forskning, i form av sju intervjuer. Intervjuerna har skett pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Litteraturstudien har fokuserat pÄ filosofer och pedagoger som för flera hundra Är sedan haft betydelse i den pedagogiska debatten samt personer i modern tid som forskat inom Àmnet inlÀrning.

ResuméArbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15 hpHögskolan SkövdeTitel: Att bedriva matematikundervisning ? Sju lÀrares berÀttelserSidantal: 38Författare: Angelica Dahlström & Anna-Karin FallgrenHandledare: Britt-Marie OlssonDatum: Januari 2008Nyckelord: Matematikundervisning ? TillvÀgagÄngssÀttSyftet med studien var att ta reda pÄ vilka tillvÀgagÄngssÀtt lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ eleverna att förstÄ matematik. Vi ville veta hur verksamma lÀrare undervisar sina elever i matematik och vad de har för argument för sina respektive val.Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit mer och mer intresserade av hur matematikundervisningen kan bedrivas pÄ ett bÀttre sÀtt. UtifrÄn egna erfarenheter har vi noterat att mÄnga elever upplever matematikÀmnet som svÄrt, trÄkigt och enformigt. Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ, vi har intervjuat lÀrare för att fÄ deras tankar kring matematikundervisning.

I undersökningen har en kvalitativ studie anvÀnts bestÄende av postenkÀter. Syftet med studien Àr att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer Àr byggda under tre olika Ärtionden. FörskolegÄrdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkÀter till pedagogerna. I postenkÀten har pedagogerna fÄtt besvara hur de upplever den egna förskolegÄrdens fasta material.

Studiens syfte var att undersöka populĂ€rkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lĂ€rarna nĂ€r de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lĂ€rarnas egna kunskaper om populĂ€rkulturen bidrog till deras förhĂ„llningssĂ€tt av populĂ€rkulturen. Även elevernas uppfattning om populĂ€rkulturen i deras undervisning har undersökts.Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare och fyra elever. De fyra lĂ€rarna som deltog var alla lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r och har varit verksamma mellan 1,5 ? 10 Ă„r.Resultatet i studien visade att alla fyra lĂ€rare inte i första hand prioriterade populĂ€rkulturen nĂ€r de planerade sin undervisning.

Studien LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk sjÀlvprövning? har tagit avstamp i en kartlÀggning av svenskÀmnets lÀs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vÄrterminen 2011.Syftet med studien Àr att belysa och kritiskt granska hur lÀrare talar om sin undervisning nÀr detgÀller arbetet med elevers lÀs- och skrivutveckling med sÀrskilt fokus pÄ elever som kan vara ibehov av sÀrskilt stöd i sin lÀs- och skrivutveckling.För att lÀrare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien Àr av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgÄngspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lÀrarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers lÀs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrÄn följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Följande undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare dÀr deras planering och utformning av historieundervisningen Àr i fokus. Hur tÀnker lÀrare kring historieundervisningen i de tidigare Ären, Ärskurs 1-3? PÄverkar elevgruppen lÀrarens val av metoder och hur tÀnker lÀrarna kring elevernas uppnÄende av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? FörfrÄgningarna syftar pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och för att fÄ svar pÄ detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lÀrare som alla undervisar i nÄgon utav Ärskurserna 1-3 men Àven i samma rektorsomrÄde. En svÄrighet som pÄtrÀffades nÀr arbetet inleddes var att det inte i sÄ stor utstrÀckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare Ären.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur en sÀrskild fortbildningssatsning för lÀrare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ och kvantitativ ansats dÀr metoden Àr enkÀter med flervalsfrÄgor och öppna frÄgor. Urvalet Àr 58 matematiklÀrare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik.I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lÀrande fÄtt nya perspektiv pÄ sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivÄ och har haft möjlighet att gÄ ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fÄtt en större verktygslÄda bestÄende av olika metoder och arbetssÀtt, men att de inte i hög utstrÀckning anvÀnder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gÄtt frÄn en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har Àven tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov..