Sökresultat:
954 Uppsatser om Mödrar - Sida 44 av 64
KÀrnkompetensen som gav sjÀlvstÀndighet : En studie av förÀndringar efter ett uppköp över nationella grÀnser
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
LÀrarens ledarroll i gymnasieskolan: En jÀmförelse med idrottsledaren
Syftet med detta examensarbete Àr att uppmÀrksamma och analysera ledarskapets betydelse för hur en skolklass fungerar. Det finns givetvis flera olika ledarstilar inom skolan sÄvÀl som inom till exempel idrottsrörelsen. Hur skiljer sig ledaregenskaperna mellan lÀrare och idrottsledare och vilken syn har de bÄda grupperna pÄ sina respektive ledarroller? Att betingelserna Àr olika mÄste vi beakta. %09Mina frÄgestÀllningar Àr följande: %B7%09Hur upplever dagens gymnasielÀrare sin ledarroll och hur fungerar de som ledare? %B7%09Vilka likheter och skillnader finns det i synen pÄ den egna ledarrollen mellan gymnasielÀrare och idrottsledare och hur de fungerar i denna ledarroll? %09FrÄgorna som jag stÀllde till lÀrare respektive idrottsledare fanns pÄ tvÄ olika enkÀter med vardera ett tjugotal frÄgor.
Terrorattacken den 11 september 2001 ?Hur pÄverkas den svenska aktiemarknaden av extrema globala hÀndelser?
Efter genomförd studie drar vi slutsatsen att de teoretiska ekonomiska modellerna som anvÀnds i en fundamental analys svÄrt kan appliceras pÄ en sÄ kort period som en mÄnad efter terrordÄdet den11 september 2001. Vi konstaterar ocksÄ att marknaden under denna period prÀglades av ett stort mÄtt av psykologi. Variablerna branschtillhörighet, företagsstorlek, betavÀrde, p/e-tal, soliditet och internationell exponering ger inget underlag för utformandet av en portfölj för att gardera sig mot framtida extrema globala hÀndelser. Slutligen presenterar vi vÄra rÄd för en aktieplacerare som vill gardera sig mot kraftiga nedgÄngar till följd av nÄgon sorts extrem global hÀndelse, sk event risk: ? Genom en vÀldiversifierad portfölj undgÄr man att drabbas av extrema nedgÄngar.? AktieÀgande ska ses pÄ lÄng sikt.? DÄ det i praktiken för gemene man torde vara svÄrt att nyttja en nedgÄng pÄ grund av enovÀntad event för en placering och ett snabbt klipp pÄ aktiemarknaden synes det bÀstarÄdet för en privatperson vara att köpa aktier och fondandelar regelbundet under en lÄngtidsperiod och följaktligen undvika mycket kortsiktig spekulation enligt citatet:- When in Doubt Stay Out!? Enligt event risk teorin bör en aktieplacerare vara medveten om risken med blankning vidextrema hÀndelser.? VÄr undersökning ger vid handen att den fundamentala aktieanalysen inte har storbetydelse pÄ kort sikt, utan ska ses som en del av en lÄngsiktig strategi nÀr man vÀljeraktier till sin portfölj.
ELEKTRONISKA KUNDRELATIONER : En teoristudie
Denna uppsats syftar till att kartlÀgga hur elektroniska kundrelationer skildras av marknadsföringslitteraturen inom klassisk-, direkt- och relationsmarknadsföring. KartlÀggningen har Àven för avsikt att undersöka eventuella mönster i litteraturens skildring av den elektroniska kundrelationen.De senaste 50 Ären av teknisk utveckling har medfört en avgörande innovation för utvecklingen av elektroniska kundrelationer - nÀmligen datakommunikation. Tekniken bakom datakommunikation har legat till grund för vad vi idag kallar Internet, den kanske mest betydelsefulla uppfinningen inom modern informationsteknik.Utvecklingen har Àven pÄverkat relationen mellan företag och kund. Mycket av den direkta kontakt som tidigare fanns har idag ersatts av elektroniska relationer. Den elektroniska marknaden som skapats tvingar Àven företag att ta den elektroniska kundrelationen pÄ allvar.
Lignoser i vattnets vÀg : vedartad vegetation i temporÀrt översvÀmmade ytor
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar pÄ hund nÀrmare bestÀmt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvÀndning. Data samlades in genom en enkÀt som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvÄrdare i sydvÀstra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. EnkÀten bestod av fem allmÀnna frÄgor och tre frÄgor som illustrerade foton med olika ingrepp pÄ hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) anvÀndes för att bedöma graden av acceptans pÄ respektive ingrepp dÄ den var lÀmplig vid beskrivning av kÀnslor. AcceptansvÀrdena bearbetades som kontinuerliga vÀrden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).
Ett stÀndigt nu! : Om skÄdespelarens förestÀllningsförmÄga
Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhÄllningssÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. För att möjliggöra en sÄdan undersökning har vi definierat begreppet hÄllbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn pÄ ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhÄller sig till hÄllbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hÄllbar utveckling och kommit fram till att det Àr möjligt att skapa enhÄllbar utveckling frÀmst inom ramen för den ekologistiska ideologin. HÄllbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsÀttning mellan synen pÄ tillvÀxt och ekologisk hÀnsyn.
Marknadsföring av p-piller : En studie om relationerna mellan lÀkemedelsföretag, förskrivare och konsumenter
I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrÄgasÀtta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populÀra metoden att genom aktieÄterköp överföra överskottslikvid frÄn företag till delÀgare. Uppsatsen utgÄr frÄn aktieÀgare med en lÀngre placeringshorisont. DÀrför vÀljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jÀmföra avkastningen hos företag som tillÀmpar aktieÄterköp, med företag som valt att endast hÄlla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda frÄn OMX lista som utför Äterköp av aktier har matchats med nÀrmaste konkurrent inom samma bransch som istÀllet ger utdelning. DÀrefter har den genomsnittliga avkastningen berÀknats under Ären 2005-2007.
Bilden av klimatet : En jÀmförande studie av bild- och rubriksÀttning av klimatförÀndringar i Dagens Nyheter och The Times of India
Vilka inramningar anvÀnder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksÀttning av artiklar om klimatförÀndringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per Är förÀndrats frÄn 2000 till 2009? Dessa frÄgestÀllningar har vi besvarat med hjÀlp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas pÄverkan pÄ mÀnniskor.Vi valde att jÀmföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens instÀllningar till klimatförÀndringar skiljer sig Ät. Vi ville se om lÀndernas instÀllningar Äterspeglas i tidningarnas rapportering. DÄ Dagens Nyheter och The Times of India Àr de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem dÀrför nÄr mÄnga mÀnniskor, Àr det intressant att se vilka inramningar de anvÀnder sig av i artiklar om klimatförÀndringar.Metoden, vilken Àr en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstÄende teorier. Bildanalysen har bestÄtt av tjugo variabler med tillhörande variabelvÀrden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.
KÀnner företagen till att utslÀppsrÀtter ska redovisas som immateriella tillgÄngar i balansrÀkningen? : -finns det nÄgra skillnader mellan RR 15 och IAS 38?
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
FlersprÄkiga elevers skolsituation : en diskursanalytisk studie
Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för flersprÄkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrÄn ett lÀrarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. VÄr analys utgÄr ifrÄn följande forskningsfrÄgor:- Hur framtrÀder sambandet mellan skolprestation och flersprÄkighet i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder lÀrares arbete med och uppfattningar om flersprÄkiga elever i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder flersprÄkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?Vi anvÀnder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar pÄ vÄra frÄgor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flersprÄkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trÀtt fram kan sammanfattas som att de flersprÄkiga eleverna inte presterar pÄ samma nivÄ som de ensprÄkiga, svenska eleverna.
Vilse i metoddjungeln? : En studie om modeller för att vÀlja systemutvecklingsmetod.
Syfte - Syftet med den hÀr uppsatsen var att via befintlig litteratur undersöka vilka modeller som finns för att vÀlja systemutvecklingsmetod. Vidare syftade uppsatsen till att testa modellerna pÄ nÄgra av de vanligast förekommande utvecklingsmetoderna. Detta skedde med hjÀlp av ett förenklat exempelprojekt.Metod ? Metoden till den hÀr uppsatsen var en litteraturstudie. En litteraturstudie sammanstÀller tidigare forskning kring ett Àmne för att skapa nya perspektiv.
Kommunikation vid radikal omorganisation
Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjÀlpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag anvÀnt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundÀrdata. För att kunna samla information för empirin har jag anvÀnt intervjuer vilket i studien representeras av primÀrdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa fÀrdigheter att gÄ framÄt och göra en förÀndring. Speciellt nÀr kommunikationen i företag/organisation Àr dÄlig, finns det ett behov att engagerar personaler för förÀndring som ska hÀnda. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstÄnd mot förÀndring och förbÀttra personalers engagemang pÄ arbetsplatsen.
Ledarskap i volontÀrorganisationer
Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar Àmnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontÀrorganisationer. Studien Àr kvalitativ och Àr baserad pÄ teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en ledare inom en volontÀrorganisation bör tillÀmpa sitt ledarskap jÀmfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmÀnhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontÀrorganisationer samt motivation. Dessa teorier Àr av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen.
Hur kan ett förvÀntningsgap minskas mellan revisor och klient med en förbÀttrad kommunikation?
Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmÀn förvÀntan om att företag ska betjÀna bÄde aktieÀgare och allmÀnheten. Det stÀller i sin tur krav pÄ revisorerna som mÄste vara medvetna om vilka förvÀntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förvÀntningar pÄ revisionen vilket inte förenklar situationen för revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter Àr den externredovisning som upprÀttas av revisorerna. Den allmÀnna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot revisorer och hela revisionssystemet.
Uppfattat eller inte? ? En studie om omprofileringsproblematik vid uppfattningsgap
PÄ en marknad dÀr fler och fler aktörer slÄss om konsumenternas uppmÀrksamhet rÀcker det inte lÀngre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissÀttning. Den ökade vikten av att förmedla mervÀrden till kunden har bidragit till att varumÀrkesbyggande fÄtt ökad betydelse under de senaste Ären. Ett varumÀrke Àr en tillgÄng som sÀnder ut företagets vÀrderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumÀrket förmedlar. En metod för företaget att stÀrka sitt varumÀrke Àr att genomföra en omprofilering, vilket innebÀr att företaget tillÀmpar en strategi dÀr de vill Àndra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förÀndrats.Trots att omprofileringens syfte Àr att Àndra kundens uppfattning om varumÀrket till det bÀttre innebÀr en omprofilering svÄrigheter och det Àr vanligt att företag som tillÀmpar strategin misslyckas. En av svÄrigheterna i att skapa önskad image Àr komplexiteten i kommunikationen till kunden, det Àr kundens samlade erfarenheter frÄn varumÀrket som skapar kundens uppfattning.