Sökresultat:
954 Uppsatser om Mödrar - Sida 43 av 64
Om RS slopas, rĂ€cker dĂ„ SĂG för de minsta företagen? : ? En studie om bankernas syn pĂ„ revisionsplikten
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
SCANIA I BRASILIEN : ? FrÄn sporadisk export till egen tillverkning
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
Hemlösa barn - finns dom? - En rÀttslig studie över hur barnperspektivet beaktas i socialtjÀnstens utredningar av hemlösa barnfamiljer
NÀr vuxna personer med barn vÀnder sig till socialtjÀnsten för ansökan om ekonomiskt bistÄnd ska Àven barnens situation uppmÀrksammas och ett barnperspektiv ska intas vid handlÀggningen av dessa Àrenden. VÄr uppsats syftar till att, genom analys av 32 utredningar, undersöka huruvida socialtjÀnsten i Göteborgs Stad kan anses ha uppfyllt SocialtjÀnstlagens intentioner genom att utgÄ ifrÄn ett barnperspektiv i utredningar rörande hemlösa barn under Är 2006. Vi utgÄr ifrÄn ett rÀttsligt perspektiv som innebÀr att vi nÀrmare studerar hur nÄgra av vÄra rÀttsregler Àr utformade, för att sedan applicera den kunskapen pÄ den fortsatta studien. UtifrÄn begreppen barnperspektiv och delaktighet vill vi undersöka i vilken grad barnen synliggörs i de aktuella utredningarna. Vi vill dÄ veta hur anvÀndningen av ett barnperspektiv kÀnnetecknas och vilka utsagor som visar att ett barnperspektiv har legat till grund för utredningarna.
Hur sju erkÀnt skickliga lÀrare ger möjlighet till lÀrande i NO-undervisningen : En kvalitativ studie ur ett lÀrarperspektiv
Syftet med studien Àr att beskriva sju lÀrares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lÀra i NO- undervisningen. LÀrarna arbetar upp till skolÄr 6 och Àr erkÀnt skickliga i sin undervisning.Under vÄr lÀrarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lÀrare kan ge elever möjligheter att lÀra. UtifrÄn egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade Àmnena. Med dessa tvÄ utgÄngspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning. I studien anvÀndes en kvalitativ metod, dÀr vÄrt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkÀnt skickliga lÀrare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lÀrare som har en undervisning av god kvalitet. UtifrÄn lÀrarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lÀra i NO-undervisningen.
Ibland kan man bli sÄ fruktansvÀrt arg pÄ dem..." : en kvalitativ kartlÀggning av svensk supporterproblematik ur ett sÀkerhets och supporterperspektiv
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
UtlÀndska förvÀrvares pÄverkan pÄ budpremien - en studie pÄ den svenska aktiemarknaden
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida det existerar en sÄ kallad cross border effekt. Det vill sÀga om det förekommer en positiv effekt, i form av att premien blir högre, nÀr utlÀndska företag förvÀrvar svenska. Vi Àmnar Àven undersöka ett antal andra, i förvÀg bestÀmda, variabler som pÄverkar premiens storlek. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ studie. Vi antar en deduktiv ansats dÄ det finns teorier som Àr relevanta för vÄr studie.
Det var en gÄng en svensk, en hollÀndare och en fransman : - En studie av multinationella arbetsgrupper pÄ Scania
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
Sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter med kÀnd blodsmitta - En empirisk intervjustudie
Bakgrund: Runt om i vÀrlden lever det idag flera miljarder mÀnniskor med olika blodsmittor. Det finns omkring 34 miljoner individer som bÀr pÄ HIV-viruset, tvÄ miljarder mÀnniskor som har hepatit B medan det uppskattningsvis finns 130 ? 170 miljoner mÀnniskor i vÀrlden som Àr drabbade av kronisk hepatit C. Med tanke pÄ den höga prevalensen förekommer denna patientgrupp inom olika delar av vÄrden, dÀr det dÄ Àven kan förekomma en exponering av smittförande blod. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter med kÀnd blodsmitta pÄ kirurgiska vÄrdavdelningar.
Levande arbetsmiljö : studier av analysmetodik för den visuella delen av arbetsmiljön
För att undvika en kÀnsla av meningslöshet Àr det viktigt att arbetsmiljön kÀnns levande. VÄrt sensoriska system utvecklades i naturen och upplevelsen av livsmiljön förmedlas till 80 % av ljus. Dagens teknik ger helt nya möjligheter att skapa dynamiska ljusmiljöer, men sÄvÀl
mÀtmetodiken som begreppsapparaten Àr dÄligt utvecklad.
