Världen blir allt mer globaliserad och många företag väljer att försöka etablera sig påutländska marknader. Då varje lands marknad är unik kommer målmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig från den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader äravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan närliggandemarknader, som ur många perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra områden. Dessa kan vara väl maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna är mer lika än vad de i realiteten är.Med denna uppsats ämnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan närliggande marknader vid internationalisering av ett företag.

På senare år har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehållet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, särskilt tagit sikte på situationer där revisorns oberoende satts i fråga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjälp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. Både EG-kommissionen och förespråkare från FAR tillstår att rådande riktlinjer inte är helt uttömmande vad gäller revisorns agerande i situationer där någon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprätthållas är det av vikt att revisorerna förstår innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

Examensarbetet är utfört åt företaget Bro Bärgningsbyggen AB, vilka är Sveriges största tillverkare av bärgningsbilar. Målet med arbetet har varit att ta fram förslag på ett skydd, mot andra trafikanter, för bärgningsarbetare som vistas utanför sitt bärgningsfordon. Grundförutsättningen var att det skulle vara en produkt monterad på bärgningsbilen. Förslag på olika lösningar har tagits fram genom ett systematiskt arbete med kända produktutvecklingsmetoder. Utifrån en kundenkät specificerades önskemål och olika lösningsvägar sattes samman.

Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.

Bakgrund: I en uppmärksammad artikel från 1958 drar Modigliani och Miller slutsatsen att kapitalstrukturen inte påverkar marknadsvärdet av företaget och därmed är av icke betydande roll för företaget. Detta har lett till uppkomsten av flertalet andra teorier som ser annorlunda på företagets kapitalstruktur och hur denna påverkas av olika faktorer. Skuldsättningen i Sverige har enligt riksbankschefen börjat bli ett allvarligt samhällsproblem och genom att studera företagsledningens påverkan på ett företags kapitalstruktur kan en uppfattning av ett företags två styrorgans, VD och styrelse, ansvar för detta problem skapas. Få tidigare studier har gjorts där dessa styrorgans effekt på kapitalstrukturen studeras, och de som gjorts har främst baserats på amerikanska företag.Syfte: Att identifiera hur faktorer kopplade till respektive styrorgan i företagsledningen påverkar företagets kapitalstruktur.Metod: Studiens forskningsansats är av en deduktiv karaktär då fyra huvudsakliga teorier inom forskningen kring företagets kapitalstruktur ligger till grund för de faktorer som sedan studeras. Faktorer för respektive styrorgans påverkan på ett företagskapitalstruktur sammanställs till en teoretisk modell som sedan operationaliseras till variabler.

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste områdena i världen så finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter både mellan och inom medlemsländerna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fått på BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemsländer, det vill säga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgår ifrån två krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till ländernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar åtskilliga miljarder till de BNP mässigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begränsa antalet länder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. På grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Förr i tiden fanns det marknadsplatser där människor utbytte varor så som mat och kläder - dagens marknadsplatser kallas idag mässor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhället. Mässor är idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det är viktigt att företag vet hur de på bästa sätt ska agera före, under och efter mässan för att lyckas så bra som möjligt. Vi har använt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att få med alla delar som berör ett mässdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger på att vi har utfört en dold observation på en verklig blomster- och inredningsmässa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mässa. Vilka problem som kan uppstå och vilka metoder som är bäst för att lösa dem.

Byggandet måste bli mera hållbart. Bostadssektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen och energianvändningen. Kemikalieanvändningen i byggbranschen är omfattande. Det har inte alltid varit så. Dessa förändringar har skett huvudsakligen under 1900-talet.

Syfte: Att genom användning utvärdera en egenhändigt sammansatt modell. Modellen är baserad på transaktionskostnadsteorin, resursbaserat synsätt och nätverksteori. Den är utformad för att ta fram underlag inför outsourcingbeslut och för utvärdering och felsökning av redan befintliga outsourcingrelationer. Att genom en fallstudie visa på hur vår modell kan användas i praktiken. Vi hoppas på så sätt dels kunna guida läsaren i hur modellen ska användas, dels kunna upptäcka och visa på vilka eventuella brister och/eller begränsningar modellen har.

Traditionellt sett drar jurister en bred skiljelinje mellan straffrätt och skadeståndsrätt. Inom straffrätten ligger fokus på handlingen och brottslingen som företagit handlingen. Skadeståndsrättens fokus är istället själva skadan och ersättningens storlek påverkas inte av handlingens eventuella förkastlighet. Enkelt uttryckt står straffrätten för fördömandet av gärningen medan skadeståndsrätten reparerar densamma. Detta är i alla fall vad som återges i läroböckerna.Med min uppsats vill jag utmana föreställningen att den svenska ersättningsrätten har en så begränsad funktion som att enbart vara reparerande.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

I den här studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och användas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn på trygghetsbegreppet kan visa sig i lärandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet växte fram från egna minnen från vår första tid i skolan då vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lära. Med hermeneutiken som forskningsansats används och problematiseras vår egen förförståelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lärande.

Syfte: Uppsatsens syfte är att öka förståelse och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att förbättra medarbetarnas teamlärande.Metod: Ett abduktivt angreppssätt valdes som forskningsansats och den kvalitativa metoden användes som forskningsstrategi eftersom den passar bäst till uppsatsen syfte och frågeställning samt producerar mest innehållsrik information och ger ett större utrymme till respondenternas personliga åsikter.Teoretisk referensram: Studiens teoretiska del bygger på teorier om lärande organisationer och de fem disciplinerna, systemtänkande, personligt mästerskap, tankemodeller, gemensamma visioner och teamlärande. Större vikt har lagts på personligt mästerskap, gemensamma visioner och teamlärande. Huvudområdena inom teamlärande är rättning, dialog, diskussion och konflikter.Empiri: Uppsatsen empiriska del utfördes på Länsstyrelsen i Kronobergs län och bygger på fem individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter som har högre befattningar inom organisationen, inklusive landshövdingen.Slutsats: De viktigaste slutsatserna som besvarar uppsatsen frågeställning är:Personligt mästerskap, delaktighet och engagemang är viktiga förutsättningar för skapandet av en gemensam vision inom organisationen och ledaren använder alla tillfällen för att uppmuntra sina medarbetare till ständigt lärande och utveckling samt skapar och upprätthåller en kreativ spänning inom organisationen samt ett diskussionsfrämjande klimat. Ledaren bör vara en förebild för sina medarbetare genom eget engagemang och närvaro.Ledaren måste försäkra sig att alla sina medarbetare drar åt samma riktning och att kommunikationen fungerar bra på alla nivåer inom organisationen för att minska risken för missuppfattningar. Dialog och skicklig diskussion är viktiga begrepp när det handlar om teamlärande och medarbetarna måste ha tillräckligt med kunskaper för att kunna växla mellan de vid behöv.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.