Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvÄrdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter pÄverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med Ätta kriminalvÄrdselever pÄ en kriminalvÄrdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrÄn Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lÀrandets situerade natur utifrÄn Bengt SÀljös lÀrandeteorier och inlÀrningsstilar utifrÄn Lena Boströms forskning. KriminalvÄrdseleverna upplevde en mÀngd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktÀr och de disciplinÀra metoder som anvÀndes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer uppfattar och pÄverkas av Lpo 94. UtifrÄn Lpo 94 identifierade jag tvÄ olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet pÄ en demokratisk undervisning och kravet pÄ en individanpassad undervisning. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förÀndring som Lpo 94 var tÀnkt att innebÀra för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit.

I ett samhÀlle dÀr mÀnniskor blir allt mer miljömedvetna, vÀxer efterfrÄgan pÄ nÀrproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden stÀller höga krav pÄ vÄra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gÄrdar lÀggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut pÄ grund av import frÄn andra lÀnder. Ett socialt och ekologiskt hÄllbart lantbruk Àr viktigt för den svenska landsbygden. MÀnniskor som tillsammans verkar pÄ landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus pÄ ekologiska lantbrukare och syftet Àr att visa pÄ vilket sÀtt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstÄ lantbrukarens vardagsverklighet som stÀndigt Àr under pÄverkan av politiken. Uppsatsen Àr indelad i tre delar dÀr den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.

Sammanfattning VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andrasprÄk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmÄl. Som grund för vÄra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssÀtt vi har i fokus. Vi genomförde Àven observationer för att fÄ se hur undervisningen kan utformas. VÄrt empiriska material stÀllde vi dÀrefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra problemstÀllningar har varit: ? Hur kan integrerad svenska som andrasprÄksundervisning utformas i grundskolan? ? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andrasprÄksundervisning? ? UtifrÄn vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andrasprÄksundervisning? VÄra resultat visar bland annat pÄ vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket Àmne de undervisar i, har ansvar för andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och att pedagogerna dÀrför bör ha utbildning i svenska som andrasprÄk.

Föreliggande studie bygger pÄ att skapa kunskap inom vad och hur lÀrare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsomrÄde. VadlÀrare sÀger sig fokusera/icke fokusera pÄ i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lÀrare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgÄr frÄn variationsteori med ursprung i forskning omlÀrande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.UtgÄngspunkt tas i antagandetatt förmÄgan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsÀtter enmöjlig erfaren variation av aspekten i frÄga. Den mening som Àr möjlig att erfara Àr relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien Àr ett försök att nÀrma sig vad lÀrare riktar uppmÀrsamhet mot i undervisningssituationer och mÄlgruppen för studien Àr alla de som pÄ olika sÀtt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lÀrande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfÀllen. Fem lÀrare frÄn samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgrÀnsat omrÄde.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lÀrare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrÄn lÀrarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation.Applikationen ger lÀrarna möjlighet till ett stödsystem med olika anvÀndningsomrÄde som nÀrvarokontroll, anmÀrkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt pÄ plats.Stor vikt har lagts pÄ att göra applikationen lÀttanvÀnd och anvÀndarvÀnlig och dÀrför har tester med anvÀndare varit en stor del under utvecklingen..

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, pÄ gymnasiet och hur nÄgra av deras elever ser pÄ Àmnet sÄvÀl som pÄ undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor samt fem elever frÄn var och en av dessa lÀrare. Vidare har vi stÀllt detta mot litteratur som vi funnit intressant.VÄrt huvudsakliga intresse har varit att se vad lÀrarna, utifrÄn styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill Àven kartlÀgga elevernas syn pÄ sin lÀrares arbete, samt vad de anser om Àmnets relevans i dagens skola. Religion som skolÀmne har under Ärens lopp haft mÄnga skepnader.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ den sÄ kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrÄn de förhÄllningssÀtt och synsÀtt som finns i samhÀllet utifrÄn olika perspektiv pÄ en skola för alla. Skolans styrdokument strÀvar mot en integrerad skola dÀr alla elever skall kunna gÄ tillsammans, samtidigt som varje elev skall fÄ utvecklas och lÀra efter sin egen förmÄga. Detta krÀver stora kunskaper hos lÀrarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar pÄ brister i kompetensen hos lÀrare och Àven i lÀrarutbildningen.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda pÄ hur dessa vÀljer att undervisa i historieÀmnet för elever i grundskolans tidigare Är. Jag reflekterar Àven kring pedagogernas historiemedvetande med hÀnsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mÄl som skall uppnÄs med undervisningen mÄste vara tydliga för eleverna. Det Àr frÀmst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, dÀrtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahÄller en viktig roll.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att beskriva lÀrares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus pÄ elevers lÀrande och delaktighet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar kÀnner lÀrarna att de tre olika modellerna fÄr för undervisningen i bollspel? Hur och nÀr passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lÀrarna pÄ delaktighet i bollspel och upplever de att nÄgon undervisningsmodell fungerar bÀttre nÀr det gÀller att skapa delaktighet? Vilka vÀrden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjÀlp av de tre modellerna?MetodIdrottslÀrare frÄn tre olika skolor har under tio veckor fÄtt prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrÄn tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfÀllen per klass fÄtt undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.

Syftet med denna studie Àr att jag vill fÄ en fördjupad kunskap nÀr det gÀller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda pÄ hur olika pedagoger tÀnker och arbetar kring problemlösning i matematik i Ärskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus pÄ hur lÀrarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har ocksÄ undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter nÀr det gÀller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

Undersökningens syfte Àr att studera video som inslag pÄ matematiklektioner genom att titta pÄ elevers kunskapsutveckling, Äsikter och lÀrares Äsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har Àven gjorts en elevenkÀt och lÀrarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjÀlpte nÄgot mÀrkbart. LÀrarna ansÄg det vara svÄrt att fÄ in video i matematiken eftersom det gÄr sÄ fort. Slutsatsen Àr att video kan anvÀndas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersÀttning till annan undervisning..