Det som möjliggjort denna studie Àr att jag fick chansen att fokusera pÄ Biokontorets gröna ljusa kontorsmiljö som en begriplig konkret arbetsmiljöförbÀttring, och att prova
SynfÀltsanalysen som metod att analysera det ljusflöde man ser. Uppsatsens metodik kombinerar detta med intervjuer som visar att de flesta anvÀndarna av Biokontoren tycker
belysningen Àr viktigast. Kombinationen med intervjuer om hur man upplever sin arbetsmiljö ger vÀgledning för hur tolkningen av de bildbaserade analyserna kan utvecklas.
Uppsatsen inkluderar teori om att mÀnniskor föredrar platser dÀr det finns levande organismer och dÀr vÄr förmÄga att bearbeta information stimuleras lagom mycket och pÄ lÀmpligt sÀtt.
Ett problem som noteras Àr att dagens kontorsarbete och bildskÀrmar gör att det finns risk för synstress.
Kunskapshantering inom Axlon ABs fortlöpande produktuveckling : - En studie av Axlon Solid
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
?Att hitta en egen vÀg för anpassning? Upplevelser av att leva med pacemaker eller ICD
En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för mÄnga innebÀra en upplevelse av att de fÄr en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in pÄ 50-talet har utvecklingen gÄtt framÄt och mÄnga livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebÀra bÄde fysiska och psykiska omstÀllningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omstÀllningar kan pÄverka patientens livsvÀrld, levda kropp, hÀlsa och vÀlbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vÄrdpersonal och nÀrstÄende ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD Àr det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det Àr att leva med detta hjÀlpmedel.
Bilden av framtiden - Visionsbilden som kommunikationsmedel för stadsdelsförÀndringar
Det blir allt vanligare att man anvÀnder digitalt framstÀllda visionsbilder nÀr man
ska presentera olika förÀndringsprocesser av den byggda miljön, vilket kan leda till
höga förvÀntningar av det som senare ska byggas. Dessa digitala visionsbilder av
staden blir allt mer fotorealistiska och verklighetstrogna, vilket gör att man lÀtt
glömmer bort att en fotorealistisk visionsbild inte behöver vara mer bearbetad eller verklighetstrogen Àn en bild skissad för hand. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur Malmö stad presenterar sina framtidsvisioner av staden med text
och bild och hur man som sekundÀr mottagare kan uppleva och tolka dessa visionsbilder. Studiematerialet vi har valt bestÄr av plan? och strategiprogram för tre MalmöomrÄden som stÄr inför förÀndring: VÀstra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri.
Rening av dagvatten i KungstrÀdgÄrden
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar pÄ hund nÀrmare bestÀmt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvÀndning. Data samlades in genom en enkÀt som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvÄrdare i sydvÀstra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. EnkÀten bestod av fem allmÀnna frÄgor och tre frÄgor som illustrerade foton med olika ingrepp pÄ hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) anvÀndes för att bedöma graden av acceptans pÄ respektive ingrepp dÄ den var lÀmplig vid beskrivning av kÀnslor. AcceptansvÀrdena bearbetades som kontinuerliga vÀrden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).
Högt KRAV pÄ tredje hjulet : - Relationerna mellan KRAV, ICA och GrangÀrde musteri
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
FörbÀttringsförslag pÄ banduppbyggnaden : Outokumpu Stainless AB Thin Strip
Uppgiften var att undersöka en maskins prestanda genomatt identifiera brister och föreslÄ förbÀttringar.Alla rostfria stÄlband som skall genomgÄ process i valsverk eller bandslip mÄste först prepareras i banduppbyggnaden. I denna maskin svetsas strips till bandets Àndar. Det möjliggör valsning av hela bandlÀngden. Förutom svetsning lindas band pÄ stÄlkÀrna. Ett krav dÄ nÀstkommande processer Àr konstruerade för kÀrnsystem.Huvuduppgiften med detta examensarbete Àr att undersöka om banduppbyggnaden lindar band med tillrÀcklig kraft inför nÀsta processteg, eftersom Outokumpu Thin Strip Nyby sett problem i valsverk och bandslip med svagt lindade band.MÀtningar genomfördes pÄ den utrustning som drar bandet genom linan.