Syfte: Syftet med studien var att ta del av fyra elevers upplevelser av klassrum samt rumsliga, didaktiska och sociala övergångar samt deras erfaranden av delaktighet i beslut om övergångarna i en inkluderande grundskola.Teori: För att förstå elevernas upplevelser av inkludering i deras livsvärld skola, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, styrdokument, medicinska traditionen, biopsykosociala inriktningen och den sociokulturella teorin. Litteratur kopplad till autismspektrum, delaktighet och anpassad pedagogik finns också beskrivna.Forskningsansats och metod: I studien valdes livsvärldsfenomenologin som ansats för att fånga elevernas erfaranden och för att få syn på deras livsvärld. Att vara följsam mot sakerna betonas inom livsvärldsfenomenologin, denna följsamhet har utgått från elevernas möjligheter att beskriva sina upplevelser. Därför finns i studien en metodkreativitet för att kunna vara följsam mot dessa elever i deras erfaranden. Som metod har barnsamtal/intervjuer använts och i samtalen har ?tolk? och visualiseringsmaterial hjälpt till för att få fatt i elevernas upplevelser.

Vårt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jämställt. För att kunna undersöka detta har vi att ställt oss följande frågor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmässigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sägas bidra till att upprätthålla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de två ämnena historia och religion, baserat på ovanstående frågeställningar? Vår metod har baserat sig på primärt en kvantitativ undersökning där vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna får i klassrummet men även en kvalitativ del där vi analyserat detta utifrån ett könsperspektiv. Vi har studerat två ämnen, historia och religion, på två olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gällande undersökningsklasser har varit slumpmässiga.

Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium.

Det övergripande syftet med studien är att studera vilka diskurser som framträder hos lärare i talet om hur stöd till elever i svårigheter bäst ska organiseras samtidigt som ett förändringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns någon konflikt inom eller mellan diskurserna och om några diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sättet som vilar på en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istället om ett sätt att presentera världen bland flera möjliga. När världen förklaras utifrån ett socialkon-struktionistiskt perspektiv används ofta diskursanalys.

Sammanfattning Att vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Sammanfattning Att vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Den här uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera år varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhälsoproblem där så många som 5 % av vårt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebär i så fall att det finns ungefär ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i många fall dessutom fortsätter upp i vuxen ålder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsätter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP är rena påhittet.

Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvisdatorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk.

Forskning har visat på goda effekter hos barn som har djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden än barn som har lägre tillgivenhet till sina djur eller barn som inte har djur i hemmet. Denna effekt har även visat sig hålla i sig till vuxen ålder. Studier visar att en hunds närvaro i ett klassrum kan påverka eleverna så att de får högre kognition, större empati, visar mindre aggressivitet och blir bättre socialt interagerade. Kombineras hundnärvaro med social träning för barnen blir effekten att barnen visar ännu mindre aggressivitet än om barnen endast får social träning.

Den matematiska identiteten och synen på sig själv som lärande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte är statisk, utan omskapas ständigt, och den är beroende av situation och sammanhang. Därför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestämma och begränsa vilka matematiska identiteter som är möjliga för eleven att skapa. Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att beskriva några grundskolelevers syn på matematik och på sig själva som matematiker. Frågeställningar: ? Vilken syn på matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn på matematik påverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framträder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lärandeteori används som teoretisk utgångspunkt.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Syfte:Syftet med denna studie var att belysa betydelsen av kommunikation för elevers möjligheter att utveckla förmågor och kunskaper i matematik, och då med fokus på elever i behov av särskilt stöd.Teori:Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där språket är den bro som förbinder social interaktion och individers tänkande.Vi utgick från litteratur som berörde kommunikationens betydelse i matematikundervisningen.Vi använde Björklund Boistrups (2010) fyra kategorier för att bedöma kommunikationen under observationerna."Gör det fort och gör det rätt" -innebär att läraren förklarar och använder slutna frågor. Både elever och lärare kommunicerar i korta yttranden och tid till eftertanke och reflektion ges inte. Eleven deltar inte i särskilt stor utsträckning i samtalet"Vad som helst duger" - Läraren går inte in i elevers resonemang även om elever visar icke-fungerande lösning strategier. Läraren är nöjd med rätt svar oavsett om resonemanget är korrekt eller inte. Beröm är vanligt, men utmaningar och diskussioner är ovanligt."Allt kan tas som en utgångspunkt för diskussion" ? Öppna frågor ställs ofta, både elever och lärare är intresserade av att kommunicera matematik.

Version:1.0 StartHTML:0000000202 EndHTML:0000040504 StartFragment:0000039220 EndFragment:0000040468 SourceURL:file:///Users/kjellhaglund/Desktop/Dropbox/1%20Moas/Den%20fysiska%20klassrumsmilj.doc @font-face { font-family: "Times New Roman"; }@font-face { font-family: "Arial"; }@font-face { font-family: "Courier New"; }@font-face { font-family: "Wingdings"; }@font-face { font-family: "Verdana"; }@font-face { font-family: "Tahoma"; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h1 { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; font-weight: normal; }h2 { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; }h3 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; }h4 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h5 { margin: 12pt 0cm 3pt; line-height: 15pt; font-size: 13pt; font-family: "Times New Roman"; font-style: italic; }p.MsoIndex1, li.MsoIndex1, div.MsoIndex1 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex2, li.MsoIndex2, div.MsoIndex2 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 24pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex3, li.MsoIndex3, div.MsoIndex3 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex4, li.MsoIndex4, div.MsoIndex4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex5, li.MsoIndex5, div.MsoIndex5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex6, li.MsoIndex6, div.MsoIndex6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex7, li.MsoIndex7, div.MsoIndex7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex8, li.MsoIndex8, div.MsoIndex8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex9, li.MsoIndex9, div.MsoIndex9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 108pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 { margin: 6pt 0cm; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 { margin: 0cm 0cm 6pt 11.9pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 { margin: 0cm 0cm 6pt 24pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.MsoCommentText, li.MsoCommentText, div.MsoCommentText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndexHeading, li.MsoIndexHeading, div.MsoIndexHeading { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoCaption, li.MsoCaption, div.MsoCaption { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.MsoTof, li.MsoTof, div.MsoTof { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.MsoFootnoteReference { vertical-align: super; }span.MsoCommentReference { font-size: 8pt; }span.MsoPageNumber { font-weight: bold; }span.MsoEndnoteReference { vertical-align: super; }p.MsoEndnoteText, li.MsoEndnoteText, div.MsoEndnoteText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToa, li.MsoToa, div.MsoToa { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoMacroText, li.MsoMacroText, div.MsoMacroText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 10pt; font-family: "Courier New"; }p.MsoToaHeading, li.MsoToaHeading, div.MsoToaHeading { margin: 6pt 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextIndent, li.MsoBodyTextIndent, div.MsoBodyTextIndent { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent, li.MsoBodyTextFirstIndent, div.MsoBodyTextFirstIndent { margin: 0cm 0cm 6pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent2, li.MsoBodyTextFirstIndent2, div.MsoBodyTextFirstIndent2 { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 200%; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText3, li.MsoBodyText3, div.MsoBodyText3 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: "Times New Roman"; }a:link, span.MsoHyperlink { color: blue; text-decoration: underline; }a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed { color: purple; text-decoration: underline; }strong { }p.MsoDocumentMap, li.MsoDocumentMap, div.MsoDocumentMap { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; background: none repeat scroll 0% 0% navy; font-size: 10pt; font-family: Tahoma; }p.Citat, li.Citat, div.Citat { margin: 0cm 22.7pt 6pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.Ballongtext, li.Ballongtext, div.Ballongtext { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Tahoma; }p.Ingress, li.Ingress, div.Ingress { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Bildtext, li.Bildtext, div.Bildtext { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.Kommentarsmne, li.Kommentarsmne, div.Kommentarsmne { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Uppsatstitel, li.Uppsatstitel, div.Uppsatstitel { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; page-break-after: avoid; font-size: 28pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Undertitel, li.Undertitel, div.Undertitel { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 14pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Formatmall1, li.Formatmall1, div.Formatmall1 { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Framsidestext, li.Framsidestext, div.Framsidestext { margin: 6pt 0cm 10pt; line-height: 14pt; page-break-after: avoid; font-size: 8pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Rubrik3ejinnehllsfrt, li.Rubrik3ejinnehllsfrt, div.Rubrik3ejinnehllsfrt { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik2ejinnehllsfrt, li.Rubrik2ejinnehllsfrt, div.Rubrik2ejinnehllsfrt { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik1ejinnehllsfrt, li.Rubrik1ejinnehllsfrt, div.Rubrik1ejinnehllsfrt { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; }span.BrdtextChar { font-size: 11pt; }span.CitatChar { font-size: 11pt; }span.BrdtextChar1 { font-size: 11pt; }span.CitatChar1 { font-size: 11pt; }p.Liststycke, li.Liststycke, div.Liststycke { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 65.2pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.BrdtextChar2 { font-size: 11pt; }span.CitatChar2 { font-size: 11pt; }div.Section1 { page: Section1; }ol { margin-bottom: 0cm; }ul { margin-bottom: 0cm; }Vår utgångspunkt har varit att utgå från den fysiska miljö som elever vistas i dagligen och den påverkan den kan ha på deras koncentrationsförmåga. Uppsatsen handlar i teoridelen om vad det innebär att vara koncentrerad samt att ha svårigheter att koncentrera sig. Vi beskriver olika typer av koncentrationssvårigheter, vad perception är, vad som främjar och vad som försvårar koncentrationen. Vi skriver om hur man på olika sätt kan underlätta för elever med primära koncentrationssvårigheter. I undersökningsdelen tar vi reda på vilka visuella stimuli elever utsätts för genom de observationer vi gjort i elevtomma klassrum